Vart tar gösen vägen nu då?

[tpettersson]

Tjena!
Det är mitt första år med båt i Mälaren (Västerås) och jag har blivit helt biten på vertikalfiske efter gös, så jäkla roligt.
Jag har sedan mitten av april fiskat vid "stenarna" och det har varit framgångsrikt, även om jag naturligtvis fått mest mindre hanar.

Nu känns det som att leken har tagit slut för ett tag sen. De flesta honor har väl sedan länge begett sig ut på djupare vatten och nu känns det som att hanarna följt efter.

Så då är min fråga; vart har de tagit vägen?
Vad jag förstått så står ca 95% av all fisk på 5-10% av sjöns yta.
Tänkte höra om någon skulle vilja vara så vänlig och ge mig något tips om vart man kan bege sig. Mälaren är en stor sjö, och det blir ett väldigt letande annars

Jag har båten i Öster Mälarstrand..

/Tomas

[Leon]

http://www.fiskesnack.com/forum/showthread.php/21595-Artikel-G%C3%B6sfiske-av-MastaPike

Massa bra tips.

[byggarn]

du har alltså mest fiskat lekplatsstädande och romskyddande hanar på lekplatserna innan och under lekperioden.....ansvarsfullt så det förslår....

[tpettersson]

Hmm.. vet inte ens hur jag ska kommentera det.
Jag trodde det här var ett forum där man pratar om fiske och ger varandra råd och tips för att man delar ett intresse.
Om du inte har lust att svara på min fråga behöver du inte svara alls.

[elanen]

Pelagiskt min herre.

[salcin72]

Det var väl ett tips och råd att låta lekgösen vara.
Hanarna har åkt jojo ute vid stenarna då det har legat ex antal båtar där dagligen under leken

[Rev]

Tjena!
Det är mitt första år med båt i Mälaren (Västerås) och jag har blivit helt biten på vertikalfiske efter gös, så jäkla roligt.
Jag har sedan mitten av april fiskat vid "stenarna" och det har varit framgångsrikt, även om jag naturligtvis fått mest mindre hanar.

Nu känns det som att leken har tagit slut för ett tag sen. De flesta honor har väl sedan länge begett sig ut på djupare vatten och nu känns det som att hanarna följt efter.

Så då är min fråga; vart har de tagit vägen?
Vad jag förstått så står ca 95% av all fisk på 5-10% av sjöns yta.
Tänkte höra om någon skulle vilja vara så vänlig och ge mig något tips om vart man kan bege sig. Mälaren är en stor sjö, och det blir ett väldigt letande annars

Jag har båten i Öster Mälarstrand..

/Tomas

Hej
Svarade inte jag dig för ett år sedan i en liknande tråd? Det blev liv om att jag prickade ut hotspots som skulle tömmas av trollande nätfiskare enligt några i detta forum?
Mvh
Stefan

[Old Firehand]

Tjena!
Det är mitt första år med båt i Mälaren (Västerås) och jag har blivit helt biten på vertikalfiske efter gös, så jäkla roligt.
Jag har sedan mitten av april fiskat vid "stenarna" och det har varit framgångsrikt, även om jag naturligtvis fått mest mindre hanar.

Nu känns det som att leken har tagit slut för ett tag sen. De flesta honor har väl sedan länge begett sig ut på djupare vatten och nu känns det som att hanarna följt efter.

Så då är min fråga; vart har de tagit vägen?
Vad jag förstått så står ca 95% av all fisk på 5-10% av sjöns yta.
Tänkte höra om någon skulle vilja vara så vänlig och ge mig något tips om vart man kan bege sig. Mälaren är en stor sjö, och det blir ett väldigt letande annars

Jag har båten i Öster Mälarstrand..

/Tomas

Hej Tomas Pettersson;

Här hittar du några av mina gamla *Gösfisketips" bl.a. om var du hittar Gösen sommartid:


SOMMARFISKET. (2:3)


Göstips Nr 10. BETET SKA VARA PÅ SAMMA DJUP SOM GÖSEN.

Många säger att den enda svårigheten en gösfiskare ställs inför är att hitta stimmen. Att iaktta vattentemperaturen, bottentopografin, gösens dygnsrytm och vertikala förflyttningar i en sjö är också betydelsefullt för en ständigt framgångsrik gösfiskare. Gösen har sina speciella stråk och platser där den uppträder och jagar. Gösen tycks dessutom alltid vara hungrig och kan provsmaka om något matnyttigt kommer inom lagom, horisontellt räckhåll. Men den rusar aldrig efter en wobbler eller något annat bete och gösen gör inga snabba, vertikala förflyttningar för att gå upp eller ner och hugga ett bete. En wobbler eller något annat bete måste därför presenteras på samma djup och helst rakt framför ögonen på gösen. Det betyder att fiskedjupet är oerhört viktigt!

