Pb på abborre... nästan

[TiSo]

Idag provade jag min nya taktik i favoritsjön.

Normalt brukar jag paddla runt och leta efter stim med betesfisk eller spridda ekon som ser ut att kunna vara lite större fisk. När jag hittar ekon så försöker jag ta landmärken och sedan positionera kajaken så att jag sakta driver mot det stället där jag såg ekonen. Om jag är långt ute på sjön så att det blir svårt att ta landmärken så slänger jag i en markör som alltid ligger beredd bredvid mig. Om det blåser så att jag driver för snabbt så lägger jag ut ett drivankare i form av en IKEA-kasse.

Det jag har märkt nu när jag fiskat ett ganska stort antal gånger i favoritsjön är att det är relativt få ställen som ger abborre och när det gäller lite bättre storlek (vilket för mig är fisk runt halvkilot och över) så är det så här långt bara fyra ställen som gett resultat. En normal fiskedag brukar jag i denna sjö fiska av c:a 15-20 ställen ungefär och på hälften av dem har jag antingen aldrig fått abborre eller bara någon enstaka hektofisk. Detta innebär ju krasst sett att jag under en fiskedag lägger mer tid på ställen som inte verkar produktiva än på ställen där jag faktiskt fått fisk.

Den taktik jag använde idag var att koncentrera mig på de fyra ställen där jag fått lite större abborrar och istället för driva använda ankaret, något jag annars sällan gör. Jag kunde på så sätt fiska av ställena mycket grundligare och också med många olika beten och färger (jag är annars rätt lat när det gäller att byta drag, jag kör ofta samma beten och färger en hel fiskedag).

Nu går det förstås inte att dra några slutsatser efter bara en gång, men faktum är att jag idag hade årets bästa fiskedag. Första stället gav inget, andra stället gav en kilosgös och två mindre abborrar. Tredje stället gav ytterligare en gös och fem abborrar varav en strax under halvkilot. Fjärde stället jag fiskade på är det ställe där jag förra året fick min 900-grams borre. Det gav heller inget och nu hade två fisketimmar kvar.

Jag beslöt att paddla tillbaka till ställe tre, men på vägen dit avvek jag lite från planen och provade två andra ställen där jag aldrig fått något, men som jag alltid tyckt borde ge fisk…men det gjorde de inte idag heller.

Tillbaka på ställe nummer tre så hann jag inte mycket mer än att ankra upp och kasta ett par kast innan det small på hårt. Första sekunderna tänkte jag det var en gös igen, men sen kände jag de typiska abborrknyckarna och upp kom en fin fisk på 610 g.

Ett par kast senare högg en ny abborre, denna gång runt halvkilot ungefär. Efter en stund flyttade jag kajaken ett 20-tal meter och jag skiftade till multispöt som var riggad med mitt nya favoritbete, ett 21-grams Illex Deracoup. Direkt i första kastet högg en liten abborre och sedan hände något rätt udda…medans jag lirkade ut kroken ur abborrens mun så lade jag ner spöt i knät med spötoppen över vattnet. När jag lossat fisken så släppte jag ner draget i vattnet bredvid kajaken så att det hängde ned runt en meter under vattenytan. I samma stund som jag lyfte spöt för att kasta så drog det till ordentligt i linan, jag höll faktiskt på att tappa spöt eftersom det var så oväntat. Femton sekunder senare kunde jag lyfta in en abborre på 670 gram! Den måste ha följt efter när jag drog upp den lilla abborren och sedan ställt sig under kajaken och undrat vart lill-borren tog vägen…

Efter det hände inget mer och jag paddlade nöjd hemåt.

[TiSo]

Imponerande Gädd PB=)).
Ja jag tror nog att det kan funka i kajaken med 10kg fisk men som du säger det lär behövas lite ordning på grejorna hehe.
Jag har ett mät-klistermärke från sportfiskarna som är klistrat på sidan av kajaken så det funkar bra att hålla reda på det iaf hehe

Har du provat mete efter Abborre i dom sjöarna?
Isf vad får du för fisk då?

Anledningen till min fråga är att det verkar som att Abborren är ganska "kinkig" och kan vara helt borta på vissa beten som funkat kanon tidigare eller tvärt om i samma sjö men så byter man till något annat och då klipper dom på en efter en.

