Ursprungligen postat av Fonzie
Visa inlägg
Min syn på gäddsax;
Ska naturligtvis användas "lagligt" och med sunt förnuft.
Man skaffar sig sina värderingar om saker och ting med tiden och dessa är givetvis olika beroende på ålder, uppväxt mm.
Jag är snart 50 år och har varje sommar varit på ön där min mor föddes (därefter doppad i en spann med april-vatten ur sjön för att vakna till liv, hör inte hit, jag vet.)
Min far lärde mig fiska med saxer när jag var runt 7 år. Detta var för mig ett sätt att få en inkomst, 6 spänn kilot.
Detta upphörde under några år men när mina egna barn var runt 8-10 år så tyckte de att detta verkade spännande. Mörtestugan laddades återigen med gröt kryddad med anis och fänkål vilket alltid gav mört, därefter ägnades saxerna.
Detta skänkte mina barn mycket spänning, glädje och goda middagar under flera år. Naturligtvis klubbades alla och hamnade i frysen i väntan på att bli tillagade.
Jag har alltså flera års erfarenhet av saxfiske och under alla dessa år så har jag förlorat en enda sax. Jag satt inne i stugan och hörde plaskandet, staken som satt i botten for fram och tillbaka som satan själv satt i saxen och bredsidan på en MYCKET stor gädda visade sig i ytan. Efter rusat ner till båten, tagit de tre årtag som behövdes så såg jag linan blåsa fritt i vinden...inte kul...jag led med gäddan..
Mot bättre vetande när man var runt tio år så satt jag med kastspöt utanför vassen hela eftermiddagen i hopp om att gäddan med saxen i mun skulle nappa.
Vad vill jag ha sagt, jo, klart gäddan lider av en sax och mycket tråkigt om den går med saxen. Lika tråkigt som om jag skadeskjutit ett djur vilket lyckligtvis ännu inte hänt, men shit happens...för fiskare som jägare, det enda man kan begära är att man gör sitt bästa.
Ni som använder saxer idag, se till att ha bra linor och vittja ofta. Själv hade jag fräscha bomullsgarn, snedställda stakar i botten och en tuss gasbinda på linan, gäddan tog alltid minst ett varv runt staken och då kunde jag se direkt från stugan att det var gädda på...ok, en av alla tagna gäddor under alla år dog på fläcken, den gick aldrig runt staken..
Som Fonzie antydde, var hamnar man moraliskt sett om man "bara plågar fisken för sitt eget nöjes skull"?
Det finns säkert väldigt många fler gäddor som simmat iväg med en stor vobbler i käften än med en sax..
Idag hänger saxerna på väggen i uthuset. Om några år kanske jag har barnbarn som vill fiska med dessa, glatt påhejade av sina föräldrar som minns glädjen och spänningen från unga år.
DÅ lovar jag att jag utan några moraliska betänklighetet kommer ta fram grovt mjöl, koka gröt kryddad med anis och fänkål till mörtestugan för att sedan kunna ägna ett par saxer igen.
Kommentera