Multirullars hållbarhet i relation till storlek/typ?

[JontaK]

Intressanta inlägg av gabbu angående Shimanos MGL-spolar till gäddfiske i den här tråden fick mig, återigen, att fundera kring rullars hållbarhet gällande betesvikt, lingrovlek, fisketeknik och spötyp.
Rost och liknande har bland annat jag avhandlat i andra trådar, här gäller det alltså hur fiskets krafter potentiellt skadar rullen.

Förr om åren, då Ambassadeuren var dominant till gäddfisket fick vi som var unga inte sällan höra "skaffa dig en 6000 om du ska fiska så stora beten, de mindre håller inte".
Saken är ju att godstjocklek och typ av material generellt är identiska mellan 4000-5000-6000 varvid 4000 istället borde vara mer vridstyv.

"Små" rullar blev i mina kretsar mer vanliga för, med gamla mått mätt, väldigt tungt fiske (120 gram+) då Revo Beast och Tatula 200 äntrade svenska scenen.
Har synat många sådana rullar, ytterst få har haft skador/slitage orsakat av betesvikt. De dominerande teknik/kraftrelaterade skadorna jag sett har orsakats av att kopplingsdrevet skurit in i vevaxeln.

Det talas ofta om att dreven potentiellt skulle ta stryk i mindre rullar, dreven är dock ofta snarlika i storlek (pinjongdrevet ofta identiskt) mellan större och mindre modeller, och jag har personligen sett betydligt fler stora rullar med dåliga drev än små (också mer modell- än storleksspecifikt).
Ibland talas det också om kullager, men kullagers typ samt storlek är inte sällan identiska mellan små och stora varianter.

Spolar då?
Jo, det är klart att tunna, grunda spolar blir skörare än motsatsen, allt annat lika. Men hur skiljer sig materialens hållfasthet idag jämfört med för 20 år sedan?
Är verkligen en modern MGL-spole för klen att fiska 100-grammare med?

Det förefaller vara en tydlig trend att mindre, kanske mer typiska "bassrullar" nu och senaste åren används mer och mer till gäddfiske.
Jag tittar inte i rullar som jag gjorde förr och skulle därför vara tacksam om ni som fiskar mindre, "klenare" rullar till gädda delar med er här.
Har ni haft problem, eller är det kanske så att er nätta, moderna lågprofil från Shimano klarat sig längre/bättre än er gamla JB eller Curado 301E?

Hoppas också att ni som haft eventuella bekymmer vågar träda fram och är också medveten om att det ofta är relativt nya/nyinköpta rullar som diskuteras, vilket kanske inte ger en rättvis jämförelsegrund mot gamla Ambassadeurer eller Lexa 300.

TILLÄGG:
Rubriken går inte justera men tänkte att tråden även kan inbegripa haspelrullar.
Där finns mycket att diskutera gällande hållbarhetsskillnader relaterat till storlek.

[harlequine]

Jag kommer följa tråden med stooort intresse. Jag har själv aldrig aktivt fiskat med mindre lågprofilare vid gäddfiske utan endast Ambassadeur i 4000-5000 storlek utan att dessa dött trots backslag i kast med 70-100g beten. Lågprofilsrullar som passerat i mina händer har testats vid abborre och havsöringsfisket utan att de dött. Har små händer och alltid haft bättre ergonomi med lågprofilare i 100 storlek och hade tankar på att använda dem vid mitt gäddfiske upp till 100-120g med 0,32 lina. Dock har det aldrig blivit av utan jag har faktiskt avskräckts då jag läst trådar bland annat här på forumet där många avråder då det skulle leda till rullhaveri. Jag har fiskat sedan 1989 och aldrig dödat en rulle eller spö så samtidigt blir jag fundersam på vad jag gjort i alla år som tydligen fungerar för att hålla rullarna vid liv. Det fanns tidigare en tråd här på forumet då Joens skulle döda en 100 storleks lågprofilare vid gäddfiske men minns inte hur det gick med det. Hur som helst så verkar det vara många delade meningar om detta ämne och samtidigt så fiskas det i andra länder på helt andra sätt som uppenbarligen går att överföra till svenska gäddfiske situationer och utrustningen vet ju inte om den fiskar i Sverige, USA eller Japan. Kullager som rasar är för mig inte något som har med hållfasthet att göra på rullen utan det bör inte tas med i denna diskussion. Tar nu fram popcorn och väntar på en trevlig trådutveckling!

