Linder 400 Sportsman - Ombyggnad
Hej, Joakim Åberg är mitt namn och jag tänkte bjuda på en förfärligt lång artikel. Texten innehåller dock mängder av kunskap jag fått genom att bygga om min Linder, och jag hoppas att många här på forumet kan ta del av mina erfarenheter och att genom dem lyckas bättre med sina egna ombyggnationer.
Att äga en båt har alltid varit en dröm, så som för alla med ett starkt fiskeintresse. Med en bra fiskebåt öppnas många nya dörrar och man får möjlighet att testa nya metoder och vatten. Min dröm blev verklighet för några år sedan fick jag av en händelse pengar över efter en lägenhetsrenovering. Jag började kolla efter olika typer av båter och frågade runt på forumet vad andra tyckte. Jag bestämde mig snabbt för en aluminiumbåt då jag absolut ville att båten skulle ligga på en trailer, och inte vara fast vid en sjö. Jag beslutade också att jag ville bygga om båten efter egna behov. Jag hade åkt ut med min bror i hans nyköpta terhi ett par gånger vid det här laget och störde mig på att man inte kunde stå upp och fiska enkelt i båten, samt att man fick ordentligt ont i ryggen efter bara ett par timmar utan ryggstöd.
Jag bestämde mig för en buster eller en linder, och uppdaterade blocket hundraelva gånger om dagen. Jag förstod snabbt att bustrarna var aningen dyrare, och att om jag ville ha både båt, motor och trailer så var jag tvungen att spara mer pengar eller skippa aluminium helt och gå efter en billigare plasteka. Men en dag så kom det upp en annons på en Linder 400 Sportsman -06 med trailer där ägaren var intresserad av att sälja båten utan motor. Priset låg strax under min budget, och båten såg väldigt välskött ut. jag ringde min pappa direkt och vi stämde oss för att åka ner 12 mil dagen därpå och släpa hem båten direkt. Detta var på hösten 2011 och att jag inte fick med en motor spelade mig ingen roll. Jag visste att jag inte kunde fiska mer den säsongen och hade gott om tid till att spara ihop pengar till bensinaren i efterhand, så det var ett ypperligt tillfälle som jag tog till vara på direkt.
Väl där så såg vi att båten var i toppskick och ägaren var en pedantisk äldre man. Det kunde inte bli bättre. Båten var heller aldrig saltvattenskörd, och den relativt nya trailern hade skenor som är framtagna till linders båtar, så den hade stått stadigt och tryggt under alla år. Jag slog till direkt, och började planera ombyggnationen.
Här är några bilder innan byggnationen började. Som ni ser så var båten i fint skick och det enda som jag egentligen störde mig på var två spöhållare som den förra ägaren hade skruvat fast med ett ordentligt lager svart sikaflex runt om. Jag skruvade bort dem och slipade bort sikaflexen med ett fint sandpapper. Sedan fyllde jag i hålen med grå sikaflex.
Durktrall
Det fanns en durktrall till båten när jag köpte den, men det var den smala varianten som bara går mellan de två tätaste stagen på durken. Att kunna utnyttja hela durken i båten är A och O för mig, så att göra en bredare durktrall blev mitt första delprojekt. Att jag redan hade den smala varianten hjälpte mig väldigt mycket. Som ni ser i den andra bilden nedan så är de yttersta brädorna som ligger mot durken kluvna snett. Detta är naturligtvis för att de ska ligga dikt mot durken, och skrovet är ju inte plant. Eftersom jag redan hade den gamla trallen så kunde jag ta vinkeln ifrån den klyvningen och använda till min nya trall.
De två inre brädorna som är vända mot durken, ligger på de två inre stagen som förstärker Linderns skrov längs med hela båten. Jag la först ut de brädorna. Då visste jag hur hög trallen skulle bli, och kunde därefter placera ut de kluvna brädorna ut längs sidorna på skrovet så att de var i samma höjd som de inre. Efter detta var det bara att såga till alla ovanliggande brädor och skruva ihop. Om ni tittar på de yttre kluvna bitarna på bild två så ser ni att den ena änden ligger lite längre ut än den andra, detta är naturligtvis för att båtens skrov går inåt och blir smalare ju längre mot fören man kommer.
