Skarven med kunskap och utan lögner...

[lausvik]

Man kan jämföra äpplen med päron. Eller bananer. Men det är sällan fruktbart... 1% kan låta relativt litet och det är det också. Men Östersjön är stor och den övervägande delen av det kommmersiella fisket sker ute till havs medan skarven finns (och äter fisk) litet här och där längs kusten. Så där skarven finns i någotsånär stora populationer kan man nog ganska tryggt utgå ifrån att dess uttag av fisk ur de därstädes befintliga bestånden är mer påtagligt och det förhållandet påverkas mycket litet eller inte alls av hur mycket lex, torsk och strömming som trålas upp från djupare vatten annorstädes.

[Husse0416]

Det är sant att det är enkel mattematik, men har du räknat ut svaret eller bara tycker du att 25000 ton är jättemycket fisk och så blir du upprörd?

Det intressanta som alla missar är den mattematiska jämförelsen med allt annat. Här ska du få några siffror gällande yrkesfisket i östersjön.
torsk 50 000 ton
sill 340 000 ton
skarpsill 184 000 ton
Lax 120 000 ton
Totalt är detta 694 000 ton. Notera att sik, havsöring, strömming, gädda, abborre mfl arter inte är med. dessutom rör dessa siffror enbart yrkesfisket. Vissa arter räknar man med att uttaget från husbehovs, sport å fritidsfisket är upp till 10x större än yrkesfisket. Slår du ihop allt så är det totala uttaget fisk i östersjön någonstans runt 1 - 2 miljoner ton fisk. Därtill kommer uttaget i form av miljöförstöring som kanske är lika stor eller större. Därtill kommer all fisk som mals ner i våra vattenkraftverk. osv osv osv.

Enbart abborre så beräknas sportfisket stå för 60% av det totala uttaget och fritids- husbehovsfisket för 30% och yrkesfisket endast 10% av totalen på ca: 3000 ton i våra insjöar. östersjön hittar jag inga siffror för.

Skarvens uttag på 24 000 ton (uppskattat) är då ca: 1 % av totala uttaget fisk beroende på hur man räknar totalen. tar man alla typer av beskattning så är nog skarvens påverkan långt under 1%

1% Det är vad ni går i taket över.

Och därmed tackar jag för mig och slutar ta del av klagomuren och inser åter igen att den som inte vill förstå kommer aldrig att lyssna.

Nu är matematik inte min starka sida så jag hoppas att du och andra kloka förståsigpåare här som vet allt om skarvar kanske kan svara?
-Äter skarvar mest småfisk och yngel eller äter dom mest fullvuxna laxar, gäddor och kilosabborrar mm?
-Väger småfisk och yngel mindre eller mer än fullvuxna fiskar? (Det var en knepig fråga)
-Om skarvarna bara skulle äta småfisk som väger 24 tusen ton vad hade dom vägt tillsammans som fullvuxna fiskar? Hade det blivit mer då?
- Om skarvarna äter upp många yngel som inte hunnit fortplanta sig blir det fler eller färre vuxna fiskar då.
- Tar skarvar hänsyn till minimimått som sportfiskare och yrkesfiskare gör? Mäter de fisken efter längden på sin näbb eller nåt sånt kanske?

[ajoan]

Är inte ett dugg upprörd eller går i taket...snarare luttrad över hur man kan försvara en helt onyttig överstor fågelstam med näbbar och klor??

Blir ju ett löjets skimmer över argumenten att dom inte påverkar fisket,om du frågar mej.

Hej!

För att inte debatten ska avstanna så kan jag upprepa att Professor Sture Hansson vid SU, som jag hänvisade till tidigare, uppskattade att skarvarna i Östersjön äter 60 miljoner kilo fisk, varav 24 miljoner kilo i svenska vatten, varav i sin tur tio procent skattades vara abborre. Det betyder att skarven - om denna skattning håller - konsumerar åtta gånger så mycket abborre som yrkes- och fritidsfisket fångar tillsammans.

Sven-Gunnar Lunneryd vid Lantbruksuniversitetets kustlaboratorium har med maganalyser visat att andelen ål i skarvens föda i vissa fall uppgår till 14 procent (det var om jag minns rätt nere i Kalmar efter det att abborrbeståndet minskat markant). I den jämförelsen är hela den svenska räddningsplanen för den hotade ålen en marginell och försumbar insats.

