Ursprungligen postat av Piscantur stercore
Avvikandet från den sanna läran!
Det har skrivits några rader under Säljes ang mitt Everol 6/0 köp.
Men jag väljer att posta fortsättningen i denna tråden ist då jag tycker den passar bättre här.
Först några ord om den brokiga skara som ingår i kretsen av gamla fiskekompisar. Vi har hållit ihop i många år och har förbannat kul tillsammans. Säkert mkt beroende på den mkt hårda men hjärtliga jargongen mellan oss, och inte minst en ibland närmast sjuk svart humor!
Om ngn ex vis ramlar överbord, misslyckas med ngt, elr gör ngt märkligt elr galet, ja då är vederbörande genast allmänt villebråd i övrigas våld! Japp det har lett till många märkliga dråpligheter och garv genom åren!
Ve den olycklige jävel som råkar trampa i klaveret mao!
Och nu sist var det jag……
Mitt Everol 6/0 köp resulterade i ett stadigt växande ramaskri bland majoriteten av mina likaledes djupt Svängsta troende fiskekompisar.
Bla framfördes hot om tukthus samt påtvingad ständig bikt som lämpliga bestraffningsåtgärder för mitt högförräderi gentemot den ärevördiga Svängsta fabriken, och därmed flagrant avvikande från den sanna läran!
Jag hade alltså då inte ens fått hem rullen än, och sen dess har ramaskriet bara ökat i styrka trots att ingen av dom då ens sett rullen! Även de normalt sett lugna Danska fiskekompisarna var snabba med olika hot och fördömanden!
Detta trots att jag inte basunerat ut mitt köp, och ingen av kompisarna häckar här på forumet. Det räckte med att en av de gökarna fick reda på det under en avslappnad gemensam fisketur. Då jag intet ont anande berättade att den var på väg när vi var inne på det obligatoriska ämnet om ev nya köp av utrustning. Den unge snörtocken till visselblåsare fick mao förbannat brått att föra infon om mitt köp vidare!
Nämnde visselblåsare är för övrigt högst densamme som via moped snabbt och resolut återbördade mitt nyss stulna spö med en 7000 på för runt 10 år sen, och som jag postat tidigare om i tråden. Det var tack vare detta rådiga ingripande som slyngeln kom in i vår numera i övrigt rätt åldrade krets. Spoling har sen hans då späda ålder liksom fastnat, så det är oftast så vi äldre uvar fortfarande kallar honom.
Han är nu 27 vårar, vars enda merit efter detta är hans enastående bedårande lilla charmtroll till dotter på snart 2,5 år, som jag och hemmets högsta instans med stor förtjusning emellanåt är barnvakter till. Spolings tidigare hjältegloria har nu dock betänkligt hamnat på sniskan i mina ögon…
Det ena gav det andra i Everol ärendet, och i all hast proklamerades det plötsligt dessutom herrmiddag där jag strikt beordrades att medföra beviset ifråga för mitt högförräderi!
Herrmiddagen skedde förra lördagen, och precis som jag misstänkt var det en väl sammansvuren mobb som redan innan middagen med stor belåtenhet och skadeglädje ansatte mig hårt och obarmhärtigt! Även Danskarna var representerade då de i ärendet hade skickat en delegation bestående av två gediget Ambassadeur frälsta, tillika begåvade med mycket giftig vokabulär…
Utöver nämnda tidiga förslag på bestraffningsåtgärder framfördes nu även bla följande: ”insmord i honung och fastspänd över gigantisk myrstack”, ”offentlig prygling”, ”kölhalning”, mm mm.
Och så givetvis mobbens absoluta favorit, där Spoling som uttalade den omgående belönades av värden med ett glas 26 årig Lagavulin:
”fastsatt i centralt placerad botbänk bland valstugorna på Stortorget i Lund som generellt avreageringsobjekt för irriterat folk med oklar partitillhörighet, och allmänt frustrerade väljare”!!
Ja du milde Molander…..
Till en början avlöpte herrmiddagen med tillhörande ädel dryckjom av olika slag i stora drag som brukligt. Men spänningen låg i luften och menande blickar utväxlades, jag tog det därför lugnt med de ädla dryckerna. Även om jag insett att Spoling långt ifrån ensam kunde lastas för den uppkomna situationen, så var hans botbänks förslag till bestraffning fullt tillräckligt för mitt agerande. Alltså låg mitt fokus i detta läget helt på att ihållande glo duktigt skitt på honom, och det märktes tydligt att detta var han inte alltför bekväm med.
Efter kaffet röjdes det stora bordet helt och uppfriskande groggar ställdes fram. Därefter reste sig värden och tre till och försvann. Två av dom kom tillbaka kånkandes på en äldre stor utsirad stol med hög rygg och armstöd, som placerades vid bordets ena gavel. Den tredje medförde en rejäl träklubba med tillhörande rund träkloss som ”bankskydd”, samt ngn form av tjock rund duk att ha under träklossen. Klubban med tillbehör placerades på bordet framför den högryggade stolen.
Jaha tänkte jag, mina misstankar om att dom jävla tomtarna skulle arrangera ngn form av farsartad rättegång verkar ju stämma…
Men var fan blir värden av? Det är ju drygt tio minuter sen möbleringen var klar!
Jodå, strax därpå gjorde värden en mkt myndig och värdig entré, iförd en äldre glänsande vinröd mantelliknande rock! Och som om inte det vore nog så hade han på skallen till min stora häpnad en ärkeful ljusgrå vågig halvpudel liknande peruk i stil med dylika som används i Brittiska domstolar!!
Där brast det för mig!! Jag bröt ihop av en lång ihållande, och mot slutet mkt smärtsam skrattattack! Att värden flera gånger bankade med klubban och krävde ordning i salen gjorde definitivt inte saken bättre! Min situation var dessutom smittsam, vilket medförde att majoriteten vid bordet till slut oxå garvade rätt ut.