Trollar man med wobbler en meter över eller en meter under gösen, då lär ingen gös hugga på wobblern. En wobbler, i tilltalande färg och modell, som emellanåt skrapar och studsar i botten fångar nästan alltid gös. En wobbler som presenteras en meter ovanför botten blir oftast utan hugg när gösen står stilla eller går på sin typiska smygjakt nere vid botten.

Göstips Nr 11. MEMORERA GÖSENS JAKTSTRÅK.

Val av rätt fiskeplatser är helt avgörande för ett bra fångstresultat! Gösen är ofta koncentrerad till 5 % av sjöns totala yta. Därför bör man så snabbt som möjligt försöka lokalisera de områden gösen brukar frekventera. Man måste lära sig var gösen uppträder, hur gösen förflyttar sig i sjön och vilka speciella stråk den följer i sin jakt efter föda. Gösen är känd för att ströva omkring i stim eller mindre grupper mellan olika delar av en sjö, flod eller å. På våren när gösen går upp i floder och åar för att leka är den ofta koncentrerad till mindre ytor och är därför lättare att lokalisera. I en större sjö föredrar gösen att vistas i områden med sand- och grusrevlar, undervattensåsar med stora klippblock och stenar samt i närheten av sjöns ut- och inlopp. Gösen är här därför att stim av småfisk tenderar att följa svaga undervattensströmmar som bildas och flyter runt just dessa topografier. Gösen är också känd för att vandra från det ena ”matbordet” till det andra och då följer den gamla invanda stråk utefter sjöns varierande bottenkonturer. Det kan vara grundtoppar, sandrevlar, avsatser, djupbranter, sund och uddar som utgör hållpunkter för gösen att besöka vid sina näringsvandringar från djupt till grunt vatten och från den ena ändan av sjön till den andra.
. Varenda gösfiskare som är beredd att utforska och lära sig gösens vandringsstråk och vanor kommer att få lön för mödan. De kommer att fånga många och stora gösar vid framtida fisketurer! Jämfört med gäddan och öringen är gösen en ganska dum och lättfångad fisk! Gäddan är stor i käften och kan gapa över riktigt stora byten, ibland ända upp till 30 cm långa. Gösen har betydligt mindre mun än gäddan och gösen kan inte sluka ett byte som är större än cirka 12 % av sin egen vikt. En djupgående Bomber, Cordell Wally Diver , Deep Red Fin, Manns 20+, Rapala, Rebel Spoonbill , Smithwick Rogue eller någon annan 9 -15 cm lång, fångstsäker göswobbler i blåvit, blåsilver, svartsilver, orangeguld, gulvit eller gulgrön färg rätt presenterad utefter en kontur på rätt djup och med rätt hastighet kommer alltid att fånga gös!

Göstips Nr 12. DÄR MATEN FINNS DIT KOMMER GÖSEN.

Bästa knepet att snabbt lokalisera gösen nattetid är att under dagen hålla reda på var de stora stimmen av löja, nors och annan bytesfisk håller till. Det är klokt att åter- vända till dessa områden vid skymningen strax innan gösjakten drar igång. Man bör därför försöka komma ihåg de platser där man sett stim av småfisk i vattenytan eller fått stimregistreringar på ekolodet. Det går inte att komma ihåg hur många gånger detta hjälpt just mig att hitta gösen efter solnedgången. Det brukar också hända att man får någon gös under en kraftig åskskur mitt på dagen när man trollingfiskar eller kastar efter gädda med en stor Cisco Kid eller Swim Whizz wobbler utefter djupbranten på en friliggande grynna. Då slänger man snabbt ut en topomarkör där gösen högg, byter till småwobbler och trollar av platsen i stora åttor och cirklar. Men man kan också kasta ut en topomarkör och fortsätta med gäddfisket. Sedan återvänder man till samma plats lite senare vid skymningen och börjar fiska gös.

Göstips Nr 13. FINNS DET EN GÖS DÅ FINNS DET FLER!

