Hur snabbt kan ni köra och ha bottenkontakt med ekolod?

[sparetime]

Räkna med att i de flesta fall råder enligt sjöfartsverkets/transportstyrelsens kart avd en osäkerhet på 0-50m i okänd riktning på var ett grund på sjökortet ligger i verkligheten jämfört med på sjökortet både pappers och elektroniska, detta gäller endast i outprickade farvatten, i prickade farleder så är det rätt men de flesta av oss kör ju mest i icke prickade vatten och då måste man vara observant.

Felmarginalen du beskriver är ju en nödvändighet då symbolerna i sjökorten inte går att skala ner till osynlighet, då gör de ingen nytta för oss användare. I områden som är sjömätta eller flygfotograferade i modern tid finns ett underlag där grunden är positionerade med noggrannhet på väl under en meter. Jag har själv stått på stenar i vattnet med positionsinstrument på huvudet för att få exakt underlag till sjökort.

Till gäddmartin kan jag bara säga att Gott sjömanskap bjuder ju att man iakttar försiktighet och anpassar farten när man kör på okända områden. Med de snurrebåtar ni beskriver borde det inte va svårt att hålla sig från olyckor. Ner med farten, polariserade glasögon på och stå upp i båten och kör så du får bättre översikt, så lär du dig snart att läsa var stenarna/grunden finns! Näsan i plottern som det vore ett dataspel är som upplagt för olyckshändelser.

Kör du i hemmavatten som du ofta besöker kan jag bara rekommendera att ta lite extra tid en lugn dag med klart vatten och åk mellan grund och stenar så du vet var dom finns, sen är det bara att åka i fullfart när man har koll på läget.

[sparetime]

För att göra problemet med felmarginalen lite tydligare kan man ju tänka sig ett stenblock på 3 gg 2 m, alltså 6 kvm, som ligger i ytan vid normalvatten. Detta skall märkas ut med symbolen för bränning, som i ett papperskort är 1mm i kvadrat. Beroende på skalan i kortet innebär detta att markeringen täcker tusentals eller tiotusentals kvadratmeter av verklig havsyta. Principen är densamma i digitalt kort. Det digitala underlaget på sjökarteavdelningen talar om var stenen finns på metern när, men hur presentera det på ett läsbart sätt?
Felmarginalen blir alltså ganska stor, varför man inte kan sitta med näsan i plottern eller papperskortet, utan måste se hur verkligheten ser ut.
Det som ytterligare krånglar till det hela är att du inte vet om det är en enda sten, grundflak, eller flera? Det är ganska vanligt att en markering i kortet i verkligheten är flera stenar inom hundratals eller tusentals kvadratmeter, men som täcks in av den marginal som finns för en markering. Mellan dessa stenar finns ofta fritt vatten att passera med mindre motorbåtar.

I princip är det ingen skillnad på felmarginalen i en farled eller på övriga delar av sjökortet, det som skiljer är att i en farled är ju ofta hinder markerade med fasta eller flytande markeringar. De fasta kan man ju lita på, men de flytande kan ju ha flyttats av t.ex. is, eller blivit påseglade och flyttats av det.

På det stora hela kräver det ett stort mått av försiktighet, kunskap, planering etc, för att säkert framföra en båt på okända vatten, det som kallas för gott sjömanskap, och krävs av befälhavare på alla typer av farkoster till sjöss.........

[sparetime]

råkade jag döda tråden för er??? , sorry, var ju inte riktigt meningen, kan ju bara inte hålla käften när det kommer till nautiska spörsmål...

[oordning]

dina inlägg var mycket bra, många detaljer där som man oftast inte tänker på, vi är i en era där vi litar allt för mycket på teknik och mindre på oss själva

[Rospigg]

råkade jag döda tråden för er??? , sorry, var ju inte riktigt meningen, kan ju bara inte hålla käften när det kommer till nautiska spörsmål...

Inte alls, min "filosofi" sedan GPS gjorde sin entre på sjön är att om papperskortet och verkligheten (det jag ser med egna ögon) inte stämmer med GPS.en så struntar jag i tekniken och kör på känsla och det jag ser och kan bedömma med mina sinnen, och jag har inga planer på att ändra taktik framöver även om tetkniken blir bättre med tiden men det är alltid verklighetten som gäller.

