Havsöringsfiske frågor/funderingar

[Storborre]

Använder ni fluorocarbon spets till havsöringsfisket?

Har nån testat utan FC? Funkar det?

Kör ni med upphängare? Erfarenheter kring detta?

Enkel eller trekrok? För o nackdelar?

Dubbla vs enkel fjäderring?

[sparetime]

Jag använder en FC tafs på 50-70 cm numera, men det funkar utan också. Havsöringen tar sällan betet så att fisken kan nöta av flätlinan, men den kan ju dra den mot en stenkant eller liknande. Vill också kunna slita av FC tafsen om man kör bonnfast i botten, så att man slipper kapa massa dyr flätlina i onödan för att komma loss.

Testat en del med upphängare men betydligt fler timmar utan. Det enda som jag fångat med flugan var en tobis som högg....



Enkel fjäderring, aldrig brytt mig om att testa annat och inte tappat vansinnigt många fiskar.....

[Jonnten]

Använder ni fluorocarbon spets till havsöringsfisket?

Har nån testat utan FC? Funkar det?

Kör ni med upphängare? Erfarenheter kring detta?

Enkel eller trekrok? För o nackdelar?

Dubbla vs enkel fjäderring?

Jag kör utan FC tafs, tycker det fungerar finfint.
Personligen så har jag ingen erfarenhet av upphängare men har flera vänner som kör med det. Ibland hugger HÖ bara på flugan och skiter totalt i draget så det kan vara effektivt.
Jag skulle faktiskt säga enkelkrok eftersom den krokar bättre, och sitter bättre i HÖ käft. När HÖ krokas med trekrok så finns en överhängande risk att de kan använda de krokarna som inte sitter fast, för att bända loss trekroken.

Alltid dubbla fjäderringar. Ha nästan det som regel.

[lausvik]

Själv fiskar jag fortfarande ofta med monofil nylonlina och då är det knappast värt besväret att knyta på en FC-tafs. Emellertid använder jag rätt ofta slaglina/chockspets och då kan det ibland bli en bit FC lika väl som en lämplig nylonlina. E n vanlig kombination är 0,22-0,26 på rullen och sedan två spölängder 0,35 närmast betet. Med ett tiofotsspö och tex en 27 grams Gladsax kustwobbler kan man då ta i utan att riskera att linan/knuten brister i utkastet och dessutom ger den grövre linan ett bra skydd mot nötning liksom den kan vara bra när fisken ska landas. Dessutom är 0,35 bra mycket snällare mot pekfingertoppen än vad en tunnare lina är, särskilt när det är kallt. När jag använder flätlina använder jag alltid slaglina i nylon eller FC.

Ibland får man hugg trots en lina som måste synas tydligt för fisken. De gångerna saknar det uppenbarligen betydelse att man inte använt en mindre synlig tafs. Det intressanta är dock alla gångerna fisken inte hugger. Varför, resonerar jag, låta den se linan om man inte måste? Det kan ju inte vara någon direkt nackdel att linan är "osynlig" för fisken, eller hur? Att köra med nylon/FC tafs eller slaglina är att ta bort en osäkerhetsfaktor ur ekvationen.

Upphängare har jag använt sporadiskt men utan frmgång och har därför inga egentliga erfarenheter att dela med mig av.

På de flesta av mina drag har jag monterar enkelkrok. På några av mina favoritställen är det grunt och mycket sten och tång på bottnen. En 20-grams Vicke med enkelkrok (monterad så att krokspetsen pekar uppåt) kan fiskas problemfritt med tunn lina där medan samma bete 8eller andra beten) med trekrok fastnar i stort sett ofelbart. Jag upplever att krokfästen blir säkrare med enkelkrok. Sannolikt missar men fler hugg. Sist men inte minst känns det sportsligare med enkelkrok.

Jag har dubbla fjäderringar på en del drag men kan inte säga om det har någon avgörande betydelse. Det statistiska underlaget är för litet...