[JontaK]

För mig är istället kullager, och deras hållbarhet, en ganska viktig del av ekvationen när det kommer till gäddfiske med modernare och/eller mindre rullar.
Visst, spollager kan man väl till viss del bortse från men rullar av typen har ju inte sällan en hög kullager integrerade i vev/drevfunktion.

Om exempelvis inre vevaxellager har en tendens att rasa av tungt fiske kan den rullen i min bok anses olämplig då i princip hela vev/frikopplingsmekanismen behöver rivas för att byta just det lagret, jag tror även att skadade vevaxel- och/eller pinjonglager kan öka drevslitaget.

Kanske kan nämnda lager löpa större risk för skador i mindre rullar där gods och övriga komponenter är av klenare sort?
Det är den sortens frågor jag skulle vilja ha svar på.

Kanske har den klassiska Ambassadeuren ansetts lämplig för tyngre fiske tack vare färre delar som kan gå sönder.
Det ska också sägas att majoriteten av drevrelaterade problem jag bevittnat, och jag har synat MÅNGA skadade rullar, står runda Ambassadeurer samt Shimano-rullar med "Micro Module" för.
Svårt dock att lägga en värdering i det då ingen vet hur många rullar av varje typ/modell/storlek som används till specifikt fiske.

Förtydligande till texten om kullager:
Jag syftar främst på rullars eventuella tendens att "äta" kullager på grund av rullens styrka/konstruktion, inte själva lagrens kvalitet.

[harlequine]

För mig är istället kullager, och deras hållbarhet, en ganska viktig del av ekvationen när det kommer till gäddfiske med modernare och/eller mindre rullar.
Visst, spollager kan man väl till viss del bortse från men rullar av typen har ju inte sällan en hög kullager integrerade i vev/drevfunktion.

Om exempelvis inre vevaxellager har en tendens att rasa av tungt fiske kan den rullen i min bok anses olämplig då i princip hela vev/frikopplingsmekanismen behöver rivas för att byta just det lagret, jag tror även att skadade vevaxel- och/eller pinjonglager kan öka drevslitaget.

Kanske kan nämnda lager löpa större risk för skador i mindre rullar där gods och övriga komponenter är av klenare sort?
Det är den sortens frågor jag skulle vilja ha svar på.

Kanske har den klassiska Ambassadeuren ansetts lämplig för tyngre fiske tack vare färre delar som kan gå sönder.
Det ska också sägas att majoriteten av drevrelaterade problem jag bevittnat, och jag har synat MÅNGA skadade rullar, står runda Ambassadeurer samt Shimano-rullar med "Micro Module" för.
Svårt dock att lägga en värdering i det då ingen vet hur många rullar av varje typ/modell/storlek som används till specifikt fiske.

Förtydligande till texten om kullager:
Jag syftar främst på rullars eventuella tendens att "äta" kullager på grund av rullens styrka/konstruktion, inte själva lagrens kvalitet.

Jag läste detta ovan och rättar mig själv något. Mina två gäddrullar som används är en gammal Ambassadeur 5000 med 2 bussningar och en Ambassadeur Ultra Mag 1 (används även till hö fiske) som har två kullager. Jag är av typen som vill ha så få kullager som möjligt i mina rullar, ju fler det finns gör mig misstänksam på vad de ska dölja för brister. Att endast söka ”veva i smör” känsla tror jag inte är rätt väg att gå för kullager är känsliga oavsett var de sitter. Förut byttes ju lagren i Toro rullar mot bussningar till exempel. X ship kom i Shimano rullar med kullager upphängda spolar för att öka hållbarheten. Alu ram i rullar byttes mot high tech plast för att spara vikt. Hur som verkar rullar dö vid vattnet oavsett tekniska framsteg så min tes är att fiskaren som håller i grejerna påverkar mer än produktens specifikationer. Jag är oteknisk så ingen behöver tro på det jag skriver vill jag tillägga.

