Få tag i levande mört på vintern i stockholm?

[Sajmen]

Tjena. Jag ska för första gången ismeta i vinter då jag hittade lite gamla rullar som inte används och fick iden att använda dessa som ismete rullar. Men är osäker på hur jag ska få tag i mört.

Kommer att ismeta ute vid sommarstugan 3h från stan så att åka fram och tillbaks sit var dag för att kolla till mörtstugan känns omständligt. Eller kan de vara i en sådan i 2 veckor utan att dö? Kan ju fiska lite mört nere i årstaviken och frysa in men då är den ju död tills i vinter. Kan man köpa levande fisk? Hur gör ni?

[Old Firehand]

Tjena. Jag ska för första gången ismeta i vinter då jag hittade lite gamla rullar som inte används och fick iden att använda dessa som ismete rullar. Men är osäker på hur jag ska få tag i mört.

Kommer att ismeta ute vid sommarstugan 3h från stan så att åka fram och tillbaks sit var dag för att kolla till mörtstugan känns omständligt. Eller kan de vara i en sådan i 2 veckor utan att dö? Kan ju fiska lite mört nere i årstaviken och frysa in men då är den ju död tills i vinter. Kan man köpa levande fisk? Hur gör ni?

-----------------------------------------------------------------------------------------------
Sajmen;
Fiska levande betesfisk med mörtstuga insmetad med havregrynsdeg. Några olika mörtstugor ser du på bilder nedan....

https://www.google.com/search?rlz=1C...w=1348&bih=694

Old Firehand
Leif Engström

[Kattman]

Tänk på att inte flytta fisk mellan olika vattendrag pga risk för smittspridning.

[Sajmen]

Tänk på att inte flytta fisk mellan olika vattendrag pga risk för smittspridning.

Okej men om jag nu skulle gå och köpa en mörtstuga och slänga i sjön jag fiskar gädda i. (Antar att det finns mört i sjön, bara fiskat gädda i den hittills) Skulle jag kunna lämna den där i 2 veckor utan mörten dör eller hade jag isåfall behövt åka dit efter skolan flera gånger i veckan? Sjön är liten och kan tänka mig att man ganska lätt kanske kan få in all mört i sjön i buren. Vilket då såklart pajar för eko systemet i sjön då gäddorna ej kan käka på mörten etc, Fan, dehär med ismete blev mer komplicerats än jag trodde

[Kattman]

Tvivlar på att du lyckas fånga alla mört i sjön, men man behöver inte ta upp alla.
Ta de du behöver o släpp resten.

[Sajmen]

Tvivlar på att du lyckas fånga alla mört i sjön, men man behöver inte ta upp alla.
Ta de du behöver o släpp resten.

Okej, hur ofta måste man ta upp stugan och kolla isåfall. Funkar en gång varannan vecka eller hinner de dö av svält innan dess? Kommer att man kolla stugan sällan påverka sjöns fiske för andra arter?

[Team Colibri]

Det klart enkleste (og kanskje moralsk sett beste) er å fange den morten du trenger nå, stykkfryse de og så legge de i poser med 4-5 fisk (eller det antallet du forventer å bruke på en dag) i fryseren. Å holde fisk i live over lang tid i en ruse (mörtstuga) er mulig, særlig når det blir skikkelig kaldt i vannet, men det er uendelig mye enklere å fryse de ned med en gang. For store gjedder er død agnfisk minst like bra som levende, selv om levende agnfisk er best hvis målet er små gjedder.

Her hos meg er fryseren full etter og jeg er klar for vinterens ismeite. Posene merkes hvilket vann de ble fanget i (jeg fisker i flere vann og som nevnt over må agnfisk være lokal for å unngå smitte).

