Gäddtrolling! Det var inte igår vi höll på med det, i alla fall inte "ordentligt". På senare år har vi istället snöat in på andra metoder när det gäller att fiska gädda, främst med fokus på jerkfiske. Det är klart att det har släpats lite drag efter båten då och då med sikte på gädda men det var mycket längesedan vi fiskade en hel helg med huvudfokus på trolling. Senast var nog för ett par år sedan när vi fortfarande deltog i tävlingsserien "Lake Tour".
Detta, i kombination med att Claes fått lokala tips om en skogssjö med stora mängder gädda (som det mycket sällan fiskades i), gjorde att vi tidigt på lördag morgon satte av från Strängnäs med sikte på Larsbo FVO i södra Dalarna.
Vädret var mycket bra med molnighet och vind på 2-5 m/sek, vattentempen låg på ca 15 grader i ytvattnet. Claes hade varit i sjön tillsammans med en lokal fiskare under hösten 2010 och vi hade bådat rekat sjön i detalj (så gott det går) via Google Maps innan så vi hade hyfsat klart för oss vart vi skulle fiska.
Dag 1
Eftersom det inte finns något sjökort/djupkarta över sjön (vad vi vet) så var vi ändå inte helt hundra på hur kurvorna såg ut. Därav att vi började med ett "Westin-släp" i spridda färger för att reka av djupen med mindre risk att sätta sig i botten.
Det tog ca 20 minuter tills vi kom ut över en riktig djuphåla på ca 20 meter när vi fick se en enorm "boll" (stim med betesfisk) på ekolodet med "bågar" (större fisk) strax under, dock var det nere i mellanvattnet på ca 7-10 meter. Nästan samtidigt sa jag och Claes att det där måste vara gädda och att "Westinarna" går för grunt.
Ekot hade knappt lämnat skärmen förren Claes hade kastat på en mörk Cisco Kid på ett haspelspö och kastade ut den i släpet rakt bakom båten. 10 sekunder senare.....PANG! Fisken bråkade på rätt rejält i invevningen och båda två stod förväntansfulla för att se hur stor den skulle vara. Väl i båten visade det sig att resans första fisk efter ca 20 min vägde in på 3,7kg. Inget monster på något vis men en skön start och riktigt bra fight i den för att vara så "liten";
Inte lång stund därefter klev nummer två på, denna gång på en mörk Westinare. Dagen flöt på och vi höll på och experimenterade med olika drag och färger för att försöka hitta "koden". Det var ingen större frekvens men då och då klev det på finare fisk, som denna på ca 4,7kg;
Mer och mer stod det klart att det bara högg på mörka drag, inte en enda smäll på drag i gällare färger. Inte ens röd-vit Westins Jätte fångade fisk (som annars brukar vara mer eller mindre universalt).
Detta var lite problematiskt för oss. Kombinerat mellan oss har vi wobblers som skulle bräcka en mindre fiskebutik men fokus ligger mycket på gällare färger eftersom det är det som går bäst i de vattnen vi normalt fiskar i. I detta vatten som var mycket klart och mörkt stod det klart att det var mörka (helst svarta) drag som gällde och utbudet var bra mycket sämre i den färgskalan.
Det blev inte heller bättre av att de två bästa Westinarna tappades i samband med hugg. Den ena nästan vid båten när en tafs helt enkelt gick av efter att gäddan hade "krokodilrullat" in sig i tafsen och sedan gjorde mer eller mindre taildance. Den andra försvann vid dagens värsta hugg; vi låg och pricksköt på "bollarna" med djupriggarna när ett spö plötsligt löser ut. Claes greppar det och gör mothugg...spöt står som ett U och det rör sig ingenting...
Claes: "Jag tror det är botten...."
Rickard: "Nej, det är 50 feet här!" (vi fiskade på 20 feet över helt platt botten)
Sedan kommer det en ordentlig duns i spöt följt av...inget... Claes vevar upp för att få upp enbart lina som är helt söndergnagen (vi hade ändå ca 50-60cm ståltafs på). Surt! Speciellt för att det nu antagligen simmar runt en stor gädda med en Westins jätte i käften, tråkigt men det är tyvärr sådant som händer (om än sällan).