Brädorna som bygger det övre lagret på trallen var impregnerat trä. De undre bitarna som ligger dikt mot durken är i grunden vanlig ej impregnerad furu. Anledningen till detta är att jag var tvungen att åka iväg och klyva dem på perssons trä i Alingsås och där fick jag inte klyva impregnerat trä. Men det gjorde mig inget då jag ändå tänkte förstärka impregneringen med en egen färg. Det är därför trallen är svart. Jag målade den ordentligt två gånger med en impregneringsfärg som skyddar mot algbildning och fukt. Färgen är dyr, men trallen kommer hålla längre. Jag tejpade även undersidan på trallen som ligger dikt mot durken med en tjock förstärkt tejp som gör att den ligger lite mjukare mot alut, och jag slipper dessutom oroa mig för att impregneringen skall fräta på metallen. Brädorna är skruvade med en syrafast trallskruv.
Jag ville även ha en matta på durken. Jag hade sett att många använder det på platåer som de byggt på sina båtar, och jag är förtjust i idén då man slipper oroa sig för att lekande och annat småkrams ska tappas och hamna under trallen när man är ute på sjön. Jag har även märkt senare att det skyddar båtens durk mot skit man har under skorna. Visst, jag är överdrivet pedantiskt, men det är skönt att bara behöva damsuga av durktrallen lite lätt efter fiskepassen istället för att rengöra hela båten. Mattan är köpt på Jordnära i Alingsås och är till för att läggas utomhus på trall eller balkong. Tänk på att köpa en tunnare matta som släpper igenom vatten! Alla mattor släpper inte igenom vatten och lär mögla om man använder dem i en båt. För att fästa mattan på trallen så använda jag först och främst lim, tänk på att använda ordentligt med lim. Sedan sköt jag även fast den med stift då jag inte trodde limmet skulle hålla i all evighet. Tänk på att använda galvade stift som inte rostar.
Virket och kapningen kostade under 500kr. Färgen var lite dyrare och tillsammans med matta, lim och skruv så gick nog hela bygget på drygt 1200-1400kr.
Frontplatå med Stolstativ
Jag minns inte vart tanken med frontplatån kom ifrån från början, men som ni ser så har jag tagit grundidén ifrån piscatus.com men lagt till lite detaljer i byggnationen. Tanken med platån var att jag ska börja utnyttja jerkfisket mer, och p.g.a. att man faktiskt inte har någon använding för fronten på en linder ändå. Platån och durktrallen gör att man utnyttjar båtens yta till fullo och den blir helt plötsligt dubbelt så stor.
Till skillnad från Piscatus så valde jag att täcka hela bottnen, och sedan göra träplatån ovanför och till sist fylla med fogskum. Jag tänkte igenom platåbygget noga innan jag började, och till en början ville jag använda plast istället för papp som skydd för båtskrovet, men kom sedan på att det inte är speciellt smart ifall vatten lyckas tränga emellan någonstans och lägga sig intill trät. Det är bättre att det få gå igenom pappen.
Jag använde två ihoptejpade pappkassar från ica som jag la i fronten och skar ut med en kniv, för att sedan tejpa mot båtskrovet. Träbitarna är i grunden impregnerade, men även här använde jag den extra skyddsfärgen som jag hade till durktrallen. Träbitarna är sågade så att de precis passade den lilla aluminiumplåten som ligger framför toften. Plåten är fastborrad med två skruvar som ni ser genom pappen på bilden ovanför, och jag gjorde två små hål i träkonstruktionen för att den inte skulle vila på skruvhuvudena. Märk väl att träkonstruktionen inte är fastskruvad i båten alls, utan vilar bara på aluplåten.
Anledningen till att jag la papp mot skrovet är dels för att skydda båten mot träimpregneringen, och dels för att skydda mot fogskummet som jag senare sprutade under platån. Fogskum sitter värre än lim och är ett rent h*lvete att få bort. Ifall man någonsin vill ta bort platån så är det nu bara att lyfta pappen och allt fogskum följer med.
Jag sågade sedan till en skiva av tjockare playwood så att den passade skrovet, och skruvade fast den i träklossen under. Tjockleken på playwooden bestämde jag utefter hur många mm det var från träklossen upp till toften, så att durkplåten sedan låg dikt med playwooden och toften. I mitt fall hamnade playwooden på 23 mm och var mer än nog att ha som stöd.
