Efter en höst med ganska mediokert fiske så kommer funderingar på det här med fiske. Varför fiskar jag, egentligen?
Någonstans så övergår det lustfyllda fisket i att man börjar mäta sin ”prestation” gentemot andra fiskare.
Men när börjar det inträffa? Kommer det som ett brev på posten eller kommer det smygandes över tid. Fiskar man mycket så börjar man kanske reflektera över resultatet, det kan vara antalsmässigt eller viktmässigt.
Varför funderar jag på det nu? Jo, för när jag pratar med mina fiskevänner så är jag trött, uppgiven och har tappat glädjen! Jag har fastnat i prestationsfiske istället för att det är några själsliga och upplyftande timmar, där man får ladda batterierna till vardagslunken.
Ni som är yngre kanske inte fattar vad jag menar, men skaffa familj, hus och jobb så kommer ni att förstå.
När sedan mitt fiske inte resulterar i stora gäddor (över 8 kilo) så misströstar jag och kan inte njuta på sjön, utan bara väntar på hugget, du vet det där slackhugget som man direkt fattar att nu du, nu sitter den där!
Men det händer inte, i alla fall inte i höst.
Att jag sen aldrig fått så mycket gädda som i år, eller att jag efter 13 år äntligen kunde höja mitt pers på gös och även fick flera över 4 kilo i somras räknas inte. Eller att barnen varit med några gånger och haft jättekul med fina fiskar eller att farsan och jag nyligen hade över 40 hugg under en dag, det räknas liksom inte när man prestationsfiskar.
Men jag vill inte vara där för då blir det inte roligt.
Nu sitter jag och kollar i kalendern och inser att denna helg försvinner, nästa helg så är lördagen utesluten och ev om jag kan dribbla bort lite skjutsar till träningar eller matcher för barnen så kan jag kanske komma ut igen på söndagen. Men då behöver vädret vara på min sida, dvs plusgrader så det inte fryser till is i hamnen.
Ojdå, den helgen är det nymåne. Nymåne suger!
Ingen av mina 40 största gäddor har huggit dagarna innan eller efter nymåne…
Så redan nu vet jag att om jag kommer ut nästa söndag, så är sannolikheten att jag får en 8+ gädda lika med nästan noll
Eller vänder det då? Kommer det där slackhugget, du vet det där slackhugget som man direkt fattar att nu du, nu sitter den där!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Någonstans så övergår det lustfyllda fisket i att man börjar mäta sin ”prestation” gentemot andra fiskare.
Men när börjar det inträffa? Kommer det som ett brev på posten eller kommer det smygandes över tid. Fiskar man mycket så börjar man kanske reflektera över resultatet, det kan vara antalsmässigt eller viktmässigt.
Varför funderar jag på det nu? Jo, för när jag pratar med mina fiskevänner så är jag trött, uppgiven och har tappat glädjen! Jag har fastnat i prestationsfiske istället för att det är några själsliga och upplyftande timmar, där man får ladda batterierna till vardagslunken.
Ni som är yngre kanske inte fattar vad jag menar, men skaffa familj, hus och jobb så kommer ni att förstå.
 |
| Allt stort behöver inte vara gädda eller gös |
Men det händer inte, i alla fall inte i höst.
Att jag sen aldrig fått så mycket gädda som i år, eller att jag efter 13 år äntligen kunde höja mitt pers på gös och även fick flera över 4 kilo i somras räknas inte. Eller att barnen varit med några gånger och haft jättekul med fina fiskar eller att farsan och jag nyligen hade över 40 hugg under en dag, det räknas liksom inte när man prestationsfiskar.
 |
| Hanna gillar att drilla gös |
 |
| Davva gillar att fika |
Nu sitter jag och kollar i kalendern och inser att denna helg försvinner, nästa helg så är lördagen utesluten och ev om jag kan dribbla bort lite skjutsar till träningar eller matcher för barnen så kan jag kanske komma ut igen på söndagen. Men då behöver vädret vara på min sida, dvs plusgrader så det inte fryser till is i hamnen.
Ojdå, den helgen är det nymåne. Nymåne suger!
Ingen av mina 40 största gäddor har huggit dagarna innan eller efter nymåne…
Så redan nu vet jag att om jag kommer ut nästa söndag, så är sannolikheten att jag får en 8+ gädda lika med nästan noll
Eller vänder det då? Kommer det där slackhugget, du vet det där slackhugget som man direkt fattar att nu du, nu sitter den där!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