Resten av dagen spenderades till att reka av sjön, testades även lite kast och jerk men det gav bara små snipor.
När vi plockade upp båten på kvällen hade vi fiskat i ca 10 timmar och det hade resulterat i 14 landade gäddor, 4st tappade och lika många bomhugg. Tyvärr fick vi inte den där riktiga toppen vi hoppats på (6-7+ kg) men mycket fint snitt med många runt 4kg.
Väl i bilen på väg hem så kände man det där suget komma igen och att man skulle vilja ge det en chans till att få den där lite större. Sjön hade helt klart potential! En snabb inbromsning och spontansamtal till mamma som bor i Ludvika och saken var klar. En liten våldgästning hemma hos henne och övernattning så skulle vi kunna köra 5 timmar till på söndagen (tack mamma!).
Dag 2
Med gårdagens erfarenheter i bagaget så fanns det ingen tid att förlora! Ut i linjen, på med autopiloten och ut med ett släp med en Westinare (den enda mörka som fanns kvar) och....PANG! Första fisken landad innan andra spöt ens kommit i sjön. En liten tvåkilos. I med resten av släpet som utöver Westinaren bestod av en liten Swim Wizz och sedan dominans av mörka Cisco Kid. Detta släpet satt sedan på hela dagen, fanns ingen anledning att byta då samtliga beten levererade fisk med jämna mellanrum. Rätt färger, gång och djup. Det är inte allt för ofta man känner fullt förtroende för släpet även när det blir lugnare perioder, vi visste att det var rätt.
Denna dag "slösades" ingen tid på att reka andra områden än de där vi visste det stod fisk och det resulterade i att vi hade lika mycket kontakter på ca halva tiden mot dagen innan. Fördelningen var ungefär densamma som dagen innan med mycket fisk på 3-5kg med topp på denna på strax över 5kg;
Återigen så snuvade "knosingen" oss från att få den där fina toppen. Vi landade 9st, tappade ca 4st finare fiskar och hade ungefär lika många bomhugg på 5h. Dagens händelse var en av de mer bisarra jag varit med om;
Vi har precis smekt Westinarn och Swim Wizzen över en grundspets när en av paravanerna bara försvinner. Claes är blixtsnabb i mothugget för att igen stå med ett spö i maxspänn funderandes på om det är botten eller inte...duuuunsss.
- "Det är fisk!"
Lagom när Claes har drillat en stund och byggt upp modet för att kläcka; "Det här är en RIKTIGT fin fisk Rickard!" så försvinner spännet i spöet. Claes vevar frenetiskt för att få spänn igen (gäddorna hade en tendens att simma mot båten) för att konstatera att den hade släppt...eller? Slask! Spöet står som ett U igen i några sekunder...
- "Den släppte igen......eller?" (man ser att det vibrerar lite i spötoppen)
Nu är fisken ca 10 meter bakom båten och precis när vi konstaterar att det är helgens minsta fisk så ser vi hur det kommer upp en gädda bakom och vänder precis vid ytan lämnandes enorma virvlar och "Jäklar-såg-du!?-skrik" efter sig.
Detta var gäddan vi fick upp;
Alltså hade denna snipa klivit på wobblern och sedan hade den garanterat stora gäddan (över fem kilo för att vara helt säker från "skarvning") klivit av och på denna lilla stackare under invevningen. Vi visste inte riktigt om vi skulle skratta eller gråta men en häftig upplevelse.
Slutligen
Total blev det 23 landade, ca 8 tappade och lika många bomhugg (som vi såg) på ca 15h trolling. Detta i sig är egentligen långt ifrån spektakulärt resultat. Men räknar man in att det snart är i början av juni, ett nytt och okänt vatten som har en helt annan karaktär jämfört "hemma" både i struktur och sikt så säger det ändå något om sjön. Den har helt klart potential till att kunna leverera både mycket och stor fisk. Det går kanske inga monster därnere men jag skulle inte bli förvånad om det skulle komma upp ett par 7-8+ kilos (kan t.om. tänka mig att någon av de tappade var av större kaliber för det gick rejält tungt ett par gånger).
Vi kommer helt klart åka tillbaka igen, då med ännu bättre förutsättningar tack vare helgens erfarenheter av sjön.