Personligen är jag övertygad om att skarven har en påverkan på fiskbestånden. Lika övertygad är jag om vi behöver arbeta på flera fronter parallellt. Det handlar om skarv, säl och stoppade utdikningar, fortsatt arbete med gäddfabriker samt hårdare reglering av både yrkesfisket och det fria handredskapsfisket. Bland annat.

[lausvik]

Hej!

För att inte debatten ska avstanna så kan jag upprepa att Professor Sture Hansson vid SU, som jag hänvisade till tidigare, uppskattade att skarvarna i Östersjön äter 60 miljoner kilo fisk, varav 24 miljoner kilo i svenska vatten, varav i sin tur tio procent skattades vara abborre. Det betyder att skarven - om denna skattning håller - konsumerar åtta gånger så mycket abborre som yrkes- och fritidsfisket fångar tillsammans.

Sven-Gunnar Lunneryd vid Lantbruksuniversitetets kustlaboratorium har med maganalyser visat att andelen ål i skarvens föda i vissa fall uppgår till 14 procent (det var om jag minns rätt nere i Kalmar efter det att abborrbeståndet minskat markant). I den jämförelsen är hela den svenska räddningsplanen för den hotade ålen en marginell och försumbar insats.

Personligen är jag övertygad om att skarven har en påverkan på fiskbestånden. Lika övertygad är jag om vi behöver arbeta på flera fronter parallellt. Det handlar om skarv, säl och stoppade utdikningar, fortsatt arbete med gäddfabriker samt hårdare reglering av både yrkesfisket och det fria handredskapsfisket. Bland annat.

Naturligtvis måste vi arbeta på alla fronter och det innebär att även skarvens påverkan måste beaktas. Att en effektiv predator som inte funnits vid våra vatten i mannaminne nu etablerat sig med stora populationer spelar naturligtvis roll. Att påstå något annat är att stoppa huvudet i sanden.

Abborren är en av de arter som gått mest påtagligt tillbaka i de vatten där jag fiskar och fiskat i decennier (Gotlands ostkust och roslagsskärgården) och denna tillbakagång sammanfaller med skarvens uppgång. Att det sedan kan finnas andra orsaker till att abborre och andra fiskar minskat än att skarven äter upp dem innebär naturligtvis inte att skarvens beskattning av bestånden (och konkurrens med rovfiskarna om deras bytesfisk) saknar betydelse. Inte ens om det fanns skarv här på stenåldern.

[2dojor]

Mycket intressanta iakttagelser!

Har skarvarna flyttat till någon annan plats/sjö eller har de försvunnit? Beståndet av havsörn har utvecklats starkt så visst kan det ha bidragit till skarvbeståndets tillbakagång under de senaste åren. På och omkring Mörkö där jag ofta fiskar har det länge varit ganska gott om havsörn. Samtidigt har vi under mycket lång tid haft en stor skarvö med stort bestånd av skarv. Tyvärr så har jag ingen känsla för om skarvbeståndet ökat el minskat i området på senare tid - det känns dock som fortsatt stort.

Nu vet jag inte heller hur stor sjön är men helt klart är att mindre områden snabbt kan rensas på fisk av bara ett litet antal skarvar. Dylta bruk tror jag att gösodlingen heter som haft problem med skarv. De odlar upp gösen i stora dammar och bara ett ganska litet bestånd av fågeln åt upp mycket av deras gösar. De fick tillstånd till skyddsjakt och om jag minns rätt så rörde det sig bara om 5-10 par som de behövde skjuta.

Jag har varit ute för lite på sjön i år för att ge ett säkert svar på var de tagit vägen, jag har sett enstaka skarvar på platser jag inte sett dem på tidigare, det är ju faktiskt möjligt att de finns kvar i sjön, men ändrat levnadsätt och lever mer utspritt. Där emot har jag inte sett några skarvungar.

Sjön det gäller är Flåren, 2 mil norr om Ljungby, på 9000 ha, grannsjön vidöstern har häckande havsörn.
Lite googlande gav svaret att havsörn är skarvens ende naturliga fiende, och att en havsörn förmodligen kan gå ganska hårt åt en skarvkoloni.