För att bli en framgångsrik gösfiskare bör man känna till att den mindre och medelstora gösen ofta uppträder i stim och storgösen uppträder i par eller i smågrupper. När man fångat en, då finns det nästan alltid fler på samma ställe eller strax intill. Därför bör man alltid fiska av en plats noggrant där man fått ett hugg eller fångat en gös! På sommarnätterna drar smågösen fram i stora stim. Och den går högt i vattnet, omedelbart under vattenytan. Även den medelstora gösen uppträder i stim. Den stora gösen går i smågrupper eller i par. Ju större gösen är, desto djupare går den. Det är således viktigt att ha flera beten ute på olika djup samtidigt, men inte för djupt. Nedanför temperatursprångskiktet hittar man sällan någon gös under hög- och eftersommaren. Detta hänger samman med att gösen för sin existens fordrar vatten med goda syreförhållanden (minst 3,5 ml syre/l vatten). Under temperatursprångskiktet kan vattnets syrgashalt vara betydligt lägre.

Göstips Nr 14. GÖSEN HUGGER VID TROLLING HELA SOMMAREN.

Göstrollingen i Stockholms skärgård och större insjöar som Hjälmaren, Mälaren och Vänern fungerar bra från början av maj till slutet av september. Gösen är i sig själv ett komplicerat pussel! Alla pusselbitar måste ligga exakt på plats för att man ska hitta dagens rätta mönster…Bete…Fart…Djup…Plats…Tidpunkt! Gösen är en uthållig men långsam simmare! Den kan under en längre stund förfölja ett byte innan den bestämmer sig för att smyga fram och försiktigt provsmaka. Att då och då plötsligt stanna till vid trollingen och låta wobblern hänga, svävande i vattnet framför ögonen på gösen i ett tiotal sekunder kan ofta få den mest trögflirtade gös att bestämma sig. En snabb vridning på gashandtaget och gösen sitter där!

Göstips Nr 15. SKAPA STIMEFFEKT VID YTLIG TROLLING.

Korta linor är av flera skäl nödvändiga vid ytlig göstrolling under varma, småkrusiga sommarnätter. Dels får man bättre kontakt med betena och gösen. Dels kan man lättare svänga båten fram och tillbaka och får också mindre trassel med korta linor. Dels går betena på huggstimulerande avstånd från båten. Att ha wobblerna på rätt avstånd från motorn är otroligt viktigt! De tre innersta wobblerna bör simma i propellervirvlarna 8 - 9 m bakom aktern! Försök skapa en stimeffekt med flera glänsande och glittrande wobbler bredvid varandra i propellerturbulensen. Gösen attraheras och tror att virvlarna bakom båten orsakas av ett stim småfisk eller något annat matnyttigt. Är det några blanka wobbler som simmar oregelbundet och glittrar av och till i virvlarna, då kommer ofta huggen gång på gång! Dubbelhugg, flera gösar som hugger samtidigt är inte ovanligt! Fångstsäkra, grundgående wobbler i detta sammanhang är Bomber, Ripplin´ Red Fin, Rapala och Rebel med kromade, silverblanka sidor och blå eller svart rygg.

De fyra yttre wobblerna ska simma och vibrera fram i utkanterna och någon meter bakom virvlarna. 11-12 m är lagom linlängder till ytterspöna. Ifall gösen missar de innersta wobblerna, då finns ju de fyra yttre, eftertruppen till hands!
Trollar man med för långa linor, då går gösen upp i virvlarna bakom båten och ner i djupare vatten igen innan wobblerna har nått fram. Betena kommer då att passera ovanför gösen. Det är båten och virvlarna bakom båten som lockar till sig gösen. Använd därför gärna korta linor vid nattlig yttrolling!

Göstips Nr 16. LUFTTRYCKET KAN PÅVERKA GÖSFISKET.

Stabilt barometertryck i tre eller fyra dagar kan leda till ett fantastiskt givande gösfiske! Många mindre gösstim tenderar att skingras under den första dagen när ett högtryckscenter bildas för att sedan snabbt koncentreras till kompakta, jagande enheter. En fallande barometer på tredje dagen efter det att ett högtryck kommit in i ett område kan också aktivera gösen och leda till verkliga huggruscher ända tills stormen rullar in eller tills barometern börjar stiga igen. Gösfisket kan bli riktigt spektakulärt alldeles innan stormen kommer in i området. Gösen känner genast skillnaden i lufttrycket och börjar direkt jaga efter lämpliga byten då regnet börjar falla. En lätt bris är också till god hjälp för gösfiskaren eftersom den river upp vattenytan, bryter och reducerar ljuset samt maskerar båten och fiskaren. Gösen jagar också betydligt grundare under blåsiga och regniga dagar än den gör under vindstilla eller soliga dagar.
Göstips Nr 17. NERE I DJUPET ÄR ALLTING SMÅTT.