[lausvik]

Vilken knut funkar bäst om man vill skarva på en slaglina* (nylon eller FC) på en flät/superlina? dels ur hållfasthetssynpunkte men även såtillvida att den ska glida (rassla...) genom spöringarna så smidigt som möjligt. Fastnar eller bromsar knuten i spöringarna så kommer ju trassel med flät/superlinan som ett brev på posten. Åtminstone för mig som tydligen är för kass på att hantera min utrustning för att klara av att fiska med sådana linor...

Hittills har jag, med varierande framgång, använd dubbel UNI-knut och Slim Beauty men det kanske finns någon bättre som jag inte känner till?


*Alltså inte en kort tafs utan bortåt två spölängder nylon/FC så att jag har några varv av den linan på rullen när jag kastar.

[Geronimo]

Jag kör alltid med fc-tafs nuförtiden. Dels är det ingen nackdel att den inte syns, dels blir det lite nötningståligare och dessutom blir det lite flex. Dubbla ringar har jag också. Kör trekrok som standard men använder enkelkrok på de lättare dragen samt om det är mycket tång/ålgräs i vattnet. Upphängare använder jag bara ibland, tror jag att fluga är hetare än drag så kör jag bombarda istället.

[Gurchan]

Jag knuter på FC med blodknuten (om jag minns namnet rätt). Ingen jag rekommenderar då den är lätt att få fel när man knyter. Även om man gör den rätt så är den beroende av hur man drar åt den.

Vad gäller att man ska kunna veva in den så vevar jag aldrig in FC-tafsen
Alls.

[Silverbågen]

Använder ni fluorocarbon spets till havsöringsfisket?

Har nån testat utan FC? Funkar det?

Kör ni med upphängare? Erfarenheter kring detta?

Enkel eller trekrok? För o nackdelar?

Dubbla vs enkel fjäderring?

1. När jag kör med flätlina väljer jag oftast att köra med en tafs av vanlig monofil lina 0,30 alt 0,35. Har fått för mig att fluorcarbon är lite mindre miljövänligt än vanlig monolina. Betydelsen av Flourcarbonets "osynlighet" tror jag själv inte spelar någon roll. Nylonet har också fördelen att det fjädrar lite mer men egentligen spelar det inte så stor roll heller. Har senaste tiden även landat öringar på flätlina med stålwire resp wolframtafs och det har gått alldeles utmärkt.

2. Se ovan. Min uppfattning är att en havsöring som bestämt sig för att hugga är ganska aggressiv och att tafsmaterialet inte verkar spela särskilt stor roll för om öringen skall hugga eller ej.

3. När jag landade min första havsöring så körde jag bombarda och hade en upphängarfluga ca 50 cm framför den bakre flugan. Öringen högg på den bakre flugan. Hade läst att öringen ofta rörde sig i grupper och att hade men fångat en fanns goda chanser till ytterligare fångster. Drog därför ett snabbt kast i samma riktning som den första fisken huggit....och pang direkt small det på en ny fisk för att i nästa sekund vara tomt ...när jag vevat in så stod det klart att den andra öringen hade klippt upphängaren och samtidigt lyckats bita av nylontafsen till den bakre flugan...bestämde mig därefter att skippa upphängare vid både bombarda och spinnfiske efter HÖ.....dumt? Ja kanske....men vill inte riskera att proceduren upprepas..

4. Har mest kört med 3-krok och hittills bara landat fisk på denna typ....inför den här säsongen hade jag dock egentligen bestämt mig för att gå över till enkelkrok... Ser en del fördelar med enkelkrok: minskar risken för bottennapp om man riggar kroken så att böjen pekar uppåt, minskar risken att kroken trasslar in sig i håven när fisk landas, underlättar avkrokning vid C&R.
Har dock inte ännu krokat fisk på enkelkrok så jag har ingen egen bedömning av hur krokningsegenskaperna skiljer sig åt....vad jag har kunnat läsa mig till så har jag inte hittat något som tyder på att enkelkrok skulle kroka eller hålla fisk sämre.....På fluga är det ju oftast enkelkrok som gäller och dådet funkar ju hur bra som helst.

