I väntan på att Herr Engström skall upplysa oss mer kan jag bjuda på en sammanställning (se nedan) jag gjorde till mig själv för ett tag sedan när jag undrade samma sak. All info kopierad från http://www.fiskbasen.se
Sedan har jag en egen fråga för att "förstå gäddan bättre". Även om det kan ändra sig fort så verkar det bli en isfattig eller t.o.m. isfri vinter i södra Sverige. Jag har själv inga som helst problem med det, men min fråga är hur detta påverkar gäddans lek? Om det inte blir någon is och det är 3-4 grader i vattnet redan nu, vad är det då som triggar gäddans lek?
Är det fortfarande temperaturen som triggar och kan leken komma igång redan i t.ex. februari om temperaturen bara är rätt? Eller är det dagsljuset som styr, d.v.s. längden på dagarna (som för så många andra djur) eller finns det andra faktorer? Jag undrar detta inte för att i första hand fiska på lekmogen fisk utan för att förstå vart jag skall söka fisken just nu.
Nors
Norsen lever pelagiskt i sjöarnas djuppartier utan att söka upp bottnarna. Under sensommar och höst uppehåller den sig i höga vattenlager och kan även besöka grunda vatten. Norsen lever mestadels i stim. Vid vårens islossning vandrar den i väldiga stim till sjöarnas grunda vatten för lek. Från kusthaven flyttar de där levande norsarna av samma orsak till älvmynningarna.
Vid 1-2 års ålder och 8-10 cm längd blir sjönorsarna könsmogna; kustnorsarna först vid 3-4 år resp 15-18 cm. Arten leker under några dygn på våren under och efter islossningen över sjöarnas långgrunda sten- och grusstränder samt växtbevuxna sandbottnar eller i mynningen av rinnande vatten. Många norsar dör efter leken
Mört
Mörten simmar i stim och synes dra omkring i skilda delar av en sjö. Om vintern går den ned på djupen, där den förblir aktiv. Ungefär samma uppförande som vid leken kan ibland enorma stim av mörtar demonstrera också om hösten och förvintern, men någon fortplantning sker då förmodligen icke. I en del sjöar visar mörten stora populationsväxlingar. Vid näringsintagandet simmar och betar mörten ofta med långsamma rörelser.
Under varma dagar i april - juni, när vattnet är minst 10°, brukar mörtarna skrida till lek, varvid hanarna bildar revir, gärna med ett bevuxet bottenparti som centrum, längs stränderna i sjöar, älvar och bäckar på ett djup av 15-40 cm. Bräckvattnens mörtar vandrar för lek upp i åar och strömmar, varvid hanarna flyttar några dygn före honorna.
Brax
I grunda, varma sjöar och skärgårdsvikar drar braxen sommartid mellan betesplatser i strändernas vegetationszon och vilplatser i det fria vattnet längre ut. Den vistas också i långsamt rinnande åar. Braxen uppehåller sig över växtrika dybottnar, där den under näringssöket står nära nog rätt upp och ned, ibland med stjärtfenan viftande ovan ytan.
Braxen når könsmognad vid 3-6 års ålder, för småvuxna bestånd betydligt senare, upp till 10 år och vid en längd av ca 20 cm. Leken förrättas nattetid i maj-juli under olika omgångar med några dygn i taget och med en veckas uppehåll. Hanarna, som denna tid är försedda med vita hudvårtor på huvudet och ibland på ryggen, samlas i individuella lekområden, ca 10 m långa och lika breda, ungefär 3-5 m utanför stranden och ovanför gräsbevuxna bottnar på djup av 0,5-1,5 m. Dessa lekplatser ligger i rad, den ena bredvid den andra.
Siklöja
Artens svenska utbredning är otillfredsställande känd p g a att den så ofta förväxlas med småvuxna sikar. Allmänt ligger utbredningen under högsta marina gränsen, vilket innebär att siklöjor har sämre förmåga att spridas uppströms än vad*sikarna har.
Siklöjan är vanlig i Ivosjön i Skåne samt i Viskans, Ätrans, Nissans, Fylleåns och Lagans vattensystem. I Småland finns den litet varstans och i Västergötland bebor den 37 sjöar, i Dalsland ca 35. Den finns i Vänern. I nordligare landskap förekommer den i växlande omfattning men är sällsynt i Södermanlands och Upplands insjöar (utom Mälaren). I landskapet Norrbottens inland förekommer arten i Gunnars-djupträsk, Kusträsk, Hovlössjön, Sandträsket, Svanisträsket och Miekojärvi. I Lappland finns den blott i det lägre skogslandet, t ex Arvträsket och Örträsket i Lycksele sn, Järvträsk i Malåträsk sn samt Pjesker, Gråträsk, Lauker, Auktsjaur, Östra Kikkejaur och Suddesjaur i Arvidsjaurs sn. Längs kusten finns siklöjan från södra Västerbotten upp till östra Norrbotten. I sistnämndas skärgård är den allmän. Den förekommer sällsynt utefter Medelpad och sannolikt också längs Ångermanland.
Siklöjan når könsmognad efter 2 till 3 år. Leken infaller vanligtvis i okt-dec och försiggår i både rinnande och stillastående vatten över sand- och grusbottnar på varierande djup från några m ned till (i Vättern) 100 m.