När det värsta lagt sig och jag fått torkat tårarna, tog värden efter klubbslag gravallvarligt till orda: ”Jag noterar att den tilltalade trots påfallande lång munterhet tycks klarat sig undan att ha skrattat sig harmynt! Jag förklarar därmed förhandlingen inledd!” Varpå klubbslag följde.
Givetvis bar det sig inte bättre än att detta utlöste en ny skrattattack hos mig, vilket resulterade i att samtliga runt bordet utom den stramt färghållande värden, nu mer eller mindre garvade hejdlöst. Förhandlingen tvingades ajourneras och kort promenad utlystes.
Promenaden var lugnande för alla, och väl tillbaka vid bordet återupptogs efter klubbslag förhandlingen.
”Det är min bestämda förhoppning att tidigare visade känsloyttringar nu helt må utebli under denna viktiga förhandling”, förkunnade värden bistert. Och fortsatte: ”Vi är här församlade för att utröna den tilltalades skuld i detta vämjeliga ärende. Jag vill poängtera att denna rättegång är att betrakta som strikt summarisk, samt att utdömd påföljd kommer att verkställas med omedelbar verkan efter förhandlingens avslutande!
Den tilltalade informeras härmed inledningsvis även om att följande lydelse om er som person på goda grunder redan överenskommits av övriga församlade. Nämligen att vi anser den tilltalade numera förkroppsliga följande som person, ni anses nu vara en blasfemisk profan kretin, tillika schismatiker samt renegat!”
Eh jaha??!! Blasfemisk och kretin tyckte jag mig känna igen men kunde inte placera, de övriga? Inte en susning. (Googla fikonorden det fick jag göra, vilket säkert övriga församlade oxå gjort tidigare….)
Värden vände sig nu till sitt kronvittne, dvs Spoling som tagit plats vid hans ena sida och uppmanade honom att kort och koncist redogöra för vad han hört mig säga ang en icke Svängsta producerad rulle under den gemensamma fisketuren. Redogörelsen från kronvittnet blev mkt snabbt avklarad, varpå värden spände blicken i mig och begärde fram bevismaterialet ifråga för detta oerhörda högförräderi.
Jag tog rullen ur sin väska och bar fram den till honom. Det vändes och vreds på den under intensiv inspektion, varpå den skickades för vidare kontroll runt bordet med uppmaningen att om det kunde klarläggas ngn form av släktskap elr koppling till ABU så skulle detta omedelbart framföras. Ingen kunde klarlägga ngt som helst av detta. Den ståtliga pjäsen placerades slutligen några decimeter till höger om den inspelande diktafonliknande tingesten som stod mitt på bordet.
(En intressant iakttagelse var att trots att övriga ju var på plats för att sätta åt mig å det grövsta pga rullen, så hade flertalet under kvällens gång uppenbara problem att slita lystna blickar från beviset ifråga framför dom på bordet…)
Värden vände sig nu till mig: ”Det är såvitt känt att den tilltalade under många år burit ABU fanan högt både som sportfiskare och samlare, är detta korrekt uppfattat?” Ja herr ordförande. ”Ja herr domare om jag får be!” Röt den nu rätt svettiga värden!
Jag kände att en ny skrattattack var på väg och djupandades ett tag i motverkande syfte innan jag svarade: enligt er egen utsago är denna rättegång att betrakta som strikt summarisk, med anledning av detta anser jag mig inte kunna tilltala er med herr domare. Herr ordförande bör därför under omständigheterna vara fullt tillräckligt!
Värden glodde ilsket på mig, men sa till min förvåning slutligen ”Nåväl det accepteras”.
”Vill den tilltalade nu med egna ord kort redogöra för sitt förhållande till ABU fabriken i Svängsta?”
Ja herr ordförande! Nyckelorden är historisk ödmjukhet, beundran, och respekt.
Detta innefattar för mig verksamheterna i sin helhet från begynnelsen, med sin början 1887 då Henning Hammarlund grundade Halda fickursfabrik i Svängsta.
Denna tidiga verksamhet kom utöver de prisade fantastiska uren även att omfatta skrivmaskiner och taxametrar.
Den dåvarande verkmästaren och tillika sportfiskaren Carl August Borgström köpte efter konkursen 1920 kvarvarande lager av urdetaljer och nödvändiga maskiner. Han startade sin egen verksamhet 1921 under namnet AB Urfabriken. Produktionen bestod av fickur, teleur och taxametrar.
Carl August avled 1934, då sonen Göte tog vid. Även Götes son Lennart kom senare att bli tidigt invigd i verksamheten.
1939 lanserades fiskeredskap, och 1941 gjorde Record rullen sitt uppmärksammade intåg på redskaps marknaden.
Göte Borgström idéer om en vidareutveckling av Record rullen hamnade på den eminente ingenjören Åke Murvalls bord.
1952 var Åkes revolutionerande skapelse klar, och när den senare gjorde sin bejublade entré var det under namnet Record Ambassadeur! Sedermera som bekant kort och gott Ambassadeur.
Dess internationella framgångsaga och goda rykte torde inte vidare behöva kommenteras!
Bla som ett led i detta kom Lennart Borgström senare att införliva Amerikanska garcia i verksamheten.
Inför detta tidigare, och i viss mån fortfarande så framstående Svenska finmekaniska center som så starkt bidragit till att sätta Sverige på världskartan inom sportfisket, är det svårt att känna annat än stolthet! Namngivna personer var duktiga företagsledare, och tillsammans med medarbetare bla tekniskt innovativa giganter som för mig har sin givna övre plats bland detta lands storheter.
Jag tror jag stannar där herr ordförande.
Värden torkade än en gång bort rinnande svett från ansiktet och sa
”Det var i sanning en historisk tillbakablick samt stora rättvisande ord”! Det nickades även bifall för detta bland övriga.