Lite kuriosa i ämnet då Du nämnde att Du jobbat med sjömätning, i mina farvatten skedde den officiella sjömätningen mellan 1835-40 med handlodning och grund och annat ritades in i korten med hjälp av krysspejling, sedan dess har endast de prickade farlederna mätts med modern teknik allt annat vilket är +90% bara uppgraderats för landhöjning och då grund rapporterats in av de som kört på dem, så det vill till att hålla koll på vad som finns framför en och plottern är mera en kul grej som mest talar om det jag redan vet.

Det enskillt viktigaste elektroniska instrumentet för mig är ekolodet som ger mig massor med navigationsinformation och i valet mellan ekolod och GPS så väljer jag ekolodet alla gånger, varför jo det visar verkligheten just där jag är och det är vad jag vill och behöver veta.

[sparetime]

Det enskillt viktigaste elektroniska instrumentet för mig är ekolodet som ger mig massor med navigationsinformation och i valet mellan ekolod och GPS så väljer jag ekolodet alla gånger, varför jo det visar verkligheten just där jag är och det är vad jag vill och behöver veta.

Intressant, här i mina trakter rodde man med roddbåt och lodade djupen i början på 1900-talet, men gjordes nya mätningar under -90 talet. Så här stämmer det mesta ganska bra.
Just nu kör jag en liten båt, och nöjer mig med klocka och kompass för att ta mig mellan mina destinationer. Men mitt förstaval skulle vara radar, för att kunna mäta avstånd och bäring till fasta och rörliga föremål, men det beror ju på att jag kan lita på djupangivelser i sjökorten här nere. Förmodligen hade jag velat ha ett ekolod om jag hållit till i dina trakter. Sen har ju ett vanligt ekolod sina begränsningar om man tänker på säkerhet, information man får på skärmen är ju det som finns under givaren, så när en sten dyker upp på skärmen, kanske den redan har brakat genom skrovet....
Precis som du skriver, elektroniska instrument är fantastiska hjälpmedel, men det är verkligheten där ute man måste förhålla sig till..... ....

[Gösnäs]

jag har en linder 400 och ett svart vitt lowrance x135.givaren är portabel med sugpropp jag kan köra i 18 knop och det funkar.
jag brukar skruva upp känsligheten när jag kör fort samt ev flyttar jag på givarens placering på givaren så att den får ordentlig vattenkontakt vid högre fart.

[Rospigg]

Intressant, här i mina trakter rodde man med roddbåt och lodade djupen i början på 1900-talet, men gjordes nya mätningar under -90 talet. Så här stämmer det mesta ganska bra.
Just nu kör jag en liten båt, och nöjer mig med klocka och kompass för att ta mig mellan mina destinationer. Men mitt förstaval skulle vara radar, för att kunna mäta avstånd och bäring till fasta och rörliga föremål, men det beror ju på att jag kan lita på djupangivelser i sjökorten här nere. Förmodligen hade jag velat ha ett ekolod om jag hållit till i dina trakter. Sen har ju ett vanligt ekolod sina begränsningar om man tänker på säkerhet, information man får på skärmen är ju det som finns under givaren, så när en sten dyker upp på skärmen, kanske den redan har brakat genom skrovet....
Precis som du skriver, elektroniska instrument är fantastiska hjälpmedel, men det är verkligheten där ute man måste förhålla sig till..... ....

Jo radarn är ju nr 1 men det är inte så vanligt att man har plats för sådan på småbåtar men helt klart en ovärderlig kompis i många lägen, och som sagt den visar verkligheten vilket är det som gäller.

Nja med rätt inställning/vinkel och låg fart så hinner man stanna i tid då iaf jag reagerar på uppgrundningen innan själva stenen och är jag inte säker på att det är fritt fram så kör jag inte fortare än att jag hinner stanna innan det smäller när jag ser det på lodet, och med alubåt som jag har så ska det mycket till innan det går igenom skrovet ;-)

[sparetime]

Jo radarn är ju nr 1 men det är inte så vanligt att man har plats för sådan på småbåtar men helt klart en ovärderlig kompis i många lägen, och som sagt den visar verkligheten vilket är det som gäller.

Nja med rätt inställning/vinkel och låg fart så hinner man stanna i tid då iaf jag reagerar på uppgrundningen innan själva stenen och är jag inte säker på att det är fritt fram så kör jag inte fortare än att jag hinner stanna innan det smäller när jag ser det på lodet, och med alubåt som jag har så ska det mycket till innan det går igenom skrovet ;-)

Låter som en klok sjöman......