Bland allt som förändrats under de decennier jag mer eller mindre varit borta från sportfiskescenen hör de sk superlinornas intåg till det mest dramatiska. På pappret verkar de ju vara närmast perfekta. Stumma och med väldigt (jämfört med de gamla nylonlinorna) hög brottstyrka relativt dimensionen. Uppenbarligen (har jag läst mig till) finns det också en rad nackdelar: Högt pris, svårare att knyta, sämre nöthärdighet och ökad risk för trassel verkar vara de mest framträdande men jag tror mig också ha förstått att de sk superlinorna medför större påfrestningar på spön och rullar. I praktiskt fiske underlättar stumheten när det gäller kontakten med betet och krokningen av fisk men innebär den en nackdel vid drillningen. Dessutom torde en spunnen lina vara mer synlig (för fisken) än en genomskinlig nylonlina.
Den fråga jag ställer mig är: Behövs det verkligen så förtvivlat starka linor? Jag kommer naturligtvis att testa några olika superlinor men redan nu är jag skeptisk. Åtminstone för normalt fiske med haspelutrustning (vilket är vad jag ägnar mig åt) fungerar nylon väldigt bra. Och det är oerhört sällan som en fisk drar av en lina, det är nästan alltid fiskaren som gör det.
Fast jag kanske har missat något? Ni som har några säsongers erfarenhet av fiske med superlinor (och helst motsvarande erfarenhet av nylonlinor, får i så fall gärna förklara för mig.
Den fråga jag ställer mig är: Behövs det verkligen så förtvivlat starka linor? Jag kommer naturligtvis att testa några olika superlinor men redan nu är jag skeptisk. Åtminstone för normalt fiske med haspelutrustning (vilket är vad jag ägnar mig åt) fungerar nylon väldigt bra. Och det är oerhört sällan som en fisk drar av en lina, det är nästan alltid fiskaren som gör det.
Fast jag kanske har missat något? Ni som har några säsongers erfarenhet av fiske med superlinor (och helst motsvarande erfarenhet av nylonlinor, får i så fall gärna förklara för mig.
Kommentera