”Med perspektiv utifrån den tilltalades intresse för historiken i ämnet, samt målande återgivning i åtanke, som jag för övrigt misstänker sammanhänga med ert mångåriga samlande av rullar producerade i Svängsta?”
Det är korrekt herr ordförande.
”Känner den tilltalade därigenom trots detta inga som helst historiska begränsningar elr förbehåll?”
Hur menar ni herr ordförande?
”Det är för att uttrycka saken milt, förvånande uppenbart för samtliga övriga församlade att ni som den enda rullsamlaren bland oss, till synes helt utan betänkligheter kommit i ägo av ett obskyrt Italienskt fabrikat!
Inser den tilltalade inte det högförräderi ni därmed gjort er skyldig till gentemot den verksamhet ni nyss historiskt informerat kring?
Ni om ngn skulle tvivelsutan med förfäran ha avhållit er från ett dylikt skändande tilltag!
Trots att jag hunnit bli alltmer imponerad av deras dråpliga och välplanerade ”rättegång” för kvällen, inte minst värdens gedigna prestation som ”domare”, så kände jag att detta snart måste få ett avslut. Både pga uppenbar risk för nya skrattattacker, men även pga att jag ville komma ifatt lite ang dryckjom, det fanns bla en mkt ädel Rom som jag spanat in och som hägrade rejält.
Men jag har aldrig tillhört skaran som oreserverat lägger sig på rygg inför överhögheten, och det hade jag inte tänkt mig nu heller!
Hög tid för min första trumf för kvällen mao. Denna ur just ett historiskt perspektiv.
Herr ordförande, jag erkänner i sak de faktiska omständigheterna.
Men det finns förmildrande fakta i ärendet som jag här vill redogöra för. ”Tro det? Nå fatta er kort”
Känner herrarna möjligen till kopplingen mellan Everol och garcia? Ingen sa ngt. Jag tolkar tystnaden som ett nej, är detta korrekt uppfattat?
”Det förefaller så ja, vart vill den tilltalade komma?”
Jag kommer strax till detta herr ordförande.
Känner herrarna möjligen till Lennart Borgströms planer om en Amerikansk expansion för företaget?
”Det är ju allmänt känt att ABU gjorde bra ifrån sig i Förenta Staterna vilket inte var så konstigt då man ju bla hade Ambassadeur att ståta med!” Morrade värden. ”Må den tilltalade nu skyndsamt komma till saken, mitt tålamod är nu starkt begränsat!”
Självklart herr ordförande! Borgströms planer var utöver redan existerande verksamhet. Är Admiral månne bekant för herrarna?
Detta utlöste genast igenkännande leenden hos alla utom Spoling.
”Personligen har jag svårt att se se kopplingen mellan trofasta äldre välbyggda spön och en Italiensk rulle, återigen kom till saken!”
Ja herr ordförande! Utifrån dessa expansionsplaner insågs behovet av större rullar för det tyngre havsbaserade fisket. Detta saknades i sortimentet, men andra tillverkare, bla Italienska Everol, hade ju händelsevis dylika i sitt sortiment.
Lösningen på problemet blev att avtal slöts med Everol om tillverkning, och dessa rullar märktes av Everol med garcia Admiral.
(Lång förvånad tystnad)
”Menar den tilltalade alltså att Everol för garcias räkning och enligt deras specifikationer tillverkade dessa stora rullar?”
Ja och nej herr ordförande, Everol hade samma egenutvecklade rullar i sitt eget sortiment, givetvis då märkta med Everol. De garcia Admiral märkta rullarna var alltså tillverkade utifrån Everols egna specifikationer, inte garcias.
(Ny tystnad)
Liknande förfarande är känt även i modern tid, och för att nu nämna ett exempel så är väl herrarna bekanta med Taiwanesiska Omotos tidigare tillverkning av vissa Ambassadeurer? Det vidare äventyret i Kina väljer jag att inte kommentera vidare. Skillnaden i förhållande till Everol garcia samarbetet är att denna tillverkning då liksom nu sker utifrån ABU:s specifikationer. I gengäld var Everols rullar mkt lyckade konstruktioner. Detta gäller givetvis även de som tillverkades på garcias uppdrag, då det ju var samma rullar.
Att Everol lever kvar som tillverkare i Italien där rullarna fortfarande byggs för hand, kan väl inte ses på annat sätt än att det utgör bevis för solid kvalitet?
Samarbetet mellan Everol och garcia utgör därmed en gedigen koppling till ABU, medan ett ev släktskap däremot kan diskuteras.
Det var för övrigt denna koppling som var av avgörande betydelse för mitt köp.
Den nu märkbart ansträngde och ymnigt svettandes värden såg sig villrådigt omkring på övriga församlade i hopp om benägen hjälp i denna nya och tydligt oväntade situation. Dock hade ingen ngt att tillföra, de verkade ha drabbats av tunghäfta och tittade frågande på varandra.
”Och detta nyligen framförda har den tilltalade alltså bevis för?”
Ja herr ordförande, med er tillåtelse vill jag nu gå till farstun för att hämta min IPad. ”Det beviljas!”
Efter att ha hämtat paddan fick den mkt tekniskt bevandrade Spoling uppdraget att snabbt få den att synka med värdens wifi och den vägghängda tv:en. Mina sparade länkar i ämnet visades, och efter det fanns det inga som helst tvivel längre.
Jag började så smått få lite medlidande med den stackars värden. Att det var han som var hjärnan bakom rättegångsidén rådde det inget tvivel om, och nu satt han där och svettades som en gris i sin utstyrsel! Det var oxå tydligt att det hade börjat klia rejält på skalpen under den förbannade peruken…
”Har den tilltalade ngt mer att anföra, eller vi kan möjligen börja resonera oss fram till påföljden?”
Jo faktiskt herr ordförande, det har jag!