[Benjamin S]

Mycket vettig tråd! Jag håller med i sak. Ser inte varför drev och sådant skulle slitas så mycket mer på en mindre rulle kontra en större. Piniondrevet är ofta det som tar mes stryk och det är nästan lika stort på samtliga storlekar. Ett bra upphängt pinionlager, där rost inte är särskilt vanligt på något av lagrena, samt att lagren också behåller bra toleranser under tid, det är viktigast. Sedan tänker väldigt få på att majoriteten av "kraft" tas upp av backspärrslagret, vid t.ex jerkfiske eller mothugg. Sedan ser jag gärna att det är en bussning i botten på vevaxeln, snarare än ett kullager, om man ska fiska i skärgården. När det lagret strular, då känns det VÄLDIGT tydligt i hela rullen. På Tranx 200, t.ex, har man satt en bussning där. För mig är det en uppgradering. Sådana detaljer betyder mycket mer än storleken på drev för mig. Det jag kommer nämna dock är att jag tror vevaxeln kan ta mycket mer stryk på en liten spole (därmed tunnare axel) än en stor, ifall ett backslag skulle ske.

[gabbu]

Rost på kullagrade linspridare i bräckt vatten är en klassiker. Nylonbussningar eller max 1 kullager. Den lilla förlusten i friktion kompenseras av ett påtagligt minskat underhållsbehov. Just det nu skulle vi diskutera lågprofilare. Men rent allmänt, ett rasat kullager på insidan av gavlarna är acceptabelt efter åtminstone 3 år.

[Xerup]

Det som inte sällan ger sig först är väl bromsen... om en tillverkare anger 4 kilos bromsvikt kanske man bör undvika att drilla en tonfisk med den rullen :-) Eller en lax på 20 kilo i strömmande vatten. Det funkar säkert nån gång då och då men är inte optimalt. Det är väl som att dra 30 ton på ett släp bakom en volvo v50... det finns bättre lämpad utrustning och det finns även sämre lämpad.

Om spolen håller för fiskarten lämplig mängd lina och bromsen står pall utan att självantända rullen vid drillning duger nog det mesta. Det är ju som ni säger, lager/bussningar är dom samma precis som dreven även om vissa kanske har större eller mindre toleranser och vissa drev kanske har mjukare material för att kännas mjukare vid invevning än kralligare av hårdare material.

JontaK, erbjudandet om kinesrullen kvarstår för utvärdering :-) Du vet vad jag saknar från din sida.

[Cosmoz 08]

Har fiskat mkt med Tatula 200, Curado 200 och även Beast 41. Detta är för mig mindre rullar, jätte trevliga rullar som funkar bra till gäddfiske MEN dreven slits betydligt snabbare än i mina 300 rullar Tatula 300 och Shimano Tranx 300.
På dom mindre rullarna har jag bytt efter 2 säsonger, medans 300 rullarna bytte jag för första gången nu på ena Tranx rullen. Den rullen köpte jag när den släpptes och den har verkligen fått jobba. 5 resor till Kanada för muskie bla, tuffare än så blir det nog inte för en rulle.
Att kasta tunga beten ser jag inte som några problem för någon rullen, det är kraften som behövs för att veva in betet som sliter

Jag ser dreven i rullen som drivpaketet (kedja och drev) på en motorcykel, desto större motor och tyngd desto kraftigare drev och kedja behövs. Detta är slitdelar och ser inget konstigt att man får byta med jämna mellanrum.

[Hepper2]

Ja testade Morethan PE 1000 rullen förra helgen med ett AGS 30-70g spö. Kastade ett Westin 53g hur bra som helst, riktigt go till det lättare fisket. Kastar väldigt luftigt med beten i den vikten. Förvånad över hur bra kastbromsen funkade till lite tyngre bete mot vad man normalt använder en Morethan till. Sen tror jag inte att jag kommer gå över kanske runt 60g med den kombon.
Sen får vi se om hur bra den kommer hålla i längden, men jag känner att den kommer bli mycket använd.
Har råkat bli dubbla Morethan i samlingen så är någon sugen så kommer det annons på en snart här/Tradera.

[Sir Fish-a-lot]

Det som inte sällan ger sig först är väl bromsen... om en tillverkare anger 4 kilos bromsvikt kanske man bör undvika att drilla en tonfisk med den rullen :-) Eller en lax på 20 kilo i strömmande vatten. Det funkar säkert nån gång då och då men är inte optimalt. Det är väl som att dra 30 ton på ett släp bakom en volvo v50... det finns bättre lämpad utrustning och det finns även sämre lämpad.

Byta ut bromslameller är både enkelt och billigt. Dessutom är det om något förbrukningsvara i högre utsträckning än t.ex. kullager.

ABU:s runda rullar har klenare broms än konstruktionen tillåter medan många lågprofilare (oavsett tillverkare) har alldeles för stark broms. Många uppgraderar även bromsen på sina rullar… jämnare broms fattar jag men starkare är ofta poänglös.