*En fiskehelg i mycket gott sällskap hos Nature Resort Värmland.
-
Äntligen var vi samlade och satt i två olika bilar på väg västerut. Det var Patrik *Wirenius, Jonny Thofeldt och jag i ena bilen och Jonas Norrmén och Andreas Granlund i den andra. Första stoppet blev på Attitude Baits i Örebro.
Det inhandlades en del nya schyssta beten och snackades en hel del gäddfiske innan bilarna fortsatte sin färd västerut. Efter ett mer eller mindre lyckat matstopp någonstans mellan Örebro och Karlstad fortsatte resan och i Karlstad mötte vi upp Stefan Jonzen och Per Stenberg från Splash Fishing. Jag åkte sista biten i Stefans bil och efter en hel del om och men och slingriga skogsvägar anlände vi till stugorna som ägs av Jens Karlsson och Nature Resort Värmland. Det skulle visa sig att stugorna vi skulle sova i verkligen var någonting i hästväg och efter en inspektionsrunda var vi mer än nöjda. Snart var fiskegrejerna framplockade och gäddfiskesnacket igång.
Jens anlände snart och berättade om stugorna, fisket, betesfärger och visade lite platser i sjön som brukade vara värda att fiska av. Det skulle visa sig att Jens kunde sina vatten…
Maten stod Per för – egenfångad sej med lite andra godsaker.
Till slut somnade vi och efter en natt god sömn i de sköna sängarna klev vi upp mer taggade än någonsin. I med frukost, ut med grejer till bilen och snart var vi framme vid rampen och ytterligare lite senare var båtarna ilagda och vi var på väg till de heta ställena.
I början vet vi inte riktigt vad det var för platser, beten, färger, djup och så vidare som gällde så det dröjde ett tag innan första hugget föll. Vi testade djupt, grunt, kanter, grynnor, vassar, vikar och så vidare och till slut kom första hugget för Andreas på en Super Sandra med spinnerbaitrigg framför över djupt vatten.
103 centimeter och 7,4 kilo – en riktigt trevlig öppningsfisk som snabbt fick friheten åter efter några foton. Vi fortsätter nöta och jag fortsätter på Andreas recept; stor gummibete/jigg med spinnerbaitrigg framför. Jag sätter på en nyinhandlad Jeff Boggs Big Boy i regnbågsfärg och sätter en spinnerbaitrigg framför. Hugget kommer i första kastet…
Drygt 90 centimeter och ungefär fem kilo tung snygg fröken med leopardmage som även den fick simma tillbaks ner i djupet. Snart kommer Jens och hans flickvän ut på sjön för att se hur det går. De menar att fisket brukar vara extremt trögt när vinden helt lyser med sin frånvaro, och det kunde vi hålla med om. Trots det hade vi trots allt fått några schyssta fiskar och snart plockar Jonny en sex-sjukilos också.
Mörkret kommer snabbt, som vanligt vid denna tid på året, och det sista ljuset försvinner mer och mer bakom träden. Vi ligger vid en kant och nöter och det sista ljuset börjar försvinna mer och mer bakom träden. Jag får för mig att lägga ett kast ut från kanten, ut över 20-25 meters djup, och när Big Boyen sjunkit i ett par sekunder och jag står och pratar om andra saker, tjongar det till storgädd-style i mitt St. Croix-spö och i mothugget flyger vevknoppen av. Det blir kaos och det är ett under att jag lyckades undvika slacklina, men nu kunde fighten börja på allvar. Det var en riktigt härlig känsla att uppleva ett hugg och galen fight när det är 20 meter till botten och efter ett tag kan vi landa en riktigt fin gädda som slukat min Big Boy, med spinnerbaitrigg framför såklart…
109 centimeter och 8,9 kilo – nytt spinnfiskerekord för min del. En otroligt rolig fisk som jag länge kämpat för och det faktum att den tog betet on the drop över 20 meters djup gjorde inte upplevelsen sämre. Nöjda och belåtna med tanke på förutsättningarna och den fina avslutningsfisken begav vi oss tillbaks mot stugorna där en nybakad kladdkaka väntade på att bli uppäten (tack Ida!). Till Jonas stora förtjusning var även bastun uppvärmd. Efter en trevlig kväll kröp vi ner i sängarna och somnade snabbt efter en dags nötande med tunga beten.
När vi vaknade hoppades vi att vi skulle mötas av lite, lite vind i alla fall men det skulle visa sig bli precis lika vindstilla som dagen innan. Per och Stefan kunde tyvärr inte fiska med oss under söndagen, de hade andra saker såsom familj, ryggont och annat att ta hänsyn till och begav sig hemåt men önskade oss skitfiske. Väl ute på sjön möttes vi av lite mer dis än dagen innan. Kanske det skulle kunna få fart på fisket?
Snart krokar Jonas sin första fisk för resan, en enormt snygg trekilos som även den tog en spinnerbaitriggad Super sandra. Vi fortsätter fiska och nästa hugg kommer även det på en spinnerbaitriggad Super Sandra, denna gång i Andreas linända.