”Tänka sig! Det hade jag nästan på känn!” Väste han irriterat.
”Nåväl, låt det gå fort!”
Ja herr ordförande! Jag anser det vara av vikt att även upplysa om rullens gedigna Svenska proveniens. Den har obrukad befunnit sig i landet i åtminstone 40 år, och den har tidigare haft endast en ägare.
Den tidigare ägaren är för övrigt identisk med den för herrarna kanske icke helt obekante fiskeprofilen Stefan Jonsson.
Värden glodde nu häpet, och flera av de övriga nickade igenkännande.
Med detta är jag nu klar herr ordförande, jag föreslår därför att påföljden nu fastslås.
”Det var högt på tiden, vill den tilltalade vänligen bemöda sig till en ny bensträckare medan vi övriga resonerar kring påföljden?”
Ja herr ordförande, sa jag och reste mig. Jag hade bara kommit några steg innan värden åter tog till orda. ”Jag utgår från att den tilltalade har vett nog att inte avvika under spatserturen?”
Ni har mitt ord på att så ej sker herr ordförande! Skulle det möjligen gå för sig att som sällskap få med sig ett glas av den fina Romen, det har säkert börjat kyla på utomhus vid detta laget.
”Självfallet, vill kronvittnet genast ombesörja detta till den tilltalade?”
Kronvittnet var vid detta laget ngt ”bedövad” och insåg nog inte att det ju var han som var kronvittnet… Men när värden högt hojtade: spoling fixa en Rom till den tilltalade på studs, så fick jag snabbt ett glas av den ädla drycken och gick ut.
Vad påföljden blev?
Jo jag befanns givetvis skyldig. Konstigt vore ju annars med tanke på det arbete och planering som lagts ner på spektaklet inför kvällen….. Men det slutade iaf med att jag kom lindrigt undan. Jag dömdes till en månads villkorligt fiskeförbud, och fikonorden om mig som person blev på livstid!
I denna församling i korthet innebärande att rullen accepterats!
Om den inte blivit det hade straffet blivit rejält mkt värre!
Spoling den drummeln är snickare och han hade tydligen tillverkat och tidigare levererat en botbänk, komplett med lås och allt till värden. Denna hade gömts undan i garaget, men bars framåt småtimmarna ut i det upptända uterummet för allmän beskådan. Dess tilltänkta syfte rådde det inget som helst tvivel om…. Men den klarade jag mig alltså gudskelov undan från!
Dock kom den faktiskt till användning ändå! Då vi begrundade otyget var det några som utväxlade menande blickar. En av de församlade menade nu oskyldigt på att han inte för sitt liv kunde begripa hur den fungerade, varpå den nu civilklädde och duschade värden faderligt la ena näven på den lindrigt nyktre snickarens axel. ”Det är ett mkt fint hantverk du åstadkommit Spoling, det skulle uppskattas om du även ville visa oss övriga dess funktion.” ”Självklart” sa den stolte kreatören, lyfte upp den i ena sidan gängjärns försedda ovandelen och lutade den mot väggen, och la sig på plats med halsen och handlederna i sina halvcirklar. ”Ja och sen är det bara att fälla ner ovandelen och låsa”, sa han. ”Såhär?” Undrade han som stod bäst till ovandelen och genast fällde ner den, varpå en annan snabbt knäppte ihop hänglåset….
”Ja” hojtade han, ”den är faktiskt hyfsat bekväm, jag har som ni ser varit noga med att både fasa och sandpappra kanterna på hålen så dom är riktigt lena!” ”Vad bra att du trivs” sa värden, ”då går vi övriga in och tar oss lite nattamat.”…… Först nu insåg Spoling sitt misstag, och de svavelosande eder han nu mkt kraftfullt gav uttryck för lämpar sig inte att skriva om…..
Men vi var faktiskt schysta nog att släppa loss honom efter runt en kvart, då hans värsta ilska bedarrat. Det är ingen högoddsare att tro att han kmr att få höra om detta under lååång tid framöver, under parollen: den som gräver en grop åt andra, faller ofta själv däri….
Varning:
Länkarna innehåller bla rullporr! (Hoppas dom funkar.)
http://www.realsreels.com/reels/igfa...gamereels.html
(Scrolla ner till slutet och stega sen uppåt, och avancerad rullporr är ett faktum! I mitt tycke givetvis ffa de röda skönheterna!)
Nog om herrmiddagen!
Bilderna:
Det har även trillat in några stora Ambor, en 10 CA och en 30. På bilden ihop med Everol i tripp, trapp, trull som storleks jämförelse.
Ett tappert men magert försök till realsreels efterapning med lite fusk. Man tager vad man haver som Kajsa Varg sa.
Till esox88 på förekommen anledning:
15 och 25 på nostalgisk boendekoll under rådande bostadsbrist.
En mkt märklig sak kan för övrigt konstateras i hemmet. Kära sambon som tidigare aldrig haft ngt som helst till övers för mina rullar tycks faktiskt ha fattat tycke för de två nykomlingarna Amba 30 och Everol 6/0! Hon har faktiskt mot alla odds t.o.m. sagt flera ggr att hon tycker dom är stiliga!!
Och så sägs det att storleken inte har ngn betydelse……
Fridens!
Det har skrivits några rader under Säljes ang mitt Everol 6/0 köp.
Men jag väljer att posta fortsättningen i denna tråden ist då jag tycker den passar bättre här.
Först några ord om den brokiga skara som ingår i kretsen av gamla fiskekompisar. Vi har hållit ihop i många år och har förbannat kul tillsammans. Säkert mkt beroende på den mkt hårda men hjärtliga jargongen mellan oss, och inte minst en ibland närmast sjuk svart humor!
Om ngn ex vis ramlar överbord, misslyckas med ngt, elr gör ngt märkligt elr galet, ja då är vederbörande genast allmänt villebråd i övrigas våld! Japp det har lett till många märkliga dråpligheter och garv genom åren!
