Två dagars fiske har det blivit under ledigheten. En 13-timmars med Henke i Voxnansystemet och en snabbsväng till mitt barndomsvatten med Fredrik. Två väldigt olika vatten där Voxnans sjöar har varit isfria länge och vattnet börjar bli 11-12 grader, fiskarna är mer eller mindre färdiglekta och de har börjat attackera våra beten om än försiktigt. Mitt barndomsvatten däremot släppte isen i onsdags och vattnet är kallt. Att ens få ett hugg brukar vara en rejäl utmaning.
Fredag 10/5:
Jag och Henke hade bestämt flera dagar i förväg att vi skulle fiska denna dag. Vi hade på känn att det skulle vara skaplig fart i Voxnan och dess sjöar.
Tidigt på morgonen började vi med de heta platserna och Henke fick ett par nästan direkt, våra föraningar verkade stämma. Det fortsatte dock inte som det började. Det blev trögt och vi kämpade på. Vi fiskade av flera grundvikar och vi hade knappt en känning. Vi gick tillbaka till ruta ett och Henke fick dagens största på en bokstavligt lysande “Fluffer”. En fisk på 5,5 kg i god kondition.
*
Till vänster: Henke med en fin fisk på 5,5kg* Till höger: Jag får en snipa på nydöpta “grötkörven”.
Vi fiskade på, hade många följare varav några såg rejäla ut. En fin fisk högg över mitt bete alldeles vid båten men jag lyckades inte kroka och Henke såg en ryggbred följare som vände vid båten.* Denna fisketur kantades av pulshöjande händelser då och då, som när en stor gädda plötsligt visade ryggen precis vid båten, i munnen hade den en annan fisk. Gäddan gled försiktigt åt sidan och försvann. Vi stod kvar, förvånade.
Henke lyckades tillslut landa en på 4,6kg och totalt fick vi nog 7-8 gäddor. Vi hade minst 20 följare.
En kul och spännande dag.
Lördag 11/5:
Det blev en spontantur som det kan bli ibland. Det var väldigt passande för både mig och Fredrik att fiska några timmar på eftermiddagen. Denna tur gick till mitt barndomsvatten.
Inget liknade dagen innan. Nu fiskade vi helt utan följare och inte ett hugg. När Fredrik plötsligt uttalar sig om en ankring som känns lite mer lyckad än andra så kommer hugget, i ytan, på en snabbt vevad “Fluffer” i rödingfärg. Gäddan missade och vi båda uppfattade att fisken var fin. Inte en femma-sexa, utan större. Jag slutade fiska och väntade på Fredriks nästa kast. “Fluffern” landade och Fredrik tog hem den precis så att den bröt ytan. När både han och jag stod på helspänn så kastade sig gäddan över betet och fisken satt på kroken. Det brutala ythugget kom nära båten så vi håvade den efter bara en minut.
Fredrik antog den rejäla utmaningen om att fixa ett hugg denna dag.* Ett hugg varken han eller jag kommer att glömma och en fisk som betyder mycket för det fortsatta vår/försommar-fisket i denna* sjö.
/joel
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Fredag 10/5:
Jag och Henke hade bestämt flera dagar i förväg att vi skulle fiska denna dag. Vi hade på känn att det skulle vara skaplig fart i Voxnan och dess sjöar.
Tidigt på morgonen började vi med de heta platserna och Henke fick ett par nästan direkt, våra föraningar verkade stämma. Det fortsatte dock inte som det började. Det blev trögt och vi kämpade på. Vi fiskade av flera grundvikar och vi hade knappt en känning. Vi gick tillbaka till ruta ett och Henke fick dagens största på en bokstavligt lysande “Fluffer”. En fisk på 5,5 kg i god kondition.
*
Till vänster: Henke med en fin fisk på 5,5kg* Till höger: Jag får en snipa på nydöpta “grötkörven”.
Vi fiskade på, hade många följare varav några såg rejäla ut. En fin fisk högg över mitt bete alldeles vid båten men jag lyckades inte kroka och Henke såg en ryggbred följare som vände vid båten.* Denna fisketur kantades av pulshöjande händelser då och då, som när en stor gädda plötsligt visade ryggen precis vid båten, i munnen hade den en annan fisk. Gäddan gled försiktigt åt sidan och försvann. Vi stod kvar, förvånade.
Henke lyckades tillslut landa en på 4,6kg och totalt fick vi nog 7-8 gäddor. Vi hade minst 20 följare.
En kul och spännande dag.
Lördag 11/5:
Det blev en spontantur som det kan bli ibland. Det var väldigt passande för både mig och Fredrik att fiska några timmar på eftermiddagen. Denna tur gick till mitt barndomsvatten.
Inget liknade dagen innan. Nu fiskade vi helt utan följare och inte ett hugg. När Fredrik plötsligt uttalar sig om en ankring som känns lite mer lyckad än andra så kommer hugget, i ytan, på en snabbt vevad “Fluffer” i rödingfärg. Gäddan missade och vi båda uppfattade att fisken var fin. Inte en femma-sexa, utan större. Jag slutade fiska och väntade på Fredriks nästa kast. “Fluffern” landade och Fredrik tog hem den precis så att den bröt ytan. När både han och jag stod på helspänn så kastade sig gäddan över betet och fisken satt på kroken. Det brutala ythugget kom nära båten så vi håvade den efter bara en minut.
Fredrik antog den rejäla utmaningen om att fixa ett hugg denna dag.* Ett hugg varken han eller jag kommer att glömma och en fisk som betyder mycket för det fortsatta vår/försommar-fisket i denna* sjö.
/joel
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