Min erfarenhet på abborre är att dom tröttnar på ett bete eller listar ut att det är inte bra om dom hugger på det så byte av bete är bra när du ser fisk på lodet men det hugger inte sen kan det funka med att byta tillbaka till det tidigare igen.

Ja helt hopplösa fiskar att läsa tycker jag men det är det som jag tycker är tjusningen med dom hehe.

Jag Tror även att Abborren inte har alla storlekar i samma område alltså dom stora är inte kompisar med dom mindre fast det gäller även andra arter.

Jag gissar fritt här nu men något säger mig att stor Abborre äter både Löja Mört Kräftor mm och sina egna men dom föredrar andra arter än sina egna?

Som sagt jag vet inte hur bra det stämmer men med min erfarenhet så om man får flera Abborrar så är dom ofta i samma storlek och inte 5-6st 400gr och sen en 1kg iaf då jag har fått lite större Abborre så är det oftast enstaka hugg men dom få är av liknande dimension.

Ja, gädd-pb:et är rätt ok, men samtidigt så gammalt att det nästan är preskriberat ha ha.

Har aldrig provat att meta efter borre i den sjön, kanske kunde vara värt att prova...

Det du skriver om att stora borrar sällan simmar tillsammans med mindre är ju rätt intressant. Det skulle ju kunna stämma in på "min" sjö eftersom jag har fått ett flertal borrar på 4-6 hg och ingen större än det (med undantag 900-grammaren förra året).

Så kanske ska jag fortsätta nöta på de ställen där jag hittills inte fått något, vem vet :-)

Ett annat alternativ kan förstås vara att abborrarna inte blir mycket större än max 1 kg i sjön...men det tror jag inte, jag har från ganska säkra källor fått information om att det finns och har fångats borrar betydligt över kilot (min 900-grammare fick ju simma tillbaka och om ingen tagit upp den så bör den ju ligga över mitt pb vid det här laget :-)).

[Henke203]

Idag provade jag min nya taktik i favoritsjön.

Normalt brukar jag paddla runt och leta efter stim med betesfisk eller spridda ekon som ser ut att kunna vara lite större fisk. När jag hittar ekon så försöker jag ta landmärken och sedan positionera kajaken så att jag sakta driver mot det stället där jag såg ekonen. Om jag är långt ute på sjön så att det blir svårt att ta landmärken så slänger jag i en markör som alltid ligger beredd bredvid mig. Om det blåser så att jag driver för snabbt så lägger jag ut ett drivankare i form av en IKEA-kasse.

Det jag har märkt nu när jag fiskat ett ganska stort antal gånger i favoritsjön är att det är relativt få ställen som ger abborre och när det gäller lite bättre storlek (vilket för mig är fisk runt halvkilot och över) så är det så här långt bara fyra ställen som gett resultat. En normal fiskedag brukar jag i denna sjö fiska av c:a 15-20 ställen ungefär och på hälften av dem har jag antingen aldrig fått abborre eller bara någon enstaka hektofisk. Detta innebär ju krasst sett att jag under en fiskedag lägger mer tid på ställen som inte verkar produktiva än på ställen där jag faktiskt fått fisk.

Den taktik jag använde idag var att koncentrera mig på de fyra ställen där jag fått lite större abborrar och istället för driva använda ankaret, något jag annars sällan gör. Jag kunde på så sätt fiska av ställena mycket grundligare och också med många olika beten och färger (jag är annars rätt lat när det gäller att byta drag, jag kör ofta samma beten och färger en hel fiskedag).

Nu går det förstås inte att dra några slutsatser efter bara en gång, men faktum är att jag idag hade årets bästa fiskedag. Första stället gav inget, andra stället gav en kilosgös och två mindre abborrar. Tredje stället gav ytterligare en gös och fem abborrar varav en strax under halvkilot. Fjärde stället jag fiskade på är det ställe där jag förra året fick min 900-grams borre. Det gav heller inget och nu hade två fisketimmar kvar.

Jag beslöt att paddla tillbaka till ställe tre, men på vägen dit avvek jag lite från planen och provade två andra ställen där jag aldrig fått något, men som jag alltid tyckt borde ge fisk…men det gjorde de inte idag heller.

Tillbaka på ställe nummer tre så hann jag inte mycket mer än att ankra upp och kasta ett par kast innan det small på hårt. Första sekunderna tänkte jag det var en gös igen, men sen kände jag de typiska abborrknyckarna och upp kom en fin fisk på 610 g.