Jag såg till att playwooden inte låg mot skrovet. jag bestämde tidigt att inget skulle ligga mot skrovet och möjligtvis skava på alut. Speciellt inte durkplåten då den är vass och lätt skulle kunna göra sönder skrovet om man hoppar upp och ner i båtfronten.
I det här skedet sprutade jag in fogskummet under platån. Något att tänka på här är att man måste lägga något tungt på platån, annars trycker skummet upp hela konstruktionen och stelnar så att man måste göra om hela jobbet. Använd inte heller för mycket fogskum, lagom är bra. Det är bara där som stöd och som ljuddämpning i tomrummet mellan skrov och playwood.
Efter att träkonstruktionen var helt klar så mätte jag ut vart jag ville ha stolstativet och gjorde hålet i toften. Jag borrade fyra hål i kanterna och använde sedan en sticksåg med ett blad till för sågning i metall. Stolstativet är detsamma som Piscatus använder och finns att köpa på Seasea.se.
Nu kommer vi till något som jag verkligen fick huvudvärk på när jag planerade bygget. På Piscatus tror jag inte att de nämner hur de skruvade fast stolstativet, men jag förmodar att de drog sex skruvar rakt ner genom plåtdurk och toft. Jag är tveksam till hur länge en sådan konstruktion håller. Istället hade jag gärna haft muttrar undertill, men det finns ingen möjlighet att komma åt inuti toften om man inte lossar den från båten, och det var inget alternativ i det här läget. Dessutom ville jag att plåtdurken skulle sitta fast i toften med de här sex skruvarna för att få en stabilare konstruktion, och jag är säker på att det inte går att lita på att gängor i den tunna toftplåten ska hålla för momentet som skapas när någon lutar sig mot stolen, och därför hade jag bara ett alternativ kvar - Nita.
Jag började söka runt efter nitmuttrar på google. Jag visste inte ens att de fanns något som hette nitmuttrar, utan litade bara på att någon måste haft användning för dem innan mig, och jag hade rätt. Tyvärr verkade de vara svåra att få tag på. Jag hittade alla möjliga olika typer men tängerna kostade över 1200 kr styck och muttrarna gick bara att beställa 100 stycken av per leverans. De var med andra ord främst till för företag och inte privatpersoner, vilket jag tyckte verkade konstigt. Klart att privatpersoner någonsin har behövt nitmuttrar.
Jag gav upp letandet tidigt under planeringen eftersom jag ändå behövde samla in min budget, men tog upp det strax innan jag skulle börja med platån, och hittade då äntligen en billigare variant på biltema. Kvaliteten på tången är dynga, men den gör det den ska, i alla fall för sex nitar, så det var ett kap för 250 kr. På bilden nedan ser ni en nitmutter och tången liggandes till vänster. Jag har även fäst sex stycken nitmuttrar i toften, placerade så att de matchar stolstativets fäste.
Att kapa till plåten var ett pilljobb, men väldigt kul! Jag började med att köpa en stor bit 3mm masonit till mall som jag kunde kapa med sticksågen. Jag koncentrerade mig på ena sidan av båten, för att göra en mall till ena halvan av platån. Jag drog ett snöre från mitten av toften till fronten på båten, för att dela av fronten i hälften, och tog sedan mätvärden från snöret till skrovet längs med. Dessa mätvärden ritade jag ut på masoniten och utifrån dem kunde jag skissa upp den första mallen. Jag placerade sedan ut masonitmallen i fronten och märkte vart det stämde och vart det inte stämde. Några millimeter mindre här och några mer där, och ritade sedan ut mätvärdena än en gång på den överblivna masonitskivan. Detta upprepade jag tre gånger innan jag var nöjd med mallen.
Jag använde sedan mallen till att märka durkplåten, sågade ut den med sticksågen och slipade ner kanterna med en slipklinga. Efter detta mätte jag noggrant ut vart jag skulle borra hålen för stolstativet så att platån matchade toften, och sedan gjorde jag även hål för att fästa plåten till playwooden. Sedan kom ytterligare ett klurigt jobb, nämligen att mäta ut vart jag skulle borra hål för tofthandtagen. Bilden nedan visar hur jag gjorde. Jag satte en tejpremsa på skrovet där jag kunde markera vart hålen i toften var och hur många millimeter in från skrovet de satt. Sedan skruvade jag fast durkplatån i nitmuttrarna så att jag visste att den låg på plats, och drog varsitt snöre från hålet på ena sidan till hålet på andra sidan, för att få en rak mätning. Sedan mätte jag från skrovet och ut mot durkplåten, och markerade vart jag skulle borra hålen. Detta funkade utan problem och jag kunde äntligen skruva fast durkplåten!
