Är svensk sportfiskejournalistik värd namnet?

[Träben]

För ca tre år sedan återupptog jag mitt fiskeintresse och lyfte det till en betydligt seriösare nivå än förut (min sambo skulle nog säga besatthet, men, men...).
Under dessa tre år har jag till och från prenumererat på de "tre stora" svenska sportfisketidningarna, dvs Fiske-Feber, Fiske för alla och Fiskejournalen. Detta har gett mig många timmars läsning och en hel del värdefulla tips och idéer till olika mer eller mindre lyckade hemmabyggen.

Men för att komma till själva huvudfrågan för mitt inlägg:
1. Artiklar som är reklam
Jag upplever det som att de svenska sportfisketidningarna allt mer utvecklas till att bli renodlade reklamblad förpackade med en säljande text till som kallas artikel. I allt större utsträckning består artiklarna av fiske med någon "kändis" som Trumman och/eller Buster, någon fransk Gummi-expert eller någon stockholmsbaserad gäddfiskeguide. Och som av en slump har de alltid något nytt bete som fiskade helt otroligt bra på just den här turen. Ofta härstammar också denna typ av artiklar från platser som Sibbofjärden, Eriksberg eller likartade områden där förutsättningarna är exceptionella. Denna typ av artiklar tycker jag helt klart har gått över gränsen för vad som är journalistik och istället handlar om ren marknadsföring och varumärkesbyggande.

2. Undermåliga tester
Kvaliteten på de så kallade tester som görs i de svenska sportfisketidningarna är, med några få undantag, skrämmande låg. Ofta så handlar det mer om en lista på tjugotalet produkter, som sedan på lösa grunder fått ett sifferbetyg. Det mest slående exemplet på detta är väl Fisk För Allas årliga "test" av alla ny haspelrullar på den svenska marknaden. Om jag inte missminner mig, så går det ut på att de kastar lite med alla med en tyngd på en gräsmatta. Sedan provdrar de bromsen lite. Och det är allt. Det är ungefär som om Christer Glenning (RIP) på Trafikmagasinet hade satt sig i en Volvo, klämt lite på ratten och panelerna, startat motorn utan att lägga i en växel och sedan säga att "Det här är en jäkligt bra bil". Baserat på en "känsla", men inte på praktiskt användande.

3. Avsaknaden av kritisk granskning
Ja, rubriken säger väl det mesta. Det förekommer egentligen ingen alls kritisk granskning i sportfiskepressen. Det enda som kommer i närheten är väl det miljöengagemang som får ett ganska stort utrymme i främst Fiskejournalen. Men när såg du senast en artikel som kritiskt granskar det vi sportfiskare sysslar med? Eller vilka bieffekter den industri som producerar all vår nödvändiga utrustning har?

4. Summa Summarum
Kombinationen av reportage och artiklar som i allt större utsträckning närmar sig gränslandet för renodlad reklam, och den undermåliga konsumentjournalistiken gör att min tilltro till de svenska sportfisketidningarna blir allt lägre. En tidning som i ett nummer agerar som annonspelare för ett varumärke genom artiklar, kan jag lita på att de kommer att granska samma varumärke i testerna i ett annat nummer? Med andra ord: Är de opartiska i sina tester, medvetet eller omedvetet?
Det känns allt mer som om jag kan nöja mig med Napp & Nytt - som dessutom är gratis - de svenska sportfisketidningarna är ungefär lika opartiska i mina ögon.

PS. Jag skall tillägga att jag, som jag nämnde i inledningen, även har haft mycket glädje av dessa tidningar, främst när det gäller olika tekniktips och gör-det-själv-grejer. Jag är inte bara en surgubbe hela tiden. DS.

[mcuz]

Det är väll samma sak inom all den typen av tidningsmedia i det här landet. Tidningar lever på att sälja reklamplatser och inte av lösnummer eller prenumerationer. Jobbade under några år med en av sveriges då ledande tidningar inom en viss genre. Artiklar som rent sågade produkter skickades till svensk åF för produkten för granskning och va den för kritisk så hamnade inte artikeln i tidningen. Produkter från annonsörer prioriterades stort om inte helt.

Vi lever helt enkelt i ett för litet land för att det ska finnas nog med annonsörer eller läsare för att kunna göra en helt oberoende faktatidning.

Har iofs inte upplevt svenska fisketidningar på det sättet som du gör och heller inte helt säker på att samma tidningar skulle hålla med om det jag skrev ovan. Men det är min syn på saken.

[jorgen.mansson]

Personligen tycker jag dom påminner mer och mer om metro och andra gratistidningar som helt lever på annonserna skillnaden är just att Metro är gratis det är inte fisketidningar i tryckt form.

[robertn]

Jag måste hålla med TS. Men precis som honom har tidningarna gett goda tips och läsglädje.

Men att just produkttesterna är så usla är trist då seriösa hårdgranskande tester annars skulle vara något som verkligen behövs bland den prylfetichism som fiske lätt tenderar att bli.