Ett par kast senare högg en ny abborre, denna gång runt halvkilot ungefär. Efter en stund flyttade jag kajaken ett 20-tal meter och jag skiftade till multispöt som var riggad med mitt nya favoritbete, ett 21-grams Illex Deracoup. Direkt i första kastet högg en liten abborre och sedan hände något rätt udda…medans jag lirkade ut kroken ur abborrens mun så lade jag ner spöt i knät med spötoppen över vattnet. När jag lossat fisken så släppte jag ner draget i vattnet bredvid kajaken så att det hängde ned runt en meter under vattenytan. I samma stund som jag lyfte spöt för att kasta så drog det till ordentligt i linan, jag höll faktiskt på att tappa spöt eftersom det var så oväntat. Femton sekunder senare kunde jag lyfta in en abborre på 670 gram! Den måste ha följt efter när jag drog upp den lilla abborren och sedan ställt sig under kajaken och undrat vart lill-borren tog vägen…

Efter det hände inget mer och jag paddlade nöjd hemåt.

Det tar sig =))
Då ser det ut som att din plan funkar.

[TiSo]

I morse var det rejält kallt när jag klev upp, 4 minus, så det var med stor självövervinnelse jag ändå bestämde mig för att ge mig ut på en tur.

Vid frukostbordet funderade jag på om jag kanske skulle köra gädda istället eftersom jag var orolig för att köldknäppen skulle göra abborrarna ointresserade av mina jiggar. Men bestämde mig till slut för för abborre ändå, det må bära eller brista tänkte jag….

Sjön var helt spegelblank när jag kom ut och en svag sol letade sig genom molnslöjorna. Vattentemperaturen var strax under 7 grader så jag tänkte att det kanske var läge för en jigg med lite sävligare gång och lite lättare huvud (brukar oftast köra 10 g, idag blev det 7 g). På det andra spöt som vanligt en Illex Deracoup.

När jag paddlade över sjön till första fiskestället kunde jag på lodet se att småfiskstimmen har börjat klumpa ihop sig på djupare vatten, ofta mitt ute i sjön och neråt 8-10 meter. Stannade till över några sådana klumpar och kastade Deracoupen genom stimmen, utan resultat.

När jag kom fram till första ”riktiga" fisketället, ett litet sund med djup mellan 3 till 6 meter, så började det blåsa lite grann, så jag ankrade upp för att kunna fiska långsamt och koncentrerat. Efter ett 10-tal kast knyckte det till i linan när jiggen sjönk och upp kom en borre på kanske 3 hg. Ytterligare några kast senare knyckte det till igen och upp kom en halvkilos abborre.



Efter det fiskade jag av ett par av mina andra ”säkra" ställen utan att känna något. Beslöt då att testa ett helt annat ställe, utkanten av en liten vassvik där jag hittills bara fått någon enstaka liten gädda och ett par kilosgösar. Vid det här laget var det stiltje igen och dimman började rulla in, något som enligt min erfarenhet inte är något optimalt fiskeväder.


Jag lade kajaken över c:a 6-7 meters djup och började kasta med Deracoupen för att kunna hålla ordentlig bottenkontakt, men utan resultat. Såg några enstaka ekon på lodet, men hade på känn att det kunde vara gös.

Bytte till jiggspöt och satte på min favoritjigg, en Pulse Shad i färgen Smelt, med en 10 grams skalle. Den jiggen sparkar ju rätt rejält, men kanske väcker den någon köldstel abborre tänkte jag. Och i andra droppet så sög det i rejält och jag tänkte direkt gös. Men när fisken kom stångandes nära kajaken såg jag att det var en rejäl abborre så jag tog det säkra före det osäkra och håvade fisken. Jag såg direkt att abborren var en av de största jag någonsin fått, men insåg också att mitt pb fortfarande är oförändrat. Men det var med mina mått mätt en präktig fisk, min tredje största abborre, endast 180 gram från mitt pb!



Två saker slog mig i bilen på väg hem. Dels har denna sjö gett mig större abborrar ju senare på hösten och kallare i vattnet det är (tror inte jag fått någon över halvkilot under sommarmånaderna), dels fick jag idag inte minsta lilla petning på Deracoupen som fram till förra veckan gett mycket fisk hela hösten.