Slutligen satte jag en sträng med grå sikaflex längs kanten för att göra platån vattentät och få en snyggare kant.
För att få tag på durkplåt i de här dimensionerna bör man ta sig till ett plåtslageri och beställa. Det brukar kosta strax under 1000kr för en 200mm*100mm*3mm durkplåt. Mindre delar går även att beställa på Maskindelen.se. Stativet kan man köpa för 800kr och stolen för 600kr, båda på Seasea.se. Trät, skruvar, sikaflex och fogskum kan tillsammans gått på drygt 500kr.
Akterstol med Förstärkning
Att fästa akterstolen är i grunden enklare än den i fronten då toften kan skruvas bort så att man kommer åt under, men tyvärr har den ingen durkplåt fäst ovanpå som ger extra förstärkning. Detta var ett problem som jag var tvungen att lösa med en förstärkning inuti toften, eftersom toftplåten i sig förmodligen är lite för klen att hantera momentet som skapas när man lutar sig bakåt i stolen och skumpar runt på sjön. Jag beställde den här gången en vanlig 3mm aluminium plåt från Maskindelen.se, men när jag väl fick hem den så förstod jag att jag aldrig skulle kunna böja den själv. Aluminiumplåten behövde böjas med millimeterprecision, och jag märkte att jag knappt kunde rubba plåten utan rätt verktyg. Jag var därför tvungen att vända mig till en plåtslagare som gjorde ett riktigt bra jobb. Jag mätte själv ut profilen först och gav honom måtten och plåten. Eftersom det var en vän som gjorde jobbet så kostade det bara en gentjänst.
Som ni ser så blev det en U-profil med sneda kanter då insidan av toften är lite speciellt formad. Jag nitade fast den på utsidan av toften och skruvade sedan fast stolfästet ovanpå med muttrar undertill. Det sitter även flytmaterial inuti toften som på bilden är borttaget, det måste skäras för att passa profilen, men det är lätt gjort.
Istället för det vridbara stolstativet i fronten så valde jag här en fast skjutmontering, vilket jag absolut inte ångrar. Jag skjuter stolen mot relingen när jag behöver öppna för bensindunken, och skjuter den sedan tillbaka mot mitten när jag kör bensinaren eller den aktermonterade elmotorn. Dessutom är den här konstruktionen mycket mer stabil då fästet sitter över en större yta och använder 8 skruvar.
Grabbräcke
Att fäste grabbräcken på relingen kändes som ett måste då man kan fästa spöhållare i dem och slippa borra hål i båten, något som den förra ägaren inte tänkte på. Det går att köpa ett grabbräcke från linder som är gjort för 400 Sportsman, men det kostar hela 4500kr! Jag köpte mina räcken på Seasea.se och fick tillsammans med skruvar betala runt 600-700kr för allt.
Spöhållare för Transport
Det ligger väldigt mycket research bakom det här båtbygget, och spöhållare är nog det jag letat mest efter. Inget passar mina önskemål, såväl vanliga trollinghållare som transporthållare. Vad är det för tomtar som designar fiskeprylar? Anyway. Jag letade länge efter aluhållare med klyka så att spöna inte står och hoppar i båten när man åker. Jag letade först i Sverige men hittade inget, så jag började kolla runt i USA och även i Asien. Jag hittade några i Asien men vågade inte beställa dem, och jag hittade även några i plast i USA som passade mina önskemål, men frakten kostade till slut mer än hållarna så det blev inget köp.
Av en händelse hittade jag sedan ett par aluhållare med klyka på Hjertmans när jag letade efter delar till båten, och beställde dem direkt. Men när jag fick hem dem så var det en helt annan design än dem på hemsidan. Jag ringde upp och tydligen så hade tillverkaren ändrat design, men Hjertmans hade inte ändrat bilden på hemsidan. Jag lämnade snopet tillbaka spöhållarna och kände mig uppgiven.