[Mugge]

Du har så rätt så... 99% smörja. Köper någon tidning nån gång ibland och blir lika besviken varje gång... Tack och lov finns det ju lite bloggar och nått forum man kan läsa på Måste dock ge sportfiskarnas tidning en eloge då den iallafall har en del intressanta och inte bara en massa svammel från sk fiskekändisar...

[Leon]

Gillar +MagazineFishEco av den enkla anledningen att den är gratis och har hemmaplan där jag fiskar. Ser fram emot deras vertikal film som släpps i nästa nummer.

Andra tidningar hoppar jag över helt.

[tonyex]

Jag håller med TS oxå, det är 99 % reklam eller vinklade artiklar. En tråkigt historia helt enkelt.

Att jag läser ett par av dessa är för att vi är prenumeranter på jobbet annars skulle jag aldrig betala med mina egna pengar. Vill jag veta något, då får man mer sakliga svar om man frågar här på FS.

Dessa produkttester är värdlösa och om det finns några få tester om utnämner en värdig vinnare, då är nästan som att man tror att testet är uppgjort på förhand. Så jag brukar resonera på det här sättet: testvinnare aha, då behöver jag inte köpa det.

Det jag tycker att de saknar mest är artiklar som går i lite mer djupt i en fiskemetod och beskriver den med de flesta grundnyanser och variationer som kan finnas, men dessa artiklar hittar man inte så ofta heller.

Jag är inte blind och det är klart att de måste överleva på något sätt, dvs med hjälp av sponsorer osv, men kvalité som helhet saknas tyvärr.

Häls /T

[Exxet]

Hatten av för dig Träben, , hade inte kunnat sagt det bättre själv

Det är faktiskt lite skrämmande att vi sportfiskare är så in i he... lättlurade. alla tester och artiklar är ju rena rama reklamsnacket utförda av dom med intresse i produkten det skrivs om under täckmantel att det är en seriös opartisk artikel skriven av en fristående fiskereporter ? ? ?

Det är ju på gränsen till vad lagen tillåter.

Sen precis som tonyex säger så var är nyanserna ? ? och vart fan tog den kritiska granskningen vägen ? ? nya metoder och nya utrustningar beskrivs genomgående som fantastiska och ett msåte som klår allt gammalt beprövat ? ? hur fasiken kan man veta det när det är nytt ? ? Det luktar väldigt mycket skitsnack för att tidningen redan sitter i knä på tillverkarna och försäljarna och gör vad som helst för att sprida hur fantastiskt deras produkter är. .

Det finns EN annan kategori som inte har något eget intresse i det som sägs och görs utan gör å säger vad som helst för pengarna som dom får. . och dom kallas horor.

[byggarn]

Håller fullständigt med TS. Och vad som irriterar lite extra mycket när man har fler tidningar är att ALLA tidningar har i stort sett artiklar om samma sak och samma tester i samma nummer...räcker med en tidning om man nu behöver någon av dom...jag har i alla fall några år kvar tills att allting behöver upprepas ett antal gånger innan det går in ordentligt....

[dennis]

Jag loggade just in för första gången på ett par år för att till 100% hålla med. Jag har prenumererat på det mesta (utom Fiske för Alla förstås) sedan 1987 och tycker att standarden stadigt gått ner.

"Testerna" var nog lika taffliga då som nu (dom har väl alltid varit med mest som utfyllnad). Riktiga tester är nog tyvärr på tok för dyrt. Dessutom är ju många egenskaper hos sportfiskeutrustning väldigt subjektiva och svåra att mäta och jämföra. Jag skulle nog vilja säga att läser man testerna så får man skylla sig själv.

En annan trend jag tycker mig ha märkt är att i början av mitt fisketidningsläsande så handlade artilarna i högre grad än nu om fisken och fisket. Numera ligger tyngdpunkten oftast på fiskaren. Mer av "kändisjournalistik" helt enkelt.

Det jag upplever som lite mysko är att försämringen kom i samband med konkurrensen. När fiskejournalen var ensamma (fram till mitten 90-talet skulle jag gissa) så fanns plats för lite udda reportage med annorlunda vinkel. Det är precis som att med konkurrerande publikationer så törs ingen testa annorlunda saker att skriva om (den ständiga strömmen av "Den nya revolutionerande super-duper metoden"-artiklar räknar jag inte, det är ju i princip samma artikel med nya bilder och nya nyckelord) och annorlunda sätt att skriva.

Ett av få ljus i mörkret är den oftast brilliante Mikael Engström. Trots att han oftast skriver/skrev (jag har inte sett något av honom på ett tag) om ämnen som jag är ganska ointresserad av så är det alltid en fröjd att konsumera hans lätt kåseriartade alster med lagom distans till fisket. Han är ju å andra sidan en "riktig" skribent. Det är kanske där problemet ligger. Många av dom som skriver i dag (TROR jag) har väl sin bakgrund mer inom fiske än inom journalistik och författande.

Nog om detta, nu ska jag packa dykutrustningen inför nästa veckas Norgeresa.