Värderingar

[diedose]

Vi fiskare måste ju vara giriga svin!?

Det senaste året av mitt fiske har mer eller mindre förstörts för att jag känner stor sympati varje gång jag fångar en fisk. Förr älskade jag ju bara fisket och tänkte bara på mig själv. Jag älskar känslan av drillningen men just när man kommer till att låssa fisken från kroken och ser de små liven i ögonen så får jag verkligen ångest.

Och allt detta fiskande för att uppfylla människans eget sug efter spänning. Jag känner mig girig och egoistisk ibland när jag fiskar. Det enda jag vill är att få det att försvinna så jag kan fiska på som "vanligt".

Någon annan som känner sympatier för fisken?

[_MVF_]

ja det gör jag väl men inte alls i samma utsträckning som du beskriver.. jag kan känna att jag vill göra dess lidande på kroken så kort som möjligt men jag mår inte dåligt över det.. forskare "vet" att fisken känner smärta men förmodligen upplevs den inte lika som hos människor, vårt interlekt gör att vi hinner reflektera över hur ont det gör och varför, o det händer i slowmotion. missförstå nu inte det jag säger, jag menar inte att bara därför skulle inte fiskens smärta vara lika verklig. men där emot är det nog inte en traumatisk upplevelse för dom som det skulle vara för oss.

det går bara o spekulera i hur fisken tänker o känner.

[diedose]

Inga missförstånd här inte

Jag är nog inne på ungefär samma spår som du. Jag menar, som du säger så gör vårt interlekt säkert att "smärtan" är mer påtaglig hos oss än hos en fisk som egentligen bara fungerar på instinkt.

Jag har alltid strävat efter att göra "lidandet" så kortvarigt som möjligt. Men nu på senaste tiden har det liksom gått över styr när jag ska kroka av en fisk. Har till och med hänt att jag har åkt hem efteråt fast jag egentligen skulle vara kvar fem timmar till. -För att jag känner mig girig.

Till er andra. Akta er för detta syndrom!