98 centimeter och drygt sex kilo tung, en riktigt schysst och inte minst vacker fisk som bjöd på en rolig fight innehållande två tailwalks som gjorde sig mycket bra på film… Nu verkar vi ha hittat fisken, för drygt fem minuter senare (jag har kollat tidsangivelserna i kameran) hugger det på Jonas Super Sandra igen. Denna fisk svarar riktigt tungt och bjuder även den på en tailwalk.
En riktigt härlig fisk som var fullproppad med betesfisk. 8,4 kilo och 105 centimeter lång var hon och efter några snabba foton fick hon friheten åter så att vi eller någon annan ska få möjligheten att stifta bekantskap med henne vid senare tillfälle.
Ytterligare drygt fem*minuter senare är det min tur – en gädda som stod och tryckte nära bergskanten och plockade min spinnerbaittacklade Big Boy.
Ytterligare drygt fem minuter senare smäller det återigen till i mitt spö och jag kan landa ännu en vackert tecknad, fet gädda.
Vi fortsätter fiska och när mitt bete hänger någon meter ner under båten börjar jag leka med linan genom att försöka kapa ett skräp som låg på ytan genom att vifta spötoppen från höger till vänster. Plötsligt bonkar det till likt aldrig förr i spöet och efter mothugget bugar spöet djupt och gäddan stångar kraftigt och får det att knaka i spöet, innan motståndet försvinner, spöet rätas upp och jag kan smått chockad veva upp betet. Den var inte helt liten.
Under första dagen hade Jonny en gädda på som enligt honom verkade sjuukt stor, men som klev av efter några sekunders stångande. Någon timme senare hade Stefan fiskat på samma plats och fått ett hugg utan dess like, varpå gäddan rusade, stångade och tjurade tills kroken rätades ut. Vi bestämmer oss för att också testa platsen och nästan omgående smäller det till i Andreas spö när någonting slukar hans Super Sandra … och historian om våldsamt motstånd som efter ett tag försvinner återupprepade sig och försatte fångstmannen som inte blev fångstman i chocktillstånd.
Vi tappar någon till fisk, missar något pet och Jonny plockar ännu en fin fisk. Men snart börjar det bli dags att bege sig hemåt, chaufförerna Jonas och Jonny ville helst hinna köra ut från de värsta små slingervägarna innan det blev helt kolsvart.
Här kommer lite bilder från Putte och Jonny:
Tack grabbar för en grym helg! Även ett stort tack till Jens och Naure Resort Värmland med deras grymma stugor, läge, schyssta fiskevatten och grymma service. Jag vill också tacka Splash Fishing International som gjorde denna resa möjlig. Sist men inte minst – tack Ida för kladdkakan, den var grym!
Filmkameran var som vanligt med och jag har en massa filmmaterial att klippa ihop – när tiden finns. Första ska jag bara slutföra klippningen av filmen från Hälsigland – den kommer bli grym.
Postat i:Allmänt, Övriga funderingar, Beten, Fiskelänkar, Fiskerapporter, Utrustning/beten
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
-
Äntligen var vi samlade och satt i två olika bilar på väg västerut. Det var Patrik *Wirenius, Jonny Thofeldt och jag i ena bilen och Jonas Norrmén och Andreas Granlund i den andra. Första stoppet blev på Attitude Baits i Örebro.
Jens anlände snart och berättade om stugorna, fisket, betesfärger och visade lite platser i sjön som brukade vara värda att fiska av. Det skulle visa sig att Jens kunde sina vatten…
Till slut somnade vi och efter en natt god sömn i de sköna sängarna klev vi upp mer taggade än någonsin. I med frukost, ut med grejer till bilen och snart var vi framme vid rampen och ytterligare lite senare var båtarna ilagda och vi var på väg till de heta ställena.
I början vet vi inte riktigt vad det var för platser, beten, färger, djup och så vidare som gällde så det dröjde ett tag innan första hugget föll. Vi testade djupt, grunt, kanter, grynnor, vassar, vikar och så vidare och till slut kom första hugget för Andreas på en Super Sandra med spinnerbaitrigg framför över djupt vatten.
103 centimeter och 7,4 kilo – en riktigt trevlig öppningsfisk som snabbt fick friheten åter efter några foton. Vi fortsätter nöta och jag fortsätter på Andreas recept; stor gummibete/jigg med spinnerbaitrigg framför. Jag sätter på en nyinhandlad Jeff Boggs Big Boy i regnbågsfärg och sätter en spinnerbaitrigg framför. Hugget kommer i första kastet…
Drygt 90 centimeter och ungefär fem kilo tung snygg fröken med leopardmage som även den fick simma tillbaks ner i djupet. Snart kommer Jens och hans flickvän ut på sjön för att se hur det går. De menar att fisket brukar vara extremt trögt när vinden helt lyser med sin frånvaro, och det kunde vi hålla med om. Trots det hade vi trots allt fått några schyssta fiskar och snart plockar Jonny en sex-sjukilos också.
