Kan man få ångest över sitt fiske så är det krisläge just nu! Jag vet inte vad som hänt, jo det vet jag men en sämre höstupptakt blir svårt att överträffa.
Sammanlagt har det på fem turer blivit åtta gäddor där den största vägt respektingivande 2,4 kg, jo ni läste rätt, 2,4 kg.
Vad är det då som hänt?
Vi tar det från början.
4 september:
Göran och jag skulle sjösätta vår lillbåt i en sjö som vi fått heta tips om stora gäddor. Den måste provas tänkte vi. Sjön ligger några mil utanför Gävle och tidigt på morgonen gav vi oss av. Vi hade även fått tips om en bra plats att sjösätta och låta båten stå kvar på. När vi kommer dit så visar det sig att på den platsen hade man smällt upp två nya sommarstugor! Jaha, vad gör vi nu? En bil åkte förbi som vi stoppade och pratade med, Det visade sig att varje väg ner till sjön var av privat natur och att det inte skulle gå att sjösätta nånstans. Vi ville se det med egna ögon och började åka runt sjön på den smala grusvägen. Mycket riktigt vid varje avtagsväg ner mot sjön så var det vägbommar, låsta sådana. Efter en färd runt hela sjön som inte tog mer än ca fyra timmar så var det bara att ge upp. Vi sjösatte båten i en annan mindre sjö och på två timmars fiske hann man drilla två proppellergäddor. Den sjön har vi nu strukit på vår "lista"
10 september:
En ny dag med nya förutsättningar, jag och David L från jobbet skulle angripa höstgäddorna med trolling. Vi, eller rättare sagt jag hade valt sjö utifrån de teorier jag har, att i de små sjöarna kommer fisket igång snabbare. Jo tjenare, det var över 16 grader i vattnet och vi satt i t-shirt och mådde gott i solen. Gäddorna var som bortblåsta och efter 10 timmars trolling kunde jag bokföra fyra snipor och David nollade. Chockad klev David ur båten utan att ha satt nytt pers eller haft massor av drillningar. Som jag skrivit tidigare så hade David fram till denna tur fått helt fel bild av gäddfiske. När han har varit med tidigare så har vi gått "All In" och lyckats med allt!
17 september:
Göran och jag igen, börjar bli tjatigt, nya vatten och svintidig morgon, men inga gäddor alls de första timmarna. Vinden var lagom, vädret var bra, mina beten var superba, men men...när vi trailade upp båten vid ettiden så hade vi fått upp en handfull smågäddor. Betongkeps!
28 september:
Nu j.... var man laddad. Jag skulle bege mig in i fiendeland och gäddfiska i heta vatten. Här har man vräkt upp gäddor på över 14 kilo under året och nu var det min tur. Semesterdag var uttagen och klockan var satt på 04.00. Allt var packat och klart kvällen innan, så det var enbart kaffekokning på morgonschemat. Väl framme mötte "Mr X" upp med sin båt. Vi skulle ägna dagen åt flötmete och jigga av branterna i jakten på mormors, mormors, mor. Tolv timmar senare låg jag utslagen i gräset och stirrade rätt upp i himlen, torr i munnen, yrslig och fullständigt utslagen. INTE ETT ENDA JÄVLA HUGG PÅ HELA DAGEN.
Berras i Gävle hade 50% utförsäljning på sina fiskeprylar den veckan, mina prylar kunde gå för 80%.
När bilen gled in på gården runt 21 på kvällen och jag som en uttorkad arabisk ökenvandrare klev in genom dörren, så förstår jag att min fru INTE förstår mig när det gäller fiske.
- Hur orkar du? var hennes enda kommentar.
Det tog tre dagar att komma ur gropen.
2 oktober:
Mörtstugan hade fiskat fint hela veckan och jag har baljan full med 2 - 6 hektos fiskar, de man vill ha í jakten på tionde Tian. Nu skulle jag fiska själv, kan behövas ibland. Självförtroendet pendlade någonstans mellan desperat - det här går inte. Trots allt satt jag lugnt i båten och efter en timme kommer första hugget, en höstjätte! 2400 gram! Störst i höst, jubel i båten, lägga ut bilder på Facebook?, ringa Jögga Larsson på Fiskefeber?, kontakta Fiskeriverket om en konsekvensanalys? eller kanske inte.
Det skulle visa sig bli dagens enda hugg och enda gädda.