Sedan har jag en egen fråga för att "förstå gäddan bättre". Även om det kan ändra sig fort så verkar det bli en isfattig eller t.o.m. isfri vinter i södra Sverige. Jag har själv inga som helst problem med det, men min fråga är hur detta påverkar gäddans lek? Om det inte blir någon is och det är 3-4 grader i vattnet redan nu, vad är det då som triggar gäddans lek?
Är det fortfarande temperaturen som triggar och kan leken komma igång redan i t.ex. februari om temperaturen bara är rätt? Eller är det dagsljuset som styr, d.v.s. längden på dagarna (som för så många andra djur) eller finns det andra faktorer? Jag undrar detta inte för att i första hand fiska på lekmogen fisk utan för att förstå vart jag skall söka fisken just nu.
Nors
Norsen lever pelagiskt i sjöarnas djuppartier utan att söka upp bottnarna. Under sensommar och höst uppehåller den sig i höga vattenlager och kan även besöka grunda vatten. Norsen lever mestadels i stim. Vid vårens islossning vandrar den i väldiga stim till sjöarnas grunda vatten för lek. Från kusthaven flyttar de där levande norsarna av samma orsak till älvmynningarna.
Vid 1-2 års ålder och 8-10 cm längd blir sjönorsarna könsmogna; kustnorsarna först vid 3-4 år resp 15-18 cm. Arten leker under några dygn på våren under och efter islossningen över sjöarnas långgrunda sten- och grusstränder samt växtbevuxna sandbottnar eller i mynningen av rinnande vatten. Många norsar dör efter leken
Mört
Mörten simmar i stim och synes dra omkring i skilda delar av en sjö. Om vintern går den ned på djupen, där den förblir aktiv. Ungefär samma uppförande som vid leken kan ibland enorma stim av mörtar demonstrera också om hösten och förvintern, men någon fortplantning sker då förmodligen icke. I en del sjöar visar mörten stora populationsväxlingar. Vid näringsintagandet simmar och betar mörten ofta med långsamma rörelser.
Under varma dagar i april - juni, när vattnet är minst 10°, brukar mörtarna skrida till lek, varvid hanarna bildar revir, gärna med ett bevuxet bottenparti som centrum, längs stränderna i sjöar, älvar och bäckar på ett djup av 15-40 cm. Bräckvattnens mörtar vandrar för lek upp i åar och strömmar, varvid hanarna flyttar några dygn före honorna.
Brax
I grunda, varma sjöar och skärgårdsvikar drar braxen sommartid mellan betesplatser i strändernas vegetationszon och vilplatser i det fria vattnet längre ut. Den vistas också i långsamt rinnande åar. Braxen uppehåller sig över växtrika dybottnar, där den under näringssöket står nära nog rätt upp och ned, ibland med stjärtfenan viftande ovan ytan.
Braxen når könsmognad vid 3-6 års ålder, för småvuxna bestånd betydligt senare, upp till 10 år och vid en längd av ca 20 cm. Leken förrättas nattetid i maj-juli under olika omgångar med några dygn i taget och med en veckas uppehåll. Hanarna, som denna tid är försedda med vita hudvårtor på huvudet och ibland på ryggen, samlas i individuella lekområden, ca 10 m långa och lika breda, ungefär 3-5 m utanför stranden och ovanför gräsbevuxna bottnar på djup av 0,5-1,5 m. Dessa lekplatser ligger i rad, den ena bredvid den andra.
Siklöja
Artens svenska utbredning är otillfredsställande känd p g a att den så ofta förväxlas med småvuxna sikar. Allmänt ligger utbredningen under högsta marina gränsen, vilket innebär att siklöjor har sämre förmåga att spridas uppströms än vad*sikarna har.
Siklöjan är vanlig i Ivosjön i Skåne samt i Viskans, Ätrans, Nissans, Fylleåns och Lagans vattensystem. I Småland finns den litet varstans och i Västergötland bebor den 37 sjöar, i Dalsland ca 35. Den finns i Vänern. I nordligare landskap förekommer den i växlande omfattning men är sällsynt i Södermanlands och Upplands insjöar (utom Mälaren). I landskapet Norrbottens inland förekommer arten i Gunnars-djupträsk, Kusträsk, Hovlössjön, Sandträsket, Svanisträsket och Miekojärvi. I Lappland finns den blott i det lägre skogslandet, t ex Arvträsket och Örträsket i Lycksele sn, Järvträsk i Malåträsk sn samt Pjesker, Gråträsk, Lauker, Auktsjaur, Östra Kikkejaur och Suddesjaur i Arvidsjaurs sn. Längs kusten finns siklöjan från södra Västerbotten upp till östra Norrbotten. I sistnämndas skärgård är den allmän. Den förekommer sällsynt utefter Medelpad och sannolikt också längs Ångermanland.
Siklöjan når könsmognad efter 2 till 3 år. Leken infaller vanligtvis i okt-dec och försiggår i både rinnande och stillastående vatten över sand- och grusbottnar på varierande djup från några m ned till (i Vättern) 100 m.
// Mvh Maurits
Kommentera