När jag på tidiga 80-talet började intressera mig för gädfiske och läsa fiskemagasin hette superbetena Bomber, Rapala och Swim Whiss. Sedan skulle storgäddorna bara äta Zalt, svensktillverkade (de senara utlandstilverkade simmade visst inte så bra). Några försök med jättejiggar i form av bl a. Bull Dawg och Storm gjordes, men nästa populära meny serverades i form av jerkbait. Kvartskilos handgjorda wobblers i trä, inte helt olika små brännbollsträn skulle det vara. Det gick väl att använda lättare pjäser i plast, men etiketten sade helst stort och tungt. Nu verkar dock tungummit (storjigg) tagit tillbaka initiativet på allvar.
Vad blir nästa trend inom gäddbeten? Kommer vi se en Old school strikes back i form av stora ABU Reflex eller Myrspinnare? Blir skeddraget nästa top of the line?
Vad bubblar ute i vassen, någon som kan tolka plasken därute? Själv tror jag på den klassiskt simmande wobblerns återkomst, men mer ofta i sjunkande form och i lätt weltervikt jämfört med dagens kontext.
Vad blir nästa trend inom gäddbeten? Kommer vi se en Old school strikes back i form av stora ABU Reflex eller Myrspinnare? Blir skeddraget nästa top of the line?
Vad bubblar ute i vassen, någon som kan tolka plasken därute? Själv tror jag på den klassiskt simmande wobblerns återkomst, men mer ofta i sjunkande form och i lätt weltervikt jämfört med dagens kontext.



Kommentera