Häromdagen läste jag en artikel om svampplockning. Den innehöll sköna bilder på glada människor med flätade korgar som dignade av svamp och allting ramades in av vackra höstlöv på ett läckert sätt. Det berättades om härlig höstluft och andra superlativ. Eftersom jag själv tar en och annan tur i svampskogarna har jag den senaste i väldigt färskt minne. Efter en lång promenad i blöt terräng överfölls jag av en flock vedervärdiga älgflugor och förärades dessutom några fästingar. Ut från skogen kom jag så småningom med svetten rinnandes och en tom plastpåse – någon hade hunnit före och plockat vad som fanns.
Det fick mig att fundera på vad vi själva skriver om. Många hemska fiskepass förpassas till något utrymme långt bak i minnet och kanske är det så att storfångsterna blir de man helst skriver om. Men efter en genombläddring av några av våra senaste utgåvor kan jag kallt konstatera att vi trots allt har berättat om många motgångar, frustrationer och vägen tillbaka.
Däremot funderar jag vidare på vilket pris storfångsterna har och alla idiotiska saker man utsätter sig för. Vi kan ta den bifogade bilden som exempel. En person som vill vara anonym (och tillika inte verkar ha mycket koll på alla fina fiskekläder som finns att köpa nuförtiden) berättar om ett somrigt metepass bland horder av knott, mygg och annat sattyg. Han fick ta till mygghatt, skyddshandskar (!) och vinterkläder för att värja sig från blodsugarna. Dessutom regnade det, nattsömnen uteblev och fångsten lös med sin frånvaro…
Ja, ibland är fiske fanimig långt ifrån underbart. Men nästa år sitter han förmodligen där igen. Kanske i modernare kläder (tveksamt). Och jag tar kanske en ny tur i svampskogen (också tveksamt). I så fall blir det dock med eldkastare!
Fuck you blodsugare. Jag ska ha fisk!
/Micke
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Det fick mig att fundera på vad vi själva skriver om. Många hemska fiskepass förpassas till något utrymme långt bak i minnet och kanske är det så att storfångsterna blir de man helst skriver om. Men efter en genombläddring av några av våra senaste utgåvor kan jag kallt konstatera att vi trots allt har berättat om många motgångar, frustrationer och vägen tillbaka.
Däremot funderar jag vidare på vilket pris storfångsterna har och alla idiotiska saker man utsätter sig för. Vi kan ta den bifogade bilden som exempel. En person som vill vara anonym (och tillika inte verkar ha mycket koll på alla fina fiskekläder som finns att köpa nuförtiden) berättar om ett somrigt metepass bland horder av knott, mygg och annat sattyg. Han fick ta till mygghatt, skyddshandskar (!) och vinterkläder för att värja sig från blodsugarna. Dessutom regnade det, nattsömnen uteblev och fångsten lös med sin frånvaro…
Ja, ibland är fiske fanimig långt ifrån underbart. Men nästa år sitter han förmodligen där igen. Kanske i modernare kläder (tveksamt). Och jag tar kanske en ny tur i svampskogen (också tveksamt). I så fall blir det dock med eldkastare!
Fuck you blodsugare. Jag ska ha fisk!
/Micke
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)