På grunt vatten har gösen lättare att bedöma storleken hos ett byte. Nere på 8 -12 m djup kan en 24 cm lång Cisco Kid 1800, en 21 cm Manns Magnum 30+ eller en 26 cm Rapala Magnum CD-Mag se liten ut och blir därför ofta attackerad av storgösen. Normalt fullvuxna gösar på 5 – 7 kilos vikt tar sällan byten längre än 15 cm.
Monstergösar på 10 – 13 kilos vikt med pelagiskt leverne ger sig ofta på och hugger en 20 – 25 cm lång wobbler nere på djupt vatten. Kom ihåg att ju djupare man trollar med ett bete desto långsammare kan man köra, eftersom vattentrycket hjälper till att pressa fram rörelsen och den wobblande gången hos wobblern!

Göstips Nr 18. GÖSEN FÖREDRAR EN TEMPERATUR ÖVER +15 GR. C.

Trots att gösen äter nästan ända ner till vattnets fryspunkt föredrar den en temperatur som ligger över +15 gr. C. Gösens ämnesomsättning och födointag är som allra störst mellan +15 och +23 gr.C. Gösens optimala trivseltemperatur, där den simmar och äter mest, ligger vid +19 gr.C. Många gånger när jag lokaliserat ett jagande gösstim brukar jag kolla temperaturen nära sjöbotten med min Thermo Spotter och har då funnit att vattentempen ofta ligger mycket nära +15 gr.C. Då har jag släppt mer Thermo Spotterns termistor genom gösens mun och svalg och ner i magen på den. Termometern brukar då också vanligtvis visa nära +15 gr.C. Denna aspekt på gösens beteende har nog förbisetts av många gösfiskare. Det här får bara stor betydelse när sjöns vattentemperatur har stigit till +15 gr.C.

Göstips Nr 19. KRAFTIGA SOMMARVINDAR PRESSAR HUGGVILLIG GÖS NER MOT LÄSIDORNA AV GRYNNOR OCH SANDREVLAR.

En styv kuling, en riktigt hård sommarvind från sydväst eller väst över en långsträckt sandrevel eller grynna brukar skapa kraftig turbulens och grumla upp vattnet ordentligt på läsidan av grundtoppen. Det turbulenta vattnet på läsidan drar till sig hungrig gös som i sin tur attraherats av den täta koncentrationen av uppvirvlande bottenorganismer och ätande småfisk. Stora, tunga, rullande vågor virvlar om i bottenfaunan, gör vattnet grumligt och mörkt och ger gösen möjlighet att jaga i dagsljus på grunt vatten och kalasa på småfisk i skydd av det mörkare vattnets grumlighet. Grunt belägna sandrevlar och steniga grynnor kan vara mycket fångstgivande gösfiskeplatser när en kraftig sommarvind har blåst stadigt från samma håll i mer än 24 timmar.

Göstips Nr 20. GÖSEN VISTAS RUNT TÄT VEGETATION HETA SOMMARDAGAR.

Riktigt heta sommardagar lockas mängder av mindre bytesfisk till friliggande bankar och grundområden med tät hornsärv, gäddnate, krusnate, ålnate och andra gröna växter. Här finner fiskarna kamouflage, skydd och föda. Genom fotosyntes omvandlar de gröna växterna solljuset till livgivande syre åt både små och stora fiskar. Många gösfiskare tror nog att gösen bara vistas i områden över hårda sten- och grusbottnar. De missar därför ibland riktigt bra fisketillfällen. Några av de säkraste gösfiskeplatserna under heta soliga sommardagar är skuggsidorna nere i mörkare vatten utmed den nedre brytlinjen av en natebank eller vegetationsbädd där växterna ”andas” livgivande syre. Där nere brukar det finnas gott om föda åt gösen. Gösen gör inte som gäddan och går in i den täta vegetationen utan gösen patrullerar utanför de yttre kanterna av vegetationsbäddarna i sin jakt efter lämpliga bytesfiskar. När skuggorna blir långa och solen börjar gå ner i väster då stiger gösen, går in över de friliggande natebankarna och börjar plocka åt sig av de sprättande bytesfiskarna i vattenytan.

Göstips Nr 21. ANVÄND SPÖHÅLLARE VID GÖSTROLLING.