Men allt detta kan förstås vara slump också, vem vet…vi får se om trenden håller i sig nästa vecka också, i så fall ligger pb:et löst :-)

[Matte77]

Tack för att du delar med dig av dina fisketurer! Bra skrivet och kul att läsa! .

[TiSo]

Tack för att du delar med dig av dina fisketurer! Bra skrivet och kul att läsa! .

Tack, roligt att det uppskattas! Jag försöker dra mitt strå till stacken för att hålla liv i FS.

[TiSo]

Idag var det bistert att vara ute i kajaken; 2 grader i luften, 5 grader i vattnet, en isande nordanvind och lätt duggregn av och till.

Första timmen hände inget, men när jag sedan ankrade i samma sund där jag förra veckan fick ett par abborrar så blev det plötsligt rena huggbonanzan. Under c:a en halvtimme fick jag ett 10-tal abborrar mellan 4-6 hg, det var hur kul som helst!





När huggen upphörde fortsatte jag vidare och fick ett par mindre fiskar. På hemvägen ankrade jag upp i samma sund igen och fick ytterligare två halvkilos abborrar och till sist en gös på dryga kilot.

Just i detta sund har jag under sommarmånaderna bara fått någon enstaka ströabborre, men sent förra hösten hade jag där ett liknande fiske som idag. Det verkar som att abborrarna av någon för mig outgrundlig anledning samlas där när det börjar bli riktigt kallt i vattnet. Alla fiskar verkar också vara stöpta i ungefär samma form, ingen riktigt liten och ingen riktigt stor. Det finns ingen växtlighet i sundet och botten ser helt slät ut på ekolodet. Inte heller finns det några småfiskstim, de håller till 50 -100 meter utanför sundet på 8-10 meters djup.

När det gäller storleken så har jag märkt att det ofta är så att när jag får flera abborrar på samma ställe så är de i princip alltid i ungefär samma storlek. De ”stora" borrar jag fått (dvs strax under kilot) har alla varit solitära. Det kanske är så att större abborrar tenderar att vara mer ensamvargar och att abborrar som går i stim i allmänhet söker sig till polare i ungefär samma storlek? Är det någon abborrexpert som läser detta så får du gärna kommentera mina gissningar :-)

[TiSo]

Härlig dag idag, såväl väder- som fiskemässigt. 8 grader i luften, 4,7 grader i vattnet, svag vind och frampå förmiddagen dök solen upp för första gången på länge.

Eftersom dagarna är korta så spillde jag ingen tid utan paddlade direkt till sundet där jag haft så bra fiske de senaste gångerna. Redan efter ett par kast fick jag en borre på knappt halvkilot. Den närmaste timmen efter det fick jag sedan på olika ställen i sundet ett 10-tal abborrar mellan 5 och 8 hg (de flesta låg faktiskt närmare 8 än 5 hg), med en topp på 870 gram. Det var det roligaste och bästa abborrfiske jag någonsin haft tror jag, kan inte påminna mig om att jag fått så många stora borrar på en och samma dag.


Resten av dagen fick jag sedan bara någon ströborre, ett par smågäddor och en erbarmligt tanig gös på runt 2 kg. Gösen blev jag förvånad över, den högg på 3 meters djup utanför en vass, ett ställe där jag inte tycker det ska stå någon gös så här års…

Jag har alltid trott att abborren är en typisk sommarfisk som gillar lite varmare vatten och att den bästa fisketiden är ljumma sommarkvällar. Men jag börjar nu förstå att detta är en sanning med mycket modifikation. Så här långt har mitt abborrfiske i ”min" sjö bara blivit bättre och bättre ju kallare det blivit i vattnet så nu håller jag tummarna att jag hinner med några turer till innan isen lägger sig.

[Slanten]

Ett sånt härligt fiske du har!

[TiSo]

Ett sånt härligt fiske du har!

Ja, höstfisket har verkligen varit magiskt, särskilt jämfört med mitt vår- och sommarfiske där fiskedagarna i huvudsak varit 10 timmars bomturer :-)

Det verkar dock vara svårt att knäcka kilostrecket, men samtidigt har det bara gått drygt ett år sedan jag började fiska riktat efter abborre (det tog ju 10 år innan jag knäckte 10-kilostrecket på gädda...).