5. Har tidigare satt på dubbla fjäderringar på drag som jag tillverkat själv efter att ha läst att det skulle vara bra för att minska risken att fisk sliter sig. Fiskar dock numera mest med Vicke och de levereras endast med en ring. Det 10-talet öringar som har fångats den här vintern har alla sånär som en tagits på en och samma Vicke i standardutförande med enkel fjäderring. Endast 2 tappade så jag har svårt att se att det skulle ha berott på att draget hade en fjäderring.

/S

[harlequine]

Kapar tråden men den handlar i alla fall som det rubriken säger
Sitter och finurlar lite på det här med spön till habsöringfisket som sker vid kusten och att det skiljer sig så beroende på var man befinner sig i landet. Sen så om vi kikar på danskarna verkar de vara mer experimentvilliga och nytänkade i utrustningsbiten. Har blivit sugen på lite mer UL-liknande havsöringfiske men inser att dragen jag gillar alla väger mellan 15-20gram, så UL-tanken har jag lagt ner. Har under hösten fått privilegiet att fiska med Silverbågen från båt på ostkusten i innerskärgården vilket har lett till lite spöfunderingar. Det jag upplevt är att min 9,6 fotare upp till 40 gram som jag haft till vadfisket kändes alldeles för klumpigt och långt för att passa båtfisket. Använde sen en 9 fotare men längdskillnaden var inte märkbar mot det längre spöt. Sen så "råkade" jag köpa en 8 fotare upp till 20 gram som jag tyckte kändes mycket smidigare i båten, och när jag vid första turen med spöt när jag vadade på kusten fick drilla silver så blev allt roligare. Grymt skönt att fiska med lättare grejer och för mig med taskig fysik kändes ryggen bra mycket piggare efter en dags kastande. Upplevde att kastlängden blev marginellt kortare gentemot min 9,6:a och spöt blir lättare och mindre framtungt när längden krymper. Sen tyckte jag det skär vinden bra i motvind men då behövs något högre kastvikt för att kasta bekvämt och då var min 8:a lite klen för att få "tryck" i kastet. Sen har Silverbågen vid några tillfällen haft med sig sina "jiggspön" som varit 7-7,6 fot och han har inte haft några problem med att få tillräckliga kastlängder med 20 grams Vicke. Jag tror dessa spön haft kastvikt upp till 25-30gram med lite rappare klinga och toppig aktion, och enligt mig verkar fungera ypperligt. Detta har fått mig att vilja prova en snabb 7 fotare med riktig toppig aktion med kastvikt upp till 25-30 gram för vadande smygfiske på kusten för maximal smidighet där det går att typ snärta ut betet för optimalt precisionsfiske. Detta borde även fungera riktigt bra vid båtfisket. Det som skulle kunna bli problem är att det blir svårare att kroka fisk på lång lina då ett kortare spö flyttar mindre lina vid mothugg, och att inte tappa fisken under drillning då enligt mig en toppig aktion inte är så förlåtande vid drillning. Insåg att jag har ett Sg Butch Light 7 fot 10-30 gram som skräpar i förrådet som jag tidigare haft till abborrefisket men då blev det för stumt och fisken studsade ofta av. Dock borde en 2 kilos öring kunna böja det lite i alla fall. Med ett kortare spö passar en mindre rulle så istället för en haspel i 2500 storlek kan en 1000 storlek bli optimal. Talar vi multirulle så används till exempel Calcutta Conquest 50, Mörrum 1600, Scorpion 1001 och så vidare. Om jag inte missminner mig har herr Lausvik tidigare rapporterat från fiske med sin Abu Garcia Silver Maxrulle och att den satt på ett P&M Gunki Hayashi C MH 198 och att han var toknöjd med det spöt och resonerade att det fungerade ypperligt till havsöringfisket. Så nu tänker jag prova detta vid nästa tillfälle på kusten. Blir lite som spinnfiske med UL-inspiration. Liten lätt utrustning, men du använder dina ordinarie öringdrag utan problem i pålandsvind.

Vad tror ni rutinerade silverdräpare om denna idé?

[harlequine]

bump