Gösfångsterna ökar betydligt om spöna får sitta i stadiga spöhållare istället för att hålla spöna i händerna. När gösen väl hugger blir det tvärstopp med spöhållare och pressen är redan där. Ofta har gösen redan krokat sig själv när trollaren får tag på spöt. Då man själv ska hålla i spöna sitter man ofta ganska avspänt, kanske med en CocaCola eller kaffemugg i ena handen, ett spö i andra handen och ett spö i knävecket. När hugget kommer får man en mindre chock! Då blir det inget tvärstopp och ingen press är där! Att göra mothugg i detta läge är ofta för sent! Gösen har redan känt det stramande motståndet från linan och släppt bytet, wobblern. Det fordras således total koncentration och blixtsnabba reflexer, om man själv ska sitta och hålla i spöna när gösen hugger. Att hålla spöna i händerna vid nattlig göstrolling betyder också att man får göra det timme efter timme och natt efter natt. Sannolikheten är därför mycket stor att man inte alls är beredd just när gösen tar i. Därför använder många erfarna göstrollare alltid spöhållare! Å andra sidan finns det också många skickliga göstrollare som sätter en ära i att alltid hålla i spöt och själva blixtsnabbt kroka den gös som är där och skjuter på eller försiktigt nafsar på wobblern!

Göstips Nr 22. GÖSEN ÄR EN SÄVLIG OCH KLUMPIG JÄGARE.

I gösens mun hittar man många små griptänder spridda bland dubbla rader av stora, sylvassa huggtänder. Gösens sätt att jaga och hugga ett byte motiverar också användande av spöhållare. Gösen ligger inte i försåt och kastar sig inte över sitt byte som gäddan. Tvärtom är gösen både långsam och klumpig och har därför ett helt annat jaktsätt. Gösen simmar uthålligt och målmedvetet efter sitt byte tills den hinner ikapp det. Då försöker den gång på gång med försiktiga nafs svälja bytet bakifrån. Svarar man som trollingfiskare med ett hårt mothugg i fel ögonblick, då blir gösen skrämd och går ner i djupet. En spöhållare förblir oberörd och gör inget plötsligt mothugg på ett litet gösnafs eller en serie lätta stötar ”tap..tap.. tap” mot wobblern. Spöhållaren bryr sig inte om att gösen simmar i samma fart som wobblern och skjuter på den bakifrån. Men när gösen hugger på riktigt, då blir det tvärstopp tack vare spöhållaren!

Göstips Nr 23. SIDOPARAVANER MÅNGDUBBLAR FÅNGSTERNA.

Sidoparavaner (sideliners) är ett måste vid göstrolling. Dels fiskar man över mycket större ytor och dels skrämmer man inte gösen på samma sätt som när man kör direkt över gösen med båten. Den ytnära gösen skyggar för båten och simmar därför rakt ut mot betet bakom sidoparavanen. Bättre kan det inte bli! Offshores gula OR12 med röda, uppfällbara flaggor syns bra och sträcker otroligt bra som sidoparavaner både vid gädd-, gös- och laxtrolling när man vill ha lite extra horisontell spridning av betena. Gary Roach, Mr Walleyes röda sideliner samt Cannons Rover är andra sideliner som sträcker och fungerar bra. Undvik för långa linor bakom sidoparavanerna. För bäst fångstresultat och bra kontroll är 15 meter lagom linlängd. Längre linor ställer bara till problem och smågös som nappar blir svåra att se.

Go for the Big Walleyes!

Old Firehand

https://www.trumman.com

[salcin72]

Prova olika djupbranter och grundtoppar.
Senaste dagarna har jag fått dom på 6-7 meters djup.
Dom går ner några meter till snart.
Sätt dig ner och studera sjökortet och se ut några intressanta platser att prova på.
Det måste vara mer tillfredsställande att hitta dom själv än att åka till angivna gps-koordinater.

[tpettersson]

Prova olika djupbranter och grundtoppar.
Senaste dagarna har jag fått dom på 6-7 meters djup.
Dom går ner några meter till snart.
Sätt dig ner och studera sjökortet och se ut några intressanta platser att prova på.
Det måste vara mer tillfredsställande att hitta dom själv än att åka till angivna gps-koordinater.

Det är helt rätt!
Jag var inte ute efter att få "GPS-koordinater", men eftersom jag aldrig har fiskat gös tidigare så var jag ute efter att någon vänlig själ skulle peka i rätt riktning och ge några tips om djup, branter, farleder, öar etc där man kan börja leta.

Känsligt ämne det där med att fiska vid "stenarna".
Men skönt att det blir lite fart på forumets Västmanland-del också.