hej skulle behöva lite väglednig

[Andreas81]

hej skulle någon vilja hjälpe en glad amatör men lite information on abborfiske och gäddfiske typ vilka drg väder och allt anat som kan vara till hjälp thck på för hand

[Ztaphi]

När jag fiskar så kör vi till en vik med näckrosor och vass. Där kastar jag ofta med Zalt och Rapala wobbler olika storlekar. Zalten funkar väldigt bra även om den ser rolig ut. Till abborre brukar jag köra med spinnare. Inte så svårt att få fisken att hugga tycker jag, gällar bara att åka runt lite och testa lite olika ställen. Jag fiskar även i alla väder, men tycker att regninga/molniga dagar är de bästa!

[Jocke L]

hej skulle någon vilja hjälpe en glad amatör men lite information on abborfiske och gäddfiske typ vilka drg väder och allt anat som kan vara till hjälp thck på för hand

Köp en löjhov och ta upp småfisk som du sen fiskar med , en enkelkrok på ryggen......sen har du din rekordborre!
Sen fortsätter du med lite större agn så har du din 10 klubbare.....

[BeBest]

Lite gammalt om abborrfiske

Den enda hemligheten är att hitta ställen i sjön där enformigheten bryts. Dit kommer eller passerar alla typer och storlekar av fiskar då och då och där det finns bytesfiskar, dit kommer rovfiskarna.

Det kan vara en udde, som sticker ut genom vassbältet, en vassrugge eller ett stenröse vid en slät och bergig eller sandig strand, ett tvärdjup vid långgunda stränder, en vassrugge eller stenröse utanför vassbältet och naturligtvis friliggande grund, näckrosbälten, samt natebankar ute i sjön. Kom ihåg att du tänker som en fisk, när du står ensam på ett stort tomt torg: Du ställer dig vid en lyktstolpe, ett träd eller en vägg. Det skulle abborren göra också! Så sök dem, där det händer något i miljön!

Det kan vara likadant med tidpunkten och vädret. Om det händer en förändring, så är det när det händer som det blir intressant för abborren. Solen går plötsligt i moln eller bryter igenom för första gången på flera timmar. Det kan aktivera jaktlusten. En tillfällig regnskur kan göra susen. Ett längre uppehåll i det allmänna dagsregnandet gör det säkert.

Mitt på en blåsig dag kan vara bra fisketid. Timmen innan solen är på väg ner och timmen efter den går upp är ännu bättre. Bästa tiden är medan den fortfarande lyser eller börjar lysa ner i vattnet, då går storabborren på jakt. Medan kvällen fortfarande är ljus men solen inte når vattnet är gäddornas tid och sen kommer gösens ute på sjön.

Abborre fiskar jag i huvudsak med spinnare eller maskmete. De senare åren har jag fram i augusti haft framgångar med att meta på mört i ca 10-12 cm men den största borren svalde en metmask för sista gången. Det finns fiskare som aldrig skulle kunna tänka sig att jaga abborre utan en liten wobbler eller jigg på tafsen. För tafsen behövs. Gäddorna spottar inte åt en liten spinnare!

Här har du ett smörgåsbord av tips. Välj dem, som passar dig!

[BeBest]

Lite gammalt om gädda också då ...

Gäddor käkar i alla väder men kan ha perioder när de håller igen lite på maten. Sådana perioder kan vara från några timmar till några dagar.

Tänk dig följande situation. Du befinner dig på en Finnlandsfärja. Var kommer man att hitta dig? Jo, där utbudet av det du söker finns. Det är antagligen i inte i sovhytten men då du befinner dig just där, är du inte så sugen på de övriga erbjudandena.

Så var hittar du gäddan? På de soligaste och varmaste dagarna befinner de sig i vila och väntan på att det roliga ska börja framåt skymningen eller vid ett väderomslag. Den vilande gäddan är lite slö och behöver starka provokationer för att hugga. Det går men är inte enkelt. Man kan behöva tjata lite på dem för att de ska klippa till.

Buken är fortfarande fylld av nattens köttjakt men framåt kvällningen börjar det dra igen. Då ger sig gäddan till platser där den hittar föda. Födan ska vara lätt att överraska och ha en hyfsad storlek. Beroende på gäddans storlek har bytets storlek betydelse.

Den tar bara en fisk i taget och det tar en stund att vända den rätt för att få ner den och sen gäller det att hitta en ny munsbit. Gäddan vill ha ut mesta möjliga av sin attack. Den kalkylerar naturligtvis inte logiskt utan det är ett visst antal stimuli som ska stämma för att utlösa huggreflexen. Vad just en viss gädda tänder på ligger i dess gener men variationerna är inte så stora. Rätt utseende, rätt rörelse, rätt storlek och det där extra som gör att den uppmärksammar just ditt bete är det som fordras. En ekvation med 4 obekanta att lösa med andra ord. Särskilt ”det där lilla extra” brukar vara svårt att definiera.

Var hittar då gäddan födan? Ställen som bryter en ”enformighet” eller där olika biotoper möts, typ skogsbryn i vidaste bemärkelse. Grynnor, branter, uddar, sund, strandpartier och vegetationsområden är platser som lockar till sig betesfisken. Dit kommer också gäddan när det är dags. Man kan säga att gäddan rör sig mellan viloplatsen hytten, till jaktplatserna butiken, baren, restaurangen och dansgolvet, allt efter var det verkar vara mest drag. Finns också ditt med i utbudet och det har ”det där som gäddor tänder på” så kan hon inte låta bli att slå till.

Vissa arter typ strömming och nors föredrar öppna ytor och det finns gäddor som följer dessa stim och deras förehavanden noga. Sådana pelagiskt levande gäddor kan bli mycket stora. Utan båt och en hel del tid att hitta dem fångar man inte dessa bestar men somliga är tillräckligt envisa och satsar stenhårt på att någon gång få dejta tjocka Berta.

Grunda vasskanter och vegetationsbälten kan vara gäddförande. Är det riktigt djupt utanför så är det ännu bättre. Om vinden legat på och pumpat in grumligt varmvatten kan det hända att bytesfisken flyttat ut en bit.

Stillastående lurande gäddor står helst i skuggan med solen i nacken och ljuset på matbordet. Smygande gäddor kommer underifrån och attackerar uppåt men helst inte i motljus.

Så länge gäddan har jaktljus nere i vattnet, söker den föda. Det brukar oftast bli en stund på kvällen, följt av en matsmätningspaus och en ny satsning i gryningen. De stora smygargäddorna, alltså de som lever pelagiskt eller lite halvpelagiskt runt grynnor och i vikarnas djupbranter söker ofta efter ett bete som avtecknar sig mot himlen. I de fallen har sikten i sidled inte så stor betydelse så länge konturerna uppåt kan urskiljas.

Storfiskregistreraren Håkan Brugård berättade en gång att han och hans fiskekompis ofta gick på dans i tonåren men när det började dra ihop sig till de sista avgörande turerna på golvet var de redan på väg mot båten för att bjuda upp storgäddorna medan mörkret fortfarande höll ihop. När gossarna, som satsat hårt på att få sista dansen med efterföljande ”kaffe med dopp”, lite lagom loja kom till sjön tillsammans med den stigande solen, hade storgäddorna redan lämnt grynnorna för de stora djupens skydd.

Vad man nu kan dra för lärdom av allt detta....

[diedose]

Bebest, det var då ingen dålig sammanfattnig!

Bra skrivet

[Andreas81]

tack så myket