Nu laddar Löwa och jag inför torsdag när det bär av till Örnsköldsvik och Pike Challenge 2011.
Fotnot: Självklart var det Catch & Release så samtliga gäddor fick simma tillbaka för att växa på sig till nästa gång.
.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Detta, i kombination med att Claes fått lokala tips om en skogssjö med stora mängder gädda (som det mycket sällan fiskades i), gjorde att vi tidigt på lördag morgon satte av från Strängnäs med sikte på Larsbo FVO i södra Dalarna.
Vädret var mycket bra med molnighet och vind på 2-5 m/sek, vattentempen låg på ca 15 grader i ytvattnet. Claes hade varit i sjön tillsammans med en lokal fiskare under hösten 2010 och vi hade bådat rekat sjön i detalj (så gott det går) via Google Maps innan så vi hade hyfsat klart för oss vart vi skulle fiska.
Dag 1
Eftersom det inte finns något sjökort/djupkarta över sjön (vad vi vet) så var vi ändå inte helt hundra på hur kurvorna såg ut. Därav att vi började med ett "Westin-släp" i spridda färger för att reka av djupen med mindre risk att sätta sig i botten.
Det tog ca 20 minuter tills vi kom ut över en riktig djuphåla på ca 20 meter när vi fick se en enorm "boll" (stim med betesfisk) på ekolodet med "bågar" (större fisk) strax under, dock var det nere i mellanvattnet på ca 7-10 meter. Nästan samtidigt sa jag och Claes att det där måste vara gädda och att "Westinarna" går för grunt.
Ekot hade knappt lämnat skärmen förren Claes hade kastat på en mörk Cisco Kid på ett haspelspö och kastade ut den i släpet rakt bakom båten. 10 sekunder senare.....PANG! Fisken bråkade på rätt rejält i invevningen och båda två stod förväntansfulla för att se hur stor den skulle vara. Väl i båten visade det sig att resans första fisk efter ca 20 min vägde in på 3,7kg. Inget monster på något vis men en skön start och riktigt bra fight i den för att vara så "liten";
Inte lång stund därefter klev nummer två på, denna gång på en mörk Westinare. Dagen flöt på och vi höll på och experimenterade med olika drag och färger för att försöka hitta "koden". Det var ingen större frekvens men då och då klev det på finare fisk, som denna på ca 4,7kg;
Mer och mer stod det klart att det bara högg på mörka drag, inte en enda smäll på drag i gällare färger. Inte ens röd-vit Westins Jätte fångade fisk (som annars brukar vara mer eller mindre universalt).
Detta var lite problematiskt för oss. Kombinerat mellan oss har vi wobblers som skulle bräcka en mindre fiskebutik men fokus ligger mycket på gällare färger eftersom det är det som går bäst i de vattnen vi normalt fiskar i. I detta vatten som var mycket klart och mörkt stod det klart att det var mörka (helst svarta) drag som gällde och utbudet var bra mycket sämre i den färgskalan.
Det blev inte heller bättre av att de två bästa Westinarna tappades i samband med hugg. Den ena nästan vid båten när en tafs helt enkelt gick av efter att gäddan hade "krokodilrullat" in sig i tafsen och sedan gjorde mer eller mindre taildance. Den andra försvann vid dagens värsta hugg; vi låg och pricksköt på "bollarna" med djupriggarna när ett spö plötsligt löser ut. Claes greppar det och gör mothugg...spöt står som ett U och det rör sig ingenting...
Claes: "Jag tror det är botten...."
Rickard: "Nej, det är 50 feet här!" (vi fiskade på 20 feet över helt platt botten)
Sedan kommer det en ordentlig duns i spöt följt av...inget... Claes vevar upp för att få upp enbart lina som är helt söndergnagen (vi hade ändå ca 50-60cm ståltafs på). Surt! Speciellt för att det nu antagligen simmar runt en stor gädda med en Westins jätte i käften, tråkigt men det är tyvärr sådant som händer (om än sällan).
Resten av dagen spenderades till att reka av sjön, testades även lite kast och jerk men det gav bara små snipor.
När vi plockade upp båten på kvällen hade vi fiskat i ca 10 timmar och det hade resulterat i 14 landade gäddor, 4st tappade och lika många bomhugg. Tyvärr fick vi inte den där riktiga toppen vi hoppats på (6-7+ kg) men mycket fint snitt med många runt 4kg.
Väl i bilen på väg hem så kände man det där suget komma igen och att man skulle vilja ge det en chans till att få den där lite större. Sjön hade helt klart potential! En snabb inbromsning och spontansamtal till mamma som bor i Ludvika och saken var klar. En liten våldgästning hemma hos henne och övernattning så skulle vi kunna köra 5 timmar till på söndagen (tack mamma!).
Dag 2
Med gårdagens erfarenheter i bagaget så fanns det ingen tid att förlora! Ut i linjen, på med autopiloten och ut med ett släp med en Westinare (den enda mörka som fanns kvar) och....PANG! Första fisken landad innan andra spöt ens kommit i sjön. En liten tvåkilos. I med resten av släpet som utöver Westinaren bestod av en liten Swim Wizz och sedan dominans av mörka Cisco Kid. Detta släpet satt sedan på hela dagen, fanns ingen anledning att byta då samtliga beten levererade fisk med jämna mellanrum. Rätt färger, gång och djup. Det är inte allt för ofta man känner fullt förtroende för släpet även när det blir lugnare perioder, vi visste att det var rätt.
Denna dag "slösades" ingen tid på att reka andra områden än de där vi visste det stod fisk och det resulterade i att vi hade lika mycket kontakter på ca halva tiden mot dagen innan. Fördelningen var ungefär densamma som dagen innan med mycket fisk på 3-5kg med topp på denna på strax över 5kg;
Återigen så snuvade "knosingen" oss från att få den där fina toppen. Vi landade 9st, tappade ca 4st finare fiskar och hade ungefär lika många bomhugg på 5h. Dagens händelse var en av de mer bisarra jag varit med om;
Vi har precis smekt Westinarn och Swim Wizzen över en grundspets när en av paravanerna bara försvinner. Claes är blixtsnabb i mothugget för att igen stå med ett spö i maxspänn funderandes på om det är botten eller inte...duuuunsss.
- "Det är fisk!"
Lagom när Claes har drillat en stund och byggt upp modet för att kläcka; "Det här är en RIKTIGT fin fisk Rickard!" så försvinner spännet i spöet. Claes vevar frenetiskt för att få spänn igen (gäddorna hade en tendens att simma mot båten) för att konstatera att den hade släppt...eller? Slask! Spöet står som ett U igen i några sekunder...
- "Den släppte igen......eller?" (man ser att det vibrerar lite i spötoppen)
Nu är fisken ca 10 meter bakom båten och precis när vi konstaterar att det är helgens minsta fisk så ser vi hur det kommer upp en gädda bakom och vänder precis vid ytan lämnandes enorma virvlar och "Jäklar-såg-du!?-skrik" efter sig.
Detta var gäddan vi fick upp;
Alltså hade denna snipa klivit på wobblern och sedan hade den garanterat stora gäddan (över fem kilo för att vara helt säker från "skarvning") klivit av och på denna lilla stackare under invevningen. Vi visste inte riktigt om vi skulle skratta eller gråta men en häftig upplevelse.
Slutligen
Total blev det 23 landade, ca 8 tappade och lika många bomhugg (som vi såg) på ca 15h trolling. Detta i sig är egentligen långt ifrån spektakulärt resultat. Men räknar man in att det snart är i början av juni, ett nytt och okänt vatten som har en helt annan karaktär jämfört "hemma" både i struktur och sikt så säger det ändå något om sjön. Den har helt klart potential till att kunna leverera både mycket och stor fisk. Det går kanske inga monster därnere men jag skulle inte bli förvånad om det skulle komma upp ett par 7-8+ kilos (kan t.om. tänka mig att någon av de tappade var av större kaliber för det gick rejält tungt ett par gånger).
Vi kommer helt klart åka tillbaka igen, då med ännu bättre förutsättningar tack vare helgens erfarenheter av sjön.
Nu laddar Löwa och jag inför torsdag när det bär av till Örnsköldsvik och Pike Challenge 2011.
Fotnot: Självklart var det Catch & Release så samtliga gäddor fick simma tillbaka för att växa på sig till nästa gång.
.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)