Några dagar senare gick jag till den lokala Sportfiskeaffären i Alingsås, en liten men väldigt välsorterad affär, och kastade ett öga på deras spöhållare. De hade wigglers aluhållare inne, förmodligen de vanligaste hållarna som jag har stirrat på länge under mina googlesökningen. Men nu för första gången gick det upp ett ljus. Varför inte bara göra en klyka själv? Hur svårt kan det vara. Och dessutom hade jag nyligen kollat igenom hela Hjertmans sortiment och mindes att de har en list i U-profil som förmodligen skulle passa perfekt som dämpning.
Jag fick köpa fyra hållare till väldigt bra pris och återvände hemåt för att göra om dem. Jag tog min lilla kap och gjorde en klyka i varje hållare, och senare satte jag även på listen från Hjertmans. Jag är otroligt nöjd med hållarna. Spöna sitter klockrent i dem och riskerar aldrig att skadas på något vis. Se bara till att få tag på rätt diameter på hållarna, Lorentsmarin.se har större varianter som fungerar ypperligt.
El, Ekolod och Pill
Eldragningen handlade även den om planering. Jag hade bestämt mig för att inte ha kablar överallt i båten. Jag ville lägga någon typ av slang längs relingen och samla alla kablar i den, men innan dess behövde jag ekolod och all annan elutrustning för att veta hur tjock slang jag behövde. Jag beställde först ett Lowrance Mark 5x från Ssbilbehor.se. Sedan köpte jag även ett Elite 5x som jag senare, efter några turer, bytte till ett HDS 5 Gen2. Jag ska dock inte gå in i detalj över varför jag valde de ekoloden jag har. Det får bli en egen artikel.
Jag fick i alla fall hem loden, och började då pilla med lanternan. Den förra ägaren hade kapat kablarna strax under lanternan, men eftersom jag inte ville ha en skarv där så bestämde jag mig för att ta isär den och koppla in helt nya kablar. Tyvärr stötte jag här på nästa problem. Lamphållaren som var gjord av hårdplast ramlade sönder i tio delar när jag tog isär lanternan, och jag blev tungen att leta efter en ny hållare. Jag vände mig till Elfa, mailade dem bilder och information, och fick direkt svar om vilken hållare jag borde köpa. Det var en hållare i stål. Tyvärr kostade det mig hela 160kr, vilket jag nästan skulle fått en ny lanterna för, men skit händer. Tyvärr var den dessutom lite annorlunda formad än den förra i plast, men med lite trix och pill så fick jag till slut dit den och kunde även sätta fast de nya kablarna. Jag beställde även två sidolanternor från Seasea.se
Nu hade jag minimimåttet på slangen som skulle samla ihop alla kablar, och jag började återigen mitt gogglesökande. Jag ville ha robotslang (flexslang), helst svart, grå eller blå, med minst 25mm diameter. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. De få ställen som över huvud taget säljer robotslang, så som Claes Ohlsson och Jordnära i Alingsås, säljer endast 16mm tjocka slangar. Som tur är så har familjen en nära vän som är elektriker, så jag fick lite 30mm robotslang av honom, som jag fäste med svarta buntband med clips som finns att köpa på Hjertmans.se. Clipsen skruvade jag fast i relingen, alltså inte i båtskrovet.
Jag använder mitt HDS 5 vid akterstolen och Elite 5x vid frontstolen. Elite 5x-lodet har givaren på barbord sida medan HDS 5:an har en givare i aktern och en på styrbord sida, kopplade till en givarswitch. Aluminiumplattorna som Ekoloden sitter på köpte jag på Borås marin. Det är ett Lindertillbehör och finns att köpa i deras webbshop. Jag använde även Linders egna fäste för ekolodets givare i aktern. Givarfästena på sidan av båten är det portabla som finns att köpa överallt nu för 250kr styck. Det är ett okej fäste, men inte allt för stabilt. De som satsar på vertikalfiske köper sina givarfästen från Z-bait. Själv har jag precis beställt aluminiumprofiler för att göra mitt egna stabila givarfäste för vertikalfiske. En artikel eller ett blogginlägg kommer om det lite senare.
El-kopplingen fick jag ta till mycket hjälp för att klara av. Jag gjorde allt själv, men jag var noga med att fråga kunnigt folk om hur jag borde koppla. Jag kan inget om el, men om man inte vet så är det bara att fråga. Bättre det än att göra fel. Och efter alla mina dumma frågor så blev allt rätt från första början!
Jag använde två kopplingsplintar, en säkringshållare, en 60A säkring, en switch till lanternorna, stänkskydd och fyra snabbfästen till batterierna. El-grejer är dyrt, men det lönar sig att köpa gedigna prylar. Allt blir så mycket bättre och smidigare i slutändan. Till lanternorna satte jag en 1A flatsäkring, och till Ekoloden använde jag 3A. Till elmotorn i aktern använder jag en 60A automatsäkring.
Final Touch
Det sista jag gjorde var egentligen att köpa massa tillbehör. Jag satte på en draghållare från Linder och en hållare med Markörer, samt fyra Delux spöhållare. Markörer är ju ett underbart verktyg när man är ute på sjön. Bensinaren är en 15 hästars rorkult från Mercury utan elstart. Jag köpte även ett motorlås och bultade fast motorn i akterspegeln, samt en Minn kota elmotor och ett elmotorfäste från Linder.
Det allra sista jag gjorde nu innan jag ska byta ut givarfästena på sidan var att beställa lite plexi till aktern. Splashguards är ett måste vid vertikalfiske. Till skillnad från många andra valde jag dock att använda mig av ganska små splashguards, vilket jag tycker räcker gott, om man inte vill backa i flera knop mot vinden. Ryds glas i Göteborg sågade till plexit åt mig.
Kostnad
Priset på hela ekipaget tänkte jag sammanställa nedan, för jag vet att många tycker det är intressant. Jag har inte kvar kvitton, men jag har ett bra minne och alla priser bör stämma någorlunda väl.
27000kr - Linder 400 Sportsman -06 med ett Thule 80km/h båtsläp -07
24000kr - Mercury 15hk Rorkult utan elstart -12 med en 12L dunk och snabbkoppling
~3500kr - Minn kota 55lb
~3000kr - Frontplatå med stolstativ och stol
~2000kr - Akterstol med förstärkning
~2200kr - Lowrance Mark x5
~5500kr - Lowrance HDS 5 Gen2
~1500kr - Givarswitch
~2000kr - Ekolodsfästen och Givarfästen
~3000kr - 2st Tudor/Exide Marine Dual TR350 och Batteriladdare CTEK M100 7A
~1300kr - Durktrall med matta
~1600kr - Grabbräcken med fem transportspöhållare
~2400kr - Fyra stycken Normark Deluxe spöhållare
~2000kr - Elkoppling och tillbehör
~2000kr - Diverse skruv och tillbehör
~500kr - Splashguards
Summa: ~85000kr
Positivt
Båten planar lätt med en 15hk, men jag rekommenderar inte att köpa en mindre. Den går i runt 18knop när det är vindstilla, den är enkel att manövrera p.g.a. att växeln sitter i rorkulten (rekommenderas!), den går i 1.5knop som långsammast vilket är en fin trollingfart efter gös och den backar bra mot vågorna. P.g.a. den låga vikten är den extremt lätt att traila. Jag har 5-6 kilometer ner till sjön och det tar mig 15-20 minuter från dess att jag åker till att båten är i vattnet och bilen parkerad.
Negativt
Givarfästena på sidan är rangliga, men det skall jag åtgärda snarast. Det är också lite för mycket prylar på relingen vilket gör att det ibland är svårt att landa fisk, men man måste ha spöhållare någonstans. Ekolodet i fören, mitt Mark-5x, ska bytas till ett med 83hz. När jag har besökare i båten så är det viktigt att de har en större kon än mig, då det är jag som sköter båten och styr utefter hur min lina ligger.
Utöver detta finns det mängder med saker jag tycker är bra, eller mindre bra. Det går alltid att bygga på och förbättra sin båt. Men för den budgeten jag satte upp, och med noll erfarenhet innan bygget, så tycker jag att jag fått en riktigt fin fiskebåt, och jag hoppas att ni har fått ut något av att läsa om båtbygget. Ställ gärna frågor. Jag har fått så mycket hjälp, så nu är det dags att ge tillbaka.
Joakim Åberg
Joakim.aberg@cgpro.se
Skitfiske!
Bifogade filer
Kommentera