[Old Firehand]

Okej men om jag nu skulle gå och köpa en mörtstuga och slänga i sjön jag fiskar gädda i. (Antar att det finns mört i sjön, bara fiskat gädda i den hittills) Skulle jag kunna lämna den där i 2 veckor utan mörten dör eller hade jag isåfall behövt åka dit efter skolan flera gånger i veckan? Sjön är liten och kan tänka mig att man ganska lätt kanske kan få in all mört i sjön i buren. Vilket då såklart pajar för eko systemet i sjön då gäddorna ej kan käka på mörten etc, Fan, dehär med ismete blev mer komplicerats än jag trodde

------------------------------------------------------------------------------

Hej Sajmen;

Nedan hittar du några av mina isfisketips efter Gädda...
Med vänlig fiskehälsning,
Old Firehand
Leif Engström

OF fisketips Nr 3. HUR MAN HITTAR GÄDDAN UNDER ISEN. Den absolut bästa gäddfisketiden under vintern är när isarna har börjat lägga sig längst in i de vikar som ligger inskurna i lovartstränderna. Under dessa få dagar samlas hela grannskapets gäddor under den första isen. När hela sjön har lagt sig går gäddorna mera sprittt igen. En del går ut på djupare vatten, men många blir kvar inne vid stränderna. Under januari, februari och mars ligger i regel isarna snötäckta och då har gäddan svårare att hitta något byte. Så länge som isen är snöfri är det full fart på gäddan. Är istjockleken t.ex. 35 cm, är ljusgenomsläppningsförmågan större än om isen är 7,5 cm och snötäcket 3 cm. Snötäckets befintlighet dämpar gäddans jaktljus. Gäddans dåliga tillväxt vintertid beror inte bara på det dämpade jaktljuset och den låga vattentempeaturen. Anledningen är snarare att bytesfisken (mört, sarv, abborre m.fl.) har stelnat till och inte är i rörelse i det kalla och dåligt upplysta vattnet. Gäddan har helt enkelt svårare att lokalisera sitt byte under midvintern.
När marssolen börjar smälta ner snön på isen ökar gäddans jaktljus igen. Vattnet närmast istäcket får genom den värmande solinstrålningen en högre temperatur än den öviga vattenmassan. Detta medför att bytesfisken går högt i vattnet under isen de sista veckorna före islossningen. De flesta angelfiskare och gäddmetare blir genom erfarenhet bekanta med detta fenomen och vårisfångsterna brukar bli nästan lika goda som fångsterna från de första isarna. Att lokalisera gäddan under isen kräver lite fantasi. Gäddan går alltid in under de första isarna. Här är den lätt att hitta så länge som sjön går öppen utanför vikarna. När hela sjön ligger då blir det lite svårare. De små gäddorna blir kvar långt inne i vikarna och de större brukar gå lite längre ut och drar sig gärna ner i branterna. Men glöm aldrig att så länge som isen ligger så har gäddan ett skyddande tak från faror som kommer uppifrån. Gäddan är sällan rädd för något som simmar i vattnet men instinkten har lärt den att farorna kommer uppifrån i form av rovfåglar, båtar och människor. Var alltid utrustad med isdubbar, livlina och ispik eller isbill när ni ger er ut på farliga, okända isar.
Under många år fiskade vi grunt på förvintern och våren. Under högvintern fiskade vi över djupbranter och djupbottnar med betesmörtarna nedsänkta på 8 - 17 m djup. Detta högvinterfiske gav alltid dåligt resultat! Vi trodde då att gäddan, liksom bytesfisken, blev slö och stel av den låga vattentemperaturen. Vid ett tillfälle, en grå och bister februaridag satt några andra fiskare och jag och drack kaffe ute på en fjärd. De flesta angeldonen var redan utplacerade. En fiskekamrat hade en stor, hopfällbar aluminiumspade med sig i ryggsäcken. Med spaden skottade han bort snön från isen för att göra rastplatsen bekvämare. Snötäckets djup var drygt 30 cm och den blottlagda isytan blev cirka 25 kvm. Där vi satt ute på fjärden med våra termosar visade sig vattendjupet vara 13 meter när jag vid provmätningen lät blylodet ta botten. För att fördriva väntetiden betade jag en angelkrok med en sprattlande mört och sänkte sakta ner den i ett hål, som jag tidigare borrat och billat upp. Då den betade angelkroken kommit ner en meter under isen rycktes nästan linan ur händerna på mig. En stor gädda fick snabbt göra oss sällskap på isen.