Jag är med säker på att en skarvkoloni har stor påverkan på fisken i sitt närområde, det hade ju varit intressant om fler hade märkt av om fiskens beteende förändras med skarv i närheten. Och ännu intressantare skall det bli att följa hur fisket kommer utvecklas i området om nu trycket från skarvarna kommer minska.

[ajoan]

Jag är med säker på att en skarvkoloni har stor påverkan på fisken i sitt närområde, det hade ju varit intressant om fler hade märkt av om fiskens beteende förändras med skarv i närheten. Och ännu intressantare skall det bli att följa hur fisket kommer utvecklas i området om nu trycket från skarvarna kommer minska.

Minns bara en debattartikel som Gunnar Berglund, fiskerikonsulent på Stockholms stad, skrev tidigare i år i Aftonbladet. Där menar han att skarven fått abborren att flytta sig till kanter eller båthamnar. Han menar också att de förändringar som skett har gått i takt med skarvens utbredning och förflyttning.


DEBATT. Något har hänt. Alla vi som varit med ett tag kan vittna om de enorma förändringarna i fisksamhället och ekosystemet i vår skärgård. Ja, inte bara under ytan utan också på kobbar och skär.

Den främsta orsaken är kraftiga rubbningar i ekosystemet med för lite rovfiskar och på tok för mycket djurplanktonätande fiskar som spigg och skarpsill.

Det i sin tur ger för lite djurplankton som är helt avgörande för en hälsosam och frisk skärgård. Bland annat skall dessa plankton vara föda till fiskynglen och motverka algblomning som bidrar till syrebristen. Mycket spigg i en lekvik ger inga eller mycket få fiskyngel av till exempel abborre och gös. Ett gösyngel simmar med öppen mun när gulesäcken är slut och finns det inga plankton svälter ynglet ihjäl på några dagar.

Och utan nyrekrytering av abborre, gös och torsk får vi ännu mer spigg.

Hur har det då blivit så att systemet tippat och hamnat i en ond spiral? Östersjön är extra känslig med sötvattenfiskar och saltvattenfiskar i bräckvatten. Vad har rubbat systemet? Det är inte det kustnära fisket, antal fiskare är nere på rekordlåg nivå och husbehovsfisket har minskat till försumbar påverkan.

Likadant med sportfisket där endast ovarsamt gäddfiske i lekområden har någon påverkan. Säl har ökat stadigt sedan 70–talet och påverkar torskstammen och härjar i lekområdena för gädda, gös och havsöring. Stockholms län var för några år sedan rovdjurstätast i landet på grund av alla gråsälar.

Men enligt uppgift fanns lika många sälar runt förra sekelskiftet.

Då återstår bara en toppredator som kan vara orsaken till problemet: Vår nya fågel, mellanskarven (pc,c. sinensis). Ekosystemförändringarna har följt skarvkolonierna i hälarna från Kalmarsund och norrut. Abborre och gös åker upp först och är lättast att fånga. Abborre är avgörande för att hålla ner antalet spigg efter kusten och i våra skärgårdar.

Ute i fjärdarna är det mycket lite abborre, numera håller de till efter kanterna eller i båthamnar där skarven inte kommer åt dem lika lätt. Det är 18 ton om dagen i Stockholms län som skarven fiskar upp och då i första hand de fiskar som skall hålla systemet i balans.

De få torskar som finns orkar inte hålla ner bestånden av djurplanktonätande fiskar även om de gör sitt bästa. Vinnarna i det nya systemet är skarv, spigg, simpa, skarpsill, örn och korp.

Naturvårdsverket har helt enkelt slagit ihop två fåglar i en – eller så har ornitologerna fört dem bakom ljuset.

Vår nya skarv, mellanskarven, häckade för första gången i Stockholms skärgård 1994 på ögruppen Grän, sydost om Nåttarö. Alltså inte att förväxla med vår ursprungsskarv, Storskarv, (pc.c.carbo) som numera bara återfinns i Skandinavien häckande i Nordnorge.

Den uppträder på ett helt annat sätt. Storskarven är en klipphäckande utskärsfågel och inte alls lika skadlig som vår nya, invasiva skarv, hitförd till Holland från Kina på 1600-talet.

Naturvårdsverket har helt enkelt valt att skydda fel fågel. Det finns massor av hitförda djur i Sverige – men ingen så skadlig som den ”kinesiska” Mellanskarven. Och då har vi ändå koreansk mårdhund, amerikansk mink, kanadagås och spansk skogssnigel.