Ve den olycklige jävel som råkar trampa i klaveret mao!
Och nu sist var det jag……
Mitt Everol 6/0 köp resulterade i ett stadigt växande ramaskri bland majoriteten av mina likaledes djupt Svängsta troende fiskekompisar.
Bla framfördes hot om tukthus samt påtvingad ständig bikt som lämpliga bestraffningsåtgärder för mitt högförräderi gentemot den ärevördiga Svängsta fabriken, och därmed flagrant avvikande från den sanna läran!
Jag hade alltså då inte ens fått hem rullen än, och sen dess har ramaskriet bara ökat i styrka trots att ingen av dom då ens sett rullen! Även de normalt sett lugna Danska fiskekompisarna var snabba med olika hot och fördömanden!
Detta trots att jag inte basunerat ut mitt köp, och ingen av kompisarna häckar här på forumet. Det räckte med att en av de gökarna fick reda på det under en avslappnad gemensam fisketur. Då jag intet ont anande berättade att den var på väg när vi var inne på det obligatoriska ämnet om ev nya köp av utrustning. Den unge snörtocken till visselblåsare fick mao förbannat brått att föra infon om mitt köp vidare!
Nämnde visselblåsare är för övrigt högst densamme som via moped snabbt och resolut återbördade mitt nyss stulna spö med en 7000 på för runt 10 år sen, och som jag postat tidigare om i tråden. Det var tack vare detta rådiga ingripande som slyngeln kom in i vår numera i övrigt rätt åldrade krets. Spoling har sen hans då späda ålder liksom fastnat, så det är oftast så vi äldre uvar fortfarande kallar honom.
Han är nu 27 vårar, vars enda merit efter detta är hans enastående bedårande lilla charmtroll till dotter på snart 2,5 år, som jag och hemmets högsta instans med stor förtjusning emellanåt är barnvakter till. Spolings tidigare hjältegloria har nu dock betänkligt hamnat på sniskan i mina ögon…
Det ena gav det andra i Everol ärendet, och i all hast proklamerades det plötsligt dessutom herrmiddag där jag strikt beordrades att medföra beviset ifråga för mitt högförräderi!
Herrmiddagen skedde förra lördagen, och precis som jag misstänkt var det en väl sammansvuren mobb som redan innan middagen med stor belåtenhet och skadeglädje ansatte mig hårt och obarmhärtigt! Även Danskarna var representerade då de i ärendet hade skickat en delegation bestående av två gediget Ambassadeur frälsta, tillika begåvade med mycket giftig vokabulär…
Utöver nämnda tidiga förslag på bestraffningsåtgärder framfördes nu även bla följande: ”insmord i honung och fastspänd över gigantisk myrstack”, ”offentlig prygling”, ”kölhalning”, mm mm.
Och så givetvis mobbens absoluta favorit, där Spoling som uttalade den omgående belönades av värden med ett glas 26 årig Lagavulin:
”fastsatt i centralt placerad botbänk bland valstugorna på Stortorget i Lund som generellt avreageringsobjekt för irriterat folk med oklar partitillhörighet, och allmänt frustrerade väljare”!!
Ja du milde Molander…..
Till en början avlöpte herrmiddagen med tillhörande ädel dryckjom av olika slag i stora drag som brukligt. Men spänningen låg i luften och menande blickar utväxlades, jag tog det därför lugnt med de ädla dryckerna. Även om jag insett att Spoling långt ifrån ensam kunde lastas för den uppkomna situationen, så var hans botbänks förslag till bestraffning fullt tillräckligt för mitt agerande. Alltså låg mitt fokus i detta läget helt på att ihållande glo duktigt skitt på honom, och det märktes tydligt att detta var han inte alltför bekväm med.
Efter kaffet röjdes det stora bordet helt och uppfriskande groggar ställdes fram. Därefter reste sig värden och tre till och försvann. Två av dom kom tillbaka kånkandes på en äldre stor utsirad stol med hög rygg och armstöd, som placerades vid bordets ena gavel. Den tredje medförde en rejäl träklubba med tillhörande rund träkloss som ”bankskydd”, samt ngn form av tjock rund duk att ha under träklossen. Klubban med tillbehör placerades på bordet framför den högryggade stolen.
Jaha tänkte jag, mina misstankar om att dom jävla tomtarna skulle arrangera ngn form av farsartad rättegång verkar ju stämma…
Men var fan blir värden av? Det är ju drygt tio minuter sen möbleringen var klar!
Jodå, strax därpå gjorde värden en mkt myndig och värdig entré, iförd en äldre glänsande vinröd mantelliknande rock! Och som om inte det vore nog så hade han på skallen till min stora häpnad en ärkeful ljusgrå vågig halvpudel liknande peruk i stil med dylika som används i Brittiska domstolar!!
Där brast det för mig!! Jag bröt ihop av en lång ihållande, och mot slutet mkt smärtsam skrattattack! Att värden flera gånger bankade med klubban och krävde ordning i salen gjorde definitivt inte saken bättre! Min situation var dessutom smittsam, vilket medförde att majoriteten vid bordet till slut oxå garvade rätt ut.
När det värsta lagt sig och jag fått torkat tårarna, tog värden efter klubbslag gravallvarligt till orda: ”Jag noterar att den tilltalade trots påfallande lång munterhet tycks klarat sig undan att ha skrattat sig harmynt! Jag förklarar därmed förhandlingen inledd!” Varpå klubbslag följde.
Givetvis bar det sig inte bättre än att detta utlöste en ny skrattattack hos mig, vilket resulterade i att samtliga runt bordet utom den stramt färghållande värden, nu mer eller mindre garvade hejdlöst. Förhandlingen tvingades ajourneras och kort promenad utlystes.
Promenaden var lugnande för alla, och väl tillbaka vid bordet återupptogs efter klubbslag förhandlingen.