Mörkret kommer snabbt, som vanligt vid denna tid på året, och det sista ljuset försvinner mer och mer bakom träden. Vi ligger vid en kant och nöter och det sista ljuset börjar försvinna mer och mer bakom träden. Jag får för mig att lägga ett kast ut från kanten, ut över 20-25 meters djup, och när Big Boyen sjunkit i ett par sekunder och jag står och pratar om andra saker, tjongar det till storgädd-style i mitt St. Croix-spö och i mothugget flyger vevknoppen av. Det blir kaos och det är ett under att jag lyckades undvika slacklina, men nu kunde fighten börja på allvar. Det var en riktigt härlig känsla att uppleva ett hugg och galen fight när det är 20 meter till botten och efter ett tag kan vi landa en riktigt fin gädda som slukat min Big Boy, med spinnerbaitrigg framför såklart…
109 centimeter och 8,9 kilo – nytt spinnfiskerekord för min del. En otroligt rolig fisk som jag länge kämpat för och det faktum att den tog betet on the drop över 20 meters djup gjorde inte upplevelsen sämre. Nöjda och belåtna med tanke på förutsättningarna och den fina avslutningsfisken begav vi oss tillbaks mot stugorna där en nybakad kladdkaka väntade på att bli uppäten (tack Ida!). Till Jonas stora förtjusning var även bastun uppvärmd. Efter en trevlig kväll kröp vi ner i sängarna och somnade snabbt efter en dags nötande med tunga beten.
När vi vaknade hoppades vi att vi skulle mötas av lite, lite vind i alla fall men det skulle visa sig bli precis lika vindstilla som dagen innan. Per och Stefan kunde tyvärr inte fiska med oss under söndagen, de hade andra saker såsom familj, ryggont och annat att ta hänsyn till och begav sig hemåt men önskade oss skitfiske. Väl ute på sjön möttes vi av lite mer dis än dagen innan. Kanske det skulle kunna få fart på fisket?
Snart krokar Jonas sin första fisk för resan, en enormt snygg trekilos som även den tog en spinnerbaitriggad Super sandra. Vi fortsätter fiska och nästa hugg kommer även det på en spinnerbaitriggad Super Sandra, denna gång i Andreas linända.
98 centimeter och drygt sex kilo tung, en riktigt schysst och inte minst vacker fisk som bjöd på en rolig fight innehållande två tailwalks som gjorde sig mycket bra på film… Nu verkar vi ha hittat fisken, för drygt fem minuter senare (jag har kollat tidsangivelserna i kameran) hugger det på Jonas Super Sandra igen. Denna fisk svarar riktigt tungt och bjuder även den på en tailwalk.
En riktigt härlig fisk som var fullproppad med betesfisk. 8,4 kilo och 105 centimeter lång var hon och efter några snabba foton fick hon friheten åter så att vi eller någon annan ska få möjligheten att stifta bekantskap med henne vid senare tillfälle.
Ytterligare drygt fem*minuter senare är det min tur – en gädda som stod och tryckte nära bergskanten och plockade min spinnerbaittacklade Big Boy.
Ytterligare drygt fem minuter senare smäller det återigen till i mitt spö och jag kan landa ännu en vackert tecknad, fet gädda.
Vi fortsätter fiska och när mitt bete hänger någon meter ner under båten börjar jag leka med linan genom att försöka kapa ett skräp som låg på ytan genom att vifta spötoppen från höger till vänster. Plötsligt bonkar det till likt aldrig förr i spöet och efter mothugget bugar spöet djupt och gäddan stångar kraftigt och får det att knaka i spöet, innan motståndet försvinner, spöet rätas upp och jag kan smått chockad veva upp betet. Den var inte helt liten.
Under första dagen hade Jonny en gädda på som enligt honom verkade sjuukt stor, men som klev av efter några sekunders stångande. Någon timme senare hade Stefan fiskat på samma plats och fått ett hugg utan dess like, varpå gäddan rusade, stångade och tjurade tills kroken rätades ut. Vi bestämmer oss för att också testa platsen och nästan omgående smäller det till i Andreas spö när någonting slukar hans Super Sandra … och historian om våldsamt motstånd som efter ett tag försvinner återupprepade sig och försatte fångstmannen som inte blev fångstman i chocktillstånd.
Vi tappar någon till fisk, missar något pet och Jonny plockar ännu en fin fisk. Men snart börjar det bli dags att bege sig hemåt, chaufförerna Jonas och Jonny ville helst hinna köra ut från de värsta små slingervägarna innan det blev helt kolsvart.
Här kommer lite bilder från Putte och Jonny:
Tack grabbar för en grym helg! Även ett stort tack till Jens och Naure Resort Värmland med deras grymma stugor, läge, schyssta fiskevatten och grymma service. Jag vill också tacka Splash Fishing International som gjorde denna resa möjlig. Sist men inte minst – tack Ida för kladdkakan, den var grym!
Filmkameran var som vanligt med och jag har en massa filmmaterial att klippa ihop – när tiden finns. Första ska jag bara slutföra klippningen av filmen från Hälsigland – den kommer bli grym.
Postat i:Allmänt, Övriga funderingar, Beten, Fiskelänkar, Fiskerapporter, Utrustning/beten
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