Nu ska det sägas att det görs en hel del insatser för Östersjön som är bra men händer inget med grundproblemet skarven blir effekten inte den önskvärda.

Jag kan bara uppmana er andra att ta kontakt med Naturvårdsverket och be dem vakna innan det är försent att vända skutan på rätt köl igen.



Gunnar Berglund

[HenkeW]

Här i mina hemtrakter kring Sundsvall så har jag mfl noterat att spiggen har fullkomligen exploderat i antal, skarven blir bara fler och fler och där det normalt finns mycket Abborre utmed kusten, kring Alnö osv, där lyser verkligen Abborren med sin frånvaro.
Jag har en god vän som bor ute vid kusten och som har fiskat där i hela sitt liv efter öring och Abborre.
Han säger att nästan all Borre är borta där det tidigare har funnits mycket fisk men nu verkligen kokar det av spigg istället.
Likaså med skarven, de har verkligen ökat extremt i antal.
Så jag tror helt klart på det debattören skrev här ovan.
Skarven äter Abborre. (mm)
Spiggen ökar extremt i antal.
Abborren får ingen chans att växa upp och spiggen bara växer i antal.

Jag tycker sambandet är solklart, och jag gillar det inte !


Sent from my iPhone using Tapatalk

[lausvik]

Sedan är det ett problem i sig att skarven skyddas av ett EU-direktiv. Som om vi inte själva är kapabla att hitta på alldeles tillräckligt med dumheter...

[hewzter]

Jag har stuga på en ö utanför Sundsvall, Högön (i juniskär) och där har vi haft skarv sedan ca 15 år tillbaks (en av de första skarvkolonierna i medelpad ligger på Gråskär, en ö ca 1 km utanför kustbandet, rakt utanför där jag har stugan) och jag kan i alla fall bekräfta att abborren är på kraftigt tillbakagång, KRAFTIGT. Sedan har spiggen exploderat i mängd, jag brukade fånga spigg med håv när jag var pöjk, men dom var ganska ovanliga då, det var mest stora stim med elritsor som huserade där, en art som är fullständigt utraderad numera. Så påverkan dom senaste 15 åren på ekologin, det är det verkligen. Sedan är jag ingen biolog/marinbiolog (även om det faktiskt var vad jag studerade till ganska länge!) men förändringen i marinekologin korrelerar onekligen med skarvens tillkomst.

Jag tror att skarven påverkar sin omedelbara omgivning ganska rejält.

sedan skall det tilläggas att jag är kluven i frågan gällande skarven... Människor har i alla tider påverkat omgivningen på betydligt värre sätt än vad skarven någonsin kan göra, och gamla synder, och nya, av oss stör mig betydligt mer än skarven.

Men visst, ska jag ta på mig sportfiskehatten är det ingen rolig situation vi har i Sundsvalls skärgård just nu!

[Anvihl]

Jag kommer från Kalmarsundsvikarna där det kustnära fisket förr var gigantiskt, fanns en fiskare på varenda liten udde och ö, främst efter ål. Jag har personligen släkt och känner flera andra släkten som fick lägga ned fisket när skarven etablerade sig här (lokalt i Kalmarsund är det helt sinnessjukt mycket skarv, går inte ens att förklara). Fisket stendog i flera år när de första stora kolonierna etablerades. I samma veva exploderade spiggen, i samma veva dog gädda och aborre ut (i stort sätt, elfiskades febrilt för att försöka hitta något (gick ej)), i samma veva halverades ålbestånden osv. När fisken inte fanns längre flyttade dom till nästa vik. Lustigt om slumpen föll sig så att exakt samma sak hände varje vik skarven etablerades i, betydligt lägre odds på att skarven var det stora problemet. Det är Sveriges grundaste skärgård och fisken kan inte fly skarven, fritt fram att rensa och de kommer finnas kvar tills fisken är borta (nu är det mindre skarv tack vare att vissa fiskbestånd i stort sätt försvann i ett decennium), dom har nu börjat återetablera sig, bland annat utanför den välkända gäddfabriken i Mönsterås. Byebye gäddyngel.

Nationellt och statistiskt är inte skarven ett problem, lokalt är det ett ENORMT problem.