”Det är min bestämda förhoppning att tidigare visade känsloyttringar nu helt må utebli under denna viktiga förhandling”, förkunnade värden bistert. Och fortsatte: ”Vi är här församlade för att utröna den tilltalades skuld i detta vämjeliga ärende. Jag vill poängtera att denna rättegång är att betrakta som strikt summarisk, samt att utdömd påföljd kommer att verkställas med omedelbar verkan efter förhandlingens avslutande!
Den tilltalade informeras härmed inledningsvis även om att följande lydelse om er som person på goda grunder redan överenskommits av övriga församlade. Nämligen att vi anser den tilltalade numera förkroppsliga följande som person, ni anses nu vara en blasfemisk profan kretin, tillika schismatiker samt renegat!”
Eh jaha??!! Blasfemisk och kretin tyckte jag mig känna igen men kunde inte placera, de övriga? Inte en susning. (Googla fikonorden det fick jag göra, vilket säkert övriga församlade oxå gjort tidigare….)
Värden vände sig nu till sitt kronvittne, dvs Spoling som tagit plats vid hans ena sida och uppmanade honom att kort och koncist redogöra för vad han hört mig säga ang en icke Svängsta producerad rulle under den gemensamma fisketuren. Redogörelsen från kronvittnet blev mkt snabbt avklarad, varpå värden spände blicken i mig och begärde fram bevismaterialet ifråga för detta oerhörda högförräderi.
Jag tog rullen ur sin väska och bar fram den till honom. Det vändes och vreds på den under intensiv inspektion, varpå den skickades för vidare kontroll runt bordet med uppmaningen att om det kunde klarläggas ngn form av släktskap elr koppling till ABU så skulle detta omedelbart framföras. Ingen kunde klarlägga ngt som helst av detta. Den ståtliga pjäsen placerades slutligen några decimeter till höger om den inspelande diktafonliknande tingesten som stod mitt på bordet.
(En intressant iakttagelse var att trots att övriga ju var på plats för att sätta åt mig å det grövsta pga rullen, så hade flertalet under kvällens gång uppenbara problem att slita lystna blickar från beviset ifråga framför dom på bordet…)
Värden vände sig nu till mig: ”Det är såvitt känt att den tilltalade under många år burit ABU fanan högt både som sportfiskare och samlare, är detta korrekt uppfattat?” Ja herr ordförande. ”Ja herr domare om jag får be!” Röt den nu rätt svettiga värden!
Jag kände att en ny skrattattack var på väg och djupandades ett tag i motverkande syfte innan jag svarade: enligt er egen utsago är denna rättegång att betrakta som strikt summarisk, med anledning av detta anser jag mig inte kunna tilltala er med herr domare. Herr ordförande bör därför under omständigheterna vara fullt tillräckligt!
Värden glodde ilsket på mig, men sa till min förvåning slutligen ”Nåväl det accepteras”.
”Vill den tilltalade nu med egna ord kort redogöra för sitt förhållande till ABU fabriken i Svängsta?”
Ja herr ordförande! Nyckelorden är historisk ödmjukhet, beundran, och respekt.
Detta innefattar för mig verksamheterna i sin helhet från begynnelsen, med sin början 1887 då Henning Hammarlund grundade Halda fickursfabrik i Svängsta.
Denna tidiga verksamhet kom utöver de prisade fantastiska uren även att omfatta skrivmaskiner och taxametrar.
Den dåvarande verkmästaren och tillika sportfiskaren Carl August Borgström köpte efter konkursen 1920 kvarvarande lager av urdetaljer och nödvändiga maskiner. Han startade sin egen verksamhet 1921 under namnet AB Urfabriken. Produktionen bestod av fickur, teleur och taxametrar.
Carl August avled 1934, då sonen Göte tog vid. Även Götes son Lennart kom senare att bli tidigt invigd i verksamheten.
1939 lanserades fiskeredskap, och 1941 gjorde Record rullen sitt uppmärksammade intåg på redskaps marknaden.
Göte Borgström idéer om en vidareutveckling av Record rullen hamnade på den eminente ingenjören Åke Murvalls bord.
1952 var Åkes revolutionerande skapelse klar, och när den senare gjorde sin bejublade entré var det under namnet Record Ambassadeur! Sedermera som bekant kort och gott Ambassadeur.
Dess internationella framgångsaga och goda rykte torde inte vidare behöva kommenteras!
Bla som ett led i detta kom Lennart Borgström senare att införliva Amerikanska garcia i verksamheten.
Inför detta tidigare, och i viss mån fortfarande så framstående Svenska finmekaniska center som så starkt bidragit till att sätta Sverige på världskartan inom sportfisket, är det svårt att känna annat än stolthet! Namngivna personer var duktiga företagsledare, och tillsammans med medarbetare bla tekniskt innovativa giganter som för mig har sin givna övre plats bland detta lands storheter.
Jag tror jag stannar där herr ordförande.
Värden torkade än en gång bort rinnande svett från ansiktet och sa
”Det var i sanning en historisk tillbakablick samt stora rättvisande ord”! Det nickades även bifall för detta bland övriga.
”Med perspektiv utifrån den tilltalades intresse för historiken i ämnet, samt målande återgivning i åtanke, som jag för övrigt misstänker sammanhänga med ert mångåriga samlande av rullar producerade i Svängsta?”
Det är korrekt herr ordförande.
”Känner den tilltalade därigenom trots detta inga som helst historiska begränsningar elr förbehåll?”
Hur menar ni herr ordförande?
”Det är för att uttrycka saken milt, förvånande uppenbart för samtliga övriga församlade att ni som den enda rullsamlaren bland oss, till synes helt utan betänkligheter kommit i ägo av ett obskyrt Italienskt fabrikat!
