Jag metade idag med mina unga fiskekompisar. 6-åringen fastnade i botten några ggr och 2 ggr gick linan av innan kroken lossnade från botten. Nyfiken som jag är kollade jag som vanligt var linan gick av och konstaterade att det var vid ett sänke. Vi använde kulsänken som inte var av bly och klämde bara dit dem lätt mellan tumme och pekfinger. Hur gör ni riktiga metare för att inte försvaga linan med sänket?
Vidare konstaterade jag att de krokar vi hade var kortskaftade med stort gap som dessutom var lätt innåtböjda. När jag ersatte en av de förlorade krokarna satte jag dit en med långt rakt skaft och som dessutom hade mindre gap. Möjligen krokade den långskaftade kroken något sämre, men jag upplevde att det var lättare att kroka loss fisken med den långskaftade. Hur gör ni "riktiga metare" för att kroka bra men ändå kunna kroka loss enkelt? Peang? Hullinglöst?
Jag konstaterade att när 6-åringen fick abborhugg nära botten dök flötet inte som vanligt. Det rörde sig mer åt sidan som ett sarvnapp men mycket försiktigare. Då avvaktade han ibland krokningen något för länge varpå kroken satte sig djupare ner i halsen på abborren. Kan man utöver att förbättra timingen i krökningen förenkla genom att exempelvis placera stänkens närmare kroken så att flötet lägger sig ner om fisken lyfter betet istf att som klassiskt abborrnapp simma neråt? Till saken hör att vi för ovanligheten skull metade i strömmande vatten. I stilla vatten tolkar han alla flötesrörelser som napp. I strömmande vatten driver flötet hela tiden. Sidledsrörelser är ju då bara med säkerhet ett napp om flötet rör sig mot eller tvärs strömmens riktning.
Vidare konstaterade jag att de krokar vi hade var kortskaftade med stort gap som dessutom var lätt innåtböjda. När jag ersatte en av de förlorade krokarna satte jag dit en med långt rakt skaft och som dessutom hade mindre gap. Möjligen krokade den långskaftade kroken något sämre, men jag upplevde att det var lättare att kroka loss fisken med den långskaftade. Hur gör ni "riktiga metare" för att kroka bra men ändå kunna kroka loss enkelt? Peang? Hullinglöst?
Jag konstaterade att när 6-åringen fick abborhugg nära botten dök flötet inte som vanligt. Det rörde sig mer åt sidan som ett sarvnapp men mycket försiktigare. Då avvaktade han ibland krokningen något för länge varpå kroken satte sig djupare ner i halsen på abborren. Kan man utöver att förbättra timingen i krökningen förenkla genom att exempelvis placera stänkens närmare kroken så att flötet lägger sig ner om fisken lyfter betet istf att som klassiskt abborrnapp simma neråt? Till saken hör att vi för ovanligheten skull metade i strömmande vatten. I stilla vatten tolkar han alla flötesrörelser som napp. I strömmande vatten driver flötet hela tiden. Sidledsrörelser är ju då bara med säkerhet ett napp om flötet rör sig mot eller tvärs strömmens riktning.
Kommentera