Ja precis, i Landsjön
Morgonen började som vanligt med att mans tressar sig i fiskekläderna ovetande om det är 4 minus eller 4 plus ute, eller hur det kan tänkas bli senare på dagen.
Man klär sig helt enkelt varmt, så finns alltid möjligheten att klä av sig några plagg.
Hasa sig ut genom ytterdörren och ned för trappan. Martin T har nyss parkerat utanför, spön och prylar lastas in i bilen och vå är på väg.
Solen skiner, fåglarna kvittrade säkert nånstans i ett träd, det blåser inte alltför mycket.
När vi parkerat bilen på framsidan hos Fondan har vi målet i sikte. Den kritvita skorpan på Landsjön.
Ännu en dag med isfiske väntar. Ännu en dag då den där monstergäddan kan välja ens mört.
Glada i hågen traskar vi ut till de andra, som redan varit där en stund och precis satt ut sin utrustning.
Fondan är i full gång med en stor snöslunga som han dragit ut på isen.
Han skapar raka och fina gångar ända fram till platserna där våra hål kommer att hamna några minuter senare.
Vi plockar upp, tacklar våra spön och borrar hålen i isen. Ut med spön och sedan sätta sig ner.
Vad underbart, molnfritt började dagen och det blåste en svag bris från syd-väst har jag för mig.
Inte lång tid efter att vi satt oss fäller det första gången. En liten gäddsnipa på något kilo får syna sina gudar (oss) innan vi bestämmer att han har mer att uträtta här i livet.
Ner i hålet igen och en ny väntan börjar.
Andreas och Jonas från SG Zander satt ett stenkast bort och de fick första gäddan som jag kunde fota, var ju inte snabb nog för att hinna med Fondans minsting.
Tjugo minuter senare var det äntligen min tur att få gäddkontakt och vilken kontakt sen!
Några gånger hade vi haft 'pill' på betet på just detta spö, i mitt favorithål, som resulterat i att gäddan släppt mörten innan vi kom fram till hålet.
Denna gången var det annorlunda. När jag kommer fram piper det fortfarande i mitt elektroniska napplarm och linan rullas sakta men säkert ut från spolen. Snabbt tar jag tag i spöet och gör ett rejält mothugg.
Redan vid mothugget kändes det att kontakten var av lite större modell och eftersom mitt favorithål är nära land och på bara några meters djup har jag gäddan uppe vid hålet rätt fort. Huvudet är enormt och de andra börjar nu flockas runt mig.
Vi får upp henne (kanske honom) och mäter gäddan först. Den sträcker sig till 108 cm.
En rejäl bit, även för en erfaren fiskare.
Smal som den tyvärr var så visade inte vågen lika trevliga siffror. Men fortfarande ett nytt personbästa med ismetespö.
Jag är i vilket fall skitnöjd och vid den här tidpunkten börjar man känna av en gassande hetta från solens värmande strålar. Man är aningen bränd i ansiktet nu måste jag erkänna. Aj aj
Fondan blev med ännu mer fisk senare också och här har vi ett fotobevis på det
Och Martin T ville inte vara sämre så han klippte lite gäddor även han till slut
Våra ökända basläger inreder vi med både omtanke och förnuft, här har vi hela det glada gänget
Jag är mör i hela min arma kropp nu, tröttheten efter pulsandet och springandet i den 20-25 cm djupa snön och stekt i ansiktet ser jag fram emot en avslappnande natt i sängen.
Ännu har jag inte bestämt mig för ifall jag ska orka mig upp till fisket som fortsätter imorgon på samma plats. Det återstår att se hur jag känner mig och hur läget inatt artar sig.
Till nästa gång, ha det gott och sträck linorna ordentligt innan mothugg!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Morgonen började som vanligt med att mans tressar sig i fiskekläderna ovetande om det är 4 minus eller 4 plus ute, eller hur det kan tänkas bli senare på dagen.
Man klär sig helt enkelt varmt, så finns alltid möjligheten att klä av sig några plagg.
Hasa sig ut genom ytterdörren och ned för trappan. Martin T har nyss parkerat utanför, spön och prylar lastas in i bilen och vå är på väg.
Solen skiner, fåglarna kvittrade säkert nånstans i ett träd, det blåser inte alltför mycket.
När vi parkerat bilen på framsidan hos Fondan har vi målet i sikte. Den kritvita skorpan på Landsjön.
Ännu en dag med isfiske väntar. Ännu en dag då den där monstergäddan kan välja ens mört.
Glada i hågen traskar vi ut till de andra, som redan varit där en stund och precis satt ut sin utrustning.
Fondan är i full gång med en stor snöslunga som han dragit ut på isen.
Han skapar raka och fina gångar ända fram till platserna där våra hål kommer att hamna några minuter senare.
Vi plockar upp, tacklar våra spön och borrar hålen i isen. Ut med spön och sedan sätta sig ner.
Vad underbart, molnfritt började dagen och det blåste en svag bris från syd-väst har jag för mig.
Inte lång tid efter att vi satt oss fäller det första gången. En liten gäddsnipa på något kilo får syna sina gudar (oss) innan vi bestämmer att han har mer att uträtta här i livet.
Ner i hålet igen och en ny väntan börjar.
Andreas och Jonas från SG Zander satt ett stenkast bort och de fick första gäddan som jag kunde fota, var ju inte snabb nog för att hinna med Fondans minsting.
En Landsjögädda av finaste kvalisort
Tjugo minuter senare var det äntligen min tur att få gäddkontakt och vilken kontakt sen!
Några gånger hade vi haft 'pill' på betet på just detta spö, i mitt favorithål, som resulterat i att gäddan släppt mörten innan vi kom fram till hålet.
Denna gången var det annorlunda. När jag kommer fram piper det fortfarande i mitt elektroniska napplarm och linan rullas sakta men säkert ut från spolen. Snabbt tar jag tag i spöet och gör ett rejält mothugg.
Redan vid mothugget kändes det att kontakten var av lite större modell och eftersom mitt favorithål är nära land och på bara några meters djup har jag gäddan uppe vid hålet rätt fort. Huvudet är enormt och de andra börjar nu flockas runt mig.
Vi får upp henne (kanske honom) och mäter gäddan först. Den sträcker sig till 108 cm.
En rejäl bit, även för en erfaren fiskare.
Smal som den tyvärr var så visade inte vågen lika trevliga siffror. Men fortfarande ett nytt personbästa med ismetespö.
Vågen stannade på blygsamma 6200g och det är inte mycket att hurra för med 108 cm som längd
Jag är i vilket fall skitnöjd och vid den här tidpunkten börjar man känna av en gassande hetta från solens värmande strålar. Man är aningen bränd i ansiktet nu måste jag erkänