Tjoflöjt!
Född på det glada 70-talet med allt vad det innebär. Professor Baltazar, Trasan & Banarne och Vilse i pannkakan. Det kom dock även ett program som hette "Visst nappar det" med programledarna Bengt Öste och Larz-Thure Ljungdal som räddade mig från psykadeliska färger, svampar och storpotäter.
Min morfar (saknad som fan) och hans granne och goda vänn Bengt (även han saknad så tårarna rinner nu) var inbitna fiskare som alltid lät mig följa med i båten ändå sen jag lärde mig gå. Gös och gädda var oftas viltet som jagades, gös pilkades på djupt vatten dagtid och nattetid rodde man med stora hi-lo i ytskiktet och fisk fick man även på den tiden. Kunskaper som verkade gå i graven lever efter vad jag förstår vidare fast nu söks fisken upp med ekolod, sportfiske är kul så dom.
Jag snöade tidigt in på ul-spinn innan begreppet över huvud taget fanns. Att drilla en stor gös i 20 minuter var spännande. Att drilla en gädda på + sidan av 12 kilo fick nog mitt hjärta att åldras något år under dom 30 - 45 minuterna det varade. Kul var det och drömmen om att vinna en guldrulle fanns alltid i bakhuvet.
Napp & Nytt från då helsvenska ABU luslästes och som medlem i Sportfiskarna var det jag som tömde brevlådan när det närmade sig rätt datum. Tider då Internet var lika overkligt som fred på jorden.
Jag var helt klart beroende av fiske. Jag började knyta flugor i tioårsåldern till hundar och katters stora förtret... morrhår användes flitigt. Kopparplåt klipptes och bankades till skeddrag i alla möjliga former. Ovan nämnda Bengt och jag började tidigt använda stora gula swim-wiss och konstaterade att det borde vara enkelt att tillverka egna stora wobbler. Bengt hade en ordentlig snickarbod där vi tog fram wobbler i 30 cm längder som fungerade långt över förväntan på grov gädda. Det var helt omöjligt att kasta med dessa men för trolling fungerade dom riktigt bra.
Yrkeslivet kom in i bilden och mitt fiskande blev ett problem då jag nära nog knarkade fiskeprylar. Jag insåg att jag var tvungen att göra någonting och skänkte därför hela min utrustning när jag var runt 25 bast. Nypris på alla prylarna bar runt 25000:- på den tiden. Jag lyckades i min yrkesbana och har nu 25 år senare tiden och medlen för att åter igen börja fiska. Väl medveten om mitt tidigare beroende ska jag dock försöka ta det lite försiktigt den här gången.
Då, på "min tid" visste jag precis hur ett spö skulle vara byggt för att passa det aktuella fisket som bedrevs, idag har det hänt mycket och det finns märken och modeller som jag aldrig hört talas om så jag kommer ägna någon dag eller två till att läsa dom senare matnyttiga trådarna här på forumet innan jag kommer dragandes med plågsamma frågor till alla er proffs där ute.
Må väl och glöm inte att spotta på masken!
Född på det glada 70-talet med allt vad det innebär. Professor Baltazar, Trasan & Banarne och Vilse i pannkakan. Det kom dock även ett program som hette "Visst nappar det" med programledarna Bengt Öste och Larz-Thure Ljungdal som räddade mig från psykadeliska färger, svampar och storpotäter.
Min morfar (saknad som fan) och hans granne och goda vänn Bengt (även han saknad så tårarna rinner nu) var inbitna fiskare som alltid lät mig följa med i båten ändå sen jag lärde mig gå. Gös och gädda var oftas viltet som jagades, gös pilkades på djupt vatten dagtid och nattetid rodde man med stora hi-lo i ytskiktet och fisk fick man även på den tiden. Kunskaper som verkade gå i graven lever efter vad jag förstår vidare fast nu söks fisken upp med ekolod, sportfiske är kul så dom.
Jag snöade tidigt in på ul-spinn innan begreppet över huvud taget fanns. Att drilla en stor gös i 20 minuter var spännande. Att drilla en gädda på + sidan av 12 kilo fick nog mitt hjärta att åldras något år under dom 30 - 45 minuterna det varade. Kul var det och drömmen om att vinna en guldrulle fanns alltid i bakhuvet.
Napp & Nytt från då helsvenska ABU luslästes och som medlem i Sportfiskarna var det jag som tömde brevlådan när det närmade sig rätt datum. Tider då Internet var lika overkligt som fred på jorden.
Jag var helt klart beroende av fiske. Jag började knyta flugor i tioårsåldern till hundar och katters stora förtret... morrhår användes flitigt. Kopparplåt klipptes och bankades till skeddrag i alla möjliga former. Ovan nämnda Bengt och jag började tidigt använda stora gula swim-wiss och konstaterade att det borde vara enkelt att tillverka egna stora wobbler. Bengt hade en ordentlig snickarbod där vi tog fram wobbler i 30 cm längder som fungerade långt över förväntan på grov gädda. Det var helt omöjligt att kasta med dessa men för trolling fungerade dom riktigt bra.
Yrkeslivet kom in i bilden och mitt fiskande blev ett problem då jag nära nog knarkade fiskeprylar. Jag insåg att jag var tvungen att göra någonting och skänkte därför hela min utrustning när jag var runt 25 bast. Nypris på alla prylarna bar runt 25000:- på den tiden. Jag lyckades i min yrkesbana och har nu 25 år senare tiden och medlen för att åter igen börja fiska. Väl medveten om mitt tidigare beroende ska jag dock försöka ta det lite försiktigt den här gången.
Då, på "min tid" visste jag precis hur ett spö skulle vara byggt för att passa det aktuella fisket som bedrevs, idag har det hänt mycket och det finns märken och modeller som jag aldrig hört talas om så jag kommer ägna någon dag eller två till att läsa dom senare matnyttiga trådarna här på forumet innan jag kommer dragandes med plågsamma frågor till alla er proffs där ute.
Må väl och glöm inte att spotta på masken!
Kommentera