Inser den tilltalade inte det högförräderi ni därmed gjort er skyldig till gentemot den verksamhet ni nyss historiskt informerat kring?
Ni om ngn skulle tvivelsutan med förfäran ha avhållit er från ett dylikt skändande tilltag!
Trots att jag hunnit bli alltmer imponerad av deras dråpliga och välplanerade ”rättegång” för kvällen, inte minst värdens gedigna prestation som ”domare”, så kände jag att detta snart måste få ett avslut. Både pga uppenbar risk för nya skrattattacker, men även pga att jag ville komma ifatt lite ang dryckjom, det fanns bla en mkt ädel Rom som jag spanat in och som hägrade rejält.
Men jag har aldrig tillhört skaran som oreserverat lägger sig på rygg inför överhögheten, och det hade jag inte tänkt mig nu heller!
Hög tid för min första trumf för kvällen mao. Denna ur just ett historiskt perspektiv.
Herr ordförande, jag erkänner i sak de faktiska omständigheterna.
Men det finns förmildrande fakta i ärendet som jag här vill redogöra för. ”Tro det? Nå fatta er kort”
Känner herrarna möjligen till kopplingen mellan Everol och garcia? Ingen sa ngt. Jag tolkar tystnaden som ett nej, är detta korrekt uppfattat?
”Det förefaller så ja, vart vill den tilltalade komma?”
Jag kommer strax till detta herr ordförande.
Känner herrarna möjligen till Lennart Borgströms planer om en Amerikansk expansion för företaget?
”Det är ju allmänt känt att ABU gjorde bra ifrån sig i Förenta Staterna vilket inte var så konstigt då man ju bla hade Ambassadeur att ståta med!” Morrade värden. ”Må den tilltalade nu skyndsamt komma till saken, mitt tålamod är nu starkt begränsat!”
Självklart herr ordförande! Borgströms planer var utöver redan existerande verksamhet. Är Admiral månne bekant för herrarna?
Detta utlöste genast igenkännande leenden hos alla utom Spoling.
”Personligen har jag svårt att se se kopplingen mellan trofasta äldre välbyggda spön och en Italiensk rulle, återigen kom till saken!”
Ja herr ordförande! Utifrån dessa expansionsplaner insågs behovet av större rullar för det tyngre havsbaserade fisket. Detta saknades i sortimentet, men andra tillverkare, bla Italienska Everol, hade ju händelsevis dylika i sitt sortiment.
Lösningen på problemet blev att avtal slöts med Everol om tillverkning, och dessa rullar märktes av Everol med garcia Admiral.
(Lång förvånad tystnad)
”Menar den tilltalade alltså att Everol för garcias räkning och enligt deras specifikationer tillverkade dessa stora rullar?”
Ja och nej herr ordförande, Everol hade samma egenutvecklade rullar i sitt eget sortiment, givetvis då märkta med Everol. De garcia Admiral märkta rullarna var alltså tillverkade utifrån Everols egna specifikationer, inte garcias.
(Ny tystnad)
Liknande förfarande är känt även i modern tid, och för att nu nämna ett exempel så är väl herrarna bekanta med Taiwanesiska Omotos tidigare tillverkning av vissa Ambassadeurer? Det vidare äventyret i Kina väljer jag att inte kommentera vidare. Skillnaden i förhållande till Everol garcia samarbetet är att denna tillverkning då liksom nu sker utifrån ABU:s specifikationer. I gengäld var Everols rullar mkt lyckade konstruktioner. Detta gäller givetvis även de som tillverkades på garcias uppdrag, då det ju var samma rullar.
Att Everol lever kvar som tillverkare i Italien där rullarna fortfarande byggs för hand, kan väl inte ses på annat sätt än att det utgör bevis för solid kvalitet?
Samarbetet mellan Everol och garcia utgör därmed en gedigen koppling till ABU, medan ett ev släktskap däremot kan diskuteras.
Det var för övrigt denna koppling som var av avgörande betydelse för mitt köp.
Den nu märkbart ansträngde och ymnigt svettandes värden såg sig villrådigt omkring på övriga församlade i hopp om benägen hjälp i denna nya och tydligt oväntade situation. Dock hade ingen ngt att tillföra, de verkade ha drabbats av tunghäfta och tittade frågande på varandra.
”Och detta nyligen framförda har den tilltalade alltså bevis för?”
Ja herr ordförande, med er tillåtelse vill jag nu gå till farstun för att hämta min IPad. ”Det beviljas!”
Efter att ha hämtat paddan fick den mkt tekniskt bevandrade Spoling uppdraget att snabbt få den att synka med värdens wifi och den vägghängda tv:en. Mina sparade länkar i ämnet visades, och efter det fanns det inga som helst tvivel längre.
Jag började så smått få lite medlidande med den stackars värden. Att det var han som var hjärnan bakom rättegångsidén rådde det inget tvivel om, och nu satt han där och svettades som en gris i sin utstyrsel! Det var oxå tydligt att det hade börjat klia rejält på skalpen under den förbannade peruken…
”Har den tilltalade ngt mer att anföra, eller vi kan möjligen börja resonera oss fram till påföljden?”
Jo faktiskt herr ordförande, det har jag!
”Tänka sig! Det hade jag nästan på känn!” Väste han irriterat.
”Nåväl, låt det gå fort!”
Ja herr ordförande! Jag anser det vara av vikt att även upplysa om rullens gedigna Svenska proveniens. Den har obrukad befunnit sig i landet i åtminstone 40 år, och den har tidigare haft endast en ägare.
Den tidigare ägaren är för övrigt identisk med den för herrarna kanske icke helt obekante fiskeprofilen Stefan Jonsson.
Värden glodde nu häpet, och flera av de övriga nickade igenkännande.
Med detta är jag nu klar herr ordförande, jag föreslår därför att påföljden nu fastslås.
”Det var högt på tiden, vill den tilltalade vänligen bemöda sig till en ny bensträckare medan vi övriga resonerar kring påföljden?”
Ja herr ordförande, sa jag och reste mig. Jag hade bara kommit några steg innan värden åter tog till orda. ”Jag utgår från att den tilltalade har vett nog att inte avvika under spatserturen?”
Ni har mitt ord på att så ej sker herr ordförande! Skulle det möjligen gå för sig att som sällskap få med sig ett glas av den fina Romen, det har säkert börjat kyla på utomhus vid detta laget.
”Självfallet, vill kronvittnet genast ombesörja detta till den tilltalade?”
Kronvittnet var vid detta laget ngt ”bedövad” och insåg nog inte att det ju var han som var kronvittnet… Men när värden högt hojtade: spoling fixa en Rom till den tilltalade på studs, så fick jag snabbt ett glas av den ädla drycken och gick ut.
Vad påföljden blev?
Jo jag befanns givetvis skyldig. Konstigt vore ju annars med tanke på det arbete och planering som lagts ner på spektaklet inför kvällen….. Men det slutade iaf med att jag kom lindrigt undan. Jag dömdes till en månads villkorligt fiskeförbud, och fikonorden om mig som person blev på livstid!
I denna församling i korthet innebärande att rullen accepterats!
Om den inte blivit det hade straffet blivit rejält mkt värre!
Spoling den drummeln är snickare och han hade tydligen tillverkat och tidigare levererat en botbänk, komplett med lås och allt till värden. Denna hade gömts undan i garaget, men bars framåt småtimmarna ut i det upptända uterummet för allmän beskådan. Dess tilltänkta syfte rådde det inget som helst tvivel om…. Men den klarade jag mig alltså gudskelov undan från!
Dock kom den faktiskt till användning ändå! Då vi begrundade otyget var det några som utväxlade menande blickar. En av de församlade menade nu oskyldigt på att han inte för sitt liv kunde begripa hur den fungerade, varpå den nu civilklädde och duschade värden faderligt la ena näven på den lindrigt nyktre snickarens axel. ”Det är ett mkt fint hantverk du åstadkommit Spoling, det skulle uppskattas om du även ville visa oss övriga dess funktion.” ”Självklart” sa den stolte kreatören, lyfte upp den i ena sidan gängjärns försedda ovandelen och lutade den mot väggen, och la sig på plats med halsen och handlederna i sina halvcirklar. ”Ja och sen är det bara att fälla ner ovandelen och låsa”, sa han. ”Såhär?” Undrade han som stod bäst till ovandelen och genast fällde ner den, varpå en annan snabbt knäppte ihop hänglåset….
”Ja” hojtade han, ”den är faktiskt hyfsat bekväm, jag har som ni ser varit noga med att både fasa och sandpappra kanterna på hålen så dom är riktigt lena!” ”Vad bra att du trivs” sa värden, ”då går vi övriga in och tar oss lite nattamat.”…… Först nu insåg Spoling sitt misstag, och de svavelosande eder han nu mkt kraftfullt gav uttryck för lämpar sig inte att skriva om…..
Men vi var faktiskt schysta nog att släppa loss honom efter runt en kvart, då hans värsta ilska bedarrat. Det är ingen högoddsare att tro att han kmr att få höra om detta under lååång tid framöver, under parollen: den som gräver en grop åt andra, faller ofta själv däri….
Varning:
Länkarna innehåller bla rullporr! (Hoppas dom funkar.)
http://www.realsreels.com/reels/igfa...gamereels.html
(Scrolla ner till slutet och stega sen uppåt, och avancerad rullporr är ett faktum! I mitt tycke givetvis ffa de röda skönheterna!)
Nog om herrmiddagen!
Bilderna:
Det har även trillat in några stora Ambor, en 10 CA och en 30. På bilden ihop med Everol i tripp, trapp, trull som storleks jämförelse.
Ett tappert men magert försök till realsreels efterapning med lite fusk. Man tager vad man haver som Kajsa Varg sa.
Till esox88 på förekommen anledning:
15 och 25 på nostalgisk boendekoll under rådande bostadsbrist.
En mkt märklig sak kan för övrigt konstateras i hemmet. Kära sambon som tidigare aldrig haft ngt som helst till övers för mina rullar tycks faktiskt ha fattat tycke för de två nykomlingarna Amba 30 och Everol 6/0! Hon har faktiskt mot alla odds t.o.m. sagt flera ggr att hon tycker dom är stiliga!!
Och så sägs det att storleken inte har ngn betydelse……
Fridens!
Lite av mina framgångar är 17 gösar över 7 kg varav den största på 11,26 kg sommaren -81. Fick en samma natt som vägde 8,4 kg. Så det var nästan 20 kg gös på 2 fiskar.
Med gösen på 11,26 kg så blev jag vinnare av ABU:s drömresa som gick till Svängsta och Mörrumsån till premiären och fisk fick jag också.
Dagarna efter midsommar -82 så var jag o en kompis från Huskvarna och gjorde våran del av Fiskejournalen Trolling som handlade om Gösfiske i Ralången.
Måndag efter midsommar +10, riktigt hård nordanvind (sjön ligger i princip norr-söder) och hällregn.
Sedan har jag varit på flera olika platser i Norge och fiskat ute i havet.
Bl. a. håkärring och fått en liten på ca 18 kg. Det var barnarov.
Jag har skrivit om den resan i ett jaktforum så det får ni läsa där.
I skogen här uppe utanför Kalix så kan man springa på sådana här ibland om man har tur.
..och i dom där hålen så brukar våra kompisar sova över vintern. Om ni inte vet hur dom ser ut så ser dom ut såhär.
Här var det ca 60 m mellan mig o Nalle Puh. Allt gick bra och det blev ingen brun fartrand i kallingarna heller.
Idag har jag tittat på älg.
Fy fan vad exklusivt det skulle bli! 
Kommentera