Man kanske ska sälja grejorna och börja snacka upp gäddorna som Galenskaparna gjorde i ett TV-inslag för några år sedan.
Ha det!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Sammanlagt har det på fem turer blivit åtta gäddor där den största vägt respektingivande 2,4 kg, jo ni läste rätt, 2,4 kg.
Vad är det då som hänt?
Vi tar det från början.
4 september:
Göran och jag skulle sjösätta vår lillbåt i en sjö som vi fått heta tips om stora gäddor. Den måste provas tänkte vi. Sjön ligger några mil utanför Gävle och tidigt på morgonen gav vi oss av. Vi hade även fått tips om en bra plats att sjösätta och låta båten stå kvar på. När vi kommer dit så visar det sig att på den platsen hade man smällt upp två nya sommarstugor! Jaha, vad gör vi nu? En bil åkte förbi som vi stoppade och pratade med, Det visade sig att varje väg ner till sjön var av privat natur och att det inte skulle gå att sjösätta nånstans. Vi ville se det med egna ögon och började åka runt sjön på den smala grusvägen. Mycket riktigt vid varje avtagsväg ner mot sjön så var det vägbommar, låsta sådana. Efter en färd runt hela sjön som inte tog mer än ca fyra timmar så var det bara att ge upp. Vi sjösatte båten i en annan mindre sjö och på två timmars fiske hann man drilla två proppellergäddor. Den sjön har vi nu strukit på vår "lista"
10 september:
En ny dag med nya förutsättningar, jag och David L från jobbet skulle angripa höstgäddorna med trolling. Vi, eller rättare sagt jag hade valt sjö utifrån de teorier jag har, att i de små sjöarna kommer fisket igång snabbare. Jo tjenare, det var över 16 grader i vattnet och vi satt i t-shirt och mådde gott i solen. Gäddorna var som bortblåsta och efter 10 timmars trolling kunde jag bokföra fyra snipor och David nollade. Chockad klev David ur båten utan att ha satt nytt pers eller haft massor av drillningar. Som jag skrivit tidigare så hade David fram till denna tur fått helt fel bild av gäddfiske. När han har varit med tidigare så har vi gått "All In" och lyckats med allt!
17 september:
Göran och jag igen, börjar bli tjatigt, nya vatten och svintidig morgon, men inga gäddor alls de första timmarna. Vinden var lagom, vädret var bra, mina beten var superba, men men...när vi trailade upp båten vid ettiden så hade vi fått upp en handfull smågäddor. Betongkeps!
28 september:
Nu j.... var man laddad. Jag skulle bege mig in i fiendeland och gäddfiska i heta vatten. Här har man vräkt upp gäddor på över 14 kilo under året och nu var det min tur. Semesterdag var uttagen och klockan var satt på 04.00. Allt var packat och klart kvällen innan, så det var enbart kaffekokning på morgonschemat. Väl framme mötte "Mr X" upp med sin båt. Vi skulle ägna dagen åt flötmete och jigga av branterna i jakten på mormors, mormors, mor. Tolv timmar senare låg jag utslagen i gräset och stirrade rätt upp i himlen, torr i munnen, yrslig och fullständigt utslagen. INTE ETT ENDA JÄVLA HUGG PÅ HELA DAGEN.
Berras i Gävle hade 50% utförsäljning på sina fiskeprylar den veckan, mina prylar kunde gå för 80%.
När bilen gled in på gården runt 21 på kvällen och jag som en uttorkad arabisk ökenvandrare klev in genom dörren, så förstår jag att min fru INTE förstår mig när det gäller fiske.
- Hur orkar du? var hennes enda kommentar.
Det tog tre dagar att komma ur gropen.
2 oktober:
Mörtstugan hade fiskat fint hela veckan och jag har baljan full med 2 - 6 hektos fiskar, de man vill ha í jakten på tionde Tian. Nu skulle jag fiska själv, kan behövas ibland. Självförtroendet pendlade någonstans mellan desperat - det här går inte. Trots allt satt jag lugnt i båten och efter en timme kommer första hugget, en höstjätte! 2400 gram! Störst i höst, jubel i båten, lägga ut bilder på Facebook?, ringa Jögga Larsson på Fiskefeber?, kontakta Fiskeriverket om en konsekvensanalys? eller kanske inte.
Det skulle visa sig bli dagens enda hugg och enda gädda.
Man kanske ska sälja grejorna och börja snacka upp gäddorna som Galenskaparna gjorde i ett TV-inslag för några år sedan.
Ha det!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