Den närmaste halvtimmen gav tre gäddor till i samma hål och på samma fångstdjup. Detta föranledde oss att hissa upp mörtarna i de andra angelhålen till 1,5 m vattendjup från isens undersida räkn räknat. Fångstresultaten blev då genast bättre, men det första angelhålet var mest lönsamt. Det visade sig att det inte bara var fångstdjupet 1,5 m som ensamt gav det goda resultatet, utan den främsta anledningen var att vi blottlagt isen och på så sätt ökat ljusintensiteten inom en begränsad vattenvolym. Det nedträngande, stora ljusknippet upptäcktes på långt håll av gäddorna, som nyfiket sökte sig till ljuskällan. I centrum av denna ljuskälla hängde det nu fullt synliga och sprattlande bytet, mörten. Denna positiva erfarenhet medförde att vi vidareutvecklade denna fiskemetod genom att borra upp två hål intill varandra när vattendjupet överskred 5 m. Den ena mörten placerades strax ovanför botten och den andra 1,5 m under isen. Vid mindre vattendjup än 5 m utsattes endast ett bete och aldrig ända nere vid botten. Därefter skottades snön bort på en ca 20 kvm stor yta runt hålen.


Min fiskejournal visar att 87 % av totala antalet fångade gäddor vid snötäckt is har huggit på den översta mörten, den mört som placerades 1,5 m under isen. Vid de tillfällen då isen varit snöfri har fångstfördelningen varit annorlunda. Då har 54 % av gäddorna huggit på den mört som placerats strax ovanför botten och återstående 46 % av gäddorna har huggit på varierande "fria" fångstdjup. Anledningen till detta torde vara att gäddan jagar på olika vattendjup under isen när belysningen tillåter det. En mycket vanlig orsak att många fritidsfiskare misslyckas eller bara delvis lyckas vid sitt vinterfiske från isen efter gädda är att de antar att gäddan befinner sig på samma platser som när vattnet går öppet. Så är dock inte alltid fallet. I skydd av det kamouflerande is- och snötäcket uppsöker gäddan de grunda ler- och sandbottnar samt vikar där den är helt oskyddad för faror uppifrån vid öppet vatten. Under högvinten är snötäcket som djupast. Detta snötäcke isolerar isen och vattnet från atmosfärskylan. Den under sommarhalvåret magasinerade jord- och bottenvärmen börjar långsamt värma upp vattenmassorna underifrån. Eftersom vattnets densitetsmaximum ligger vid +4 gr. C, stannar detta uppvärmda bottenvattenlager kvar i långgrunda vikar och över jämna, grunda och djupa sand- och lerbottnar. Inne vid land på någon halvmeters vattendjup samlas mängder av mört, abborre och andra värmekrävande bytesfiskar och äter av de smådjur som kryper upp ur bottensedimentet. Lockade av de ljud som de temperaturaktiverade betande bytesfiskarna åstadkommer vid näringssökandet kommer gäddorna in på grundbottnarna för att proviantera. Här är ofta belysningen tillräckligt god för att den närsynta gäddan skall kunna smyga si på sitt byte, den intet ont anande, betande mörten eller abborren. Vid djupbranter och från stränderna mot djupet sluttande bottenplan sker en långsam uppvärmning genom termiska densitetsströmningar orsakade av bottensedimentets värmeavgivning. I den nedre delen av dessa branter och sluttningar samlas diverse bytesfiskar, vilka i sin tur lockar till sig gäddan. (Klistra in och spara.) Hämtat ur boken "Gäddfiskarens Specialknep"
- Old Firehand
Leif Engström

[ajoan]

Hej!

Skicka ett meddelande om det kniper i vinter så kanske vi kan lösa det.

andreas

[husbehov]

Du kan ju också pimpla upp dom den dag du ska fiska. Eller kvällen innan. Det går lika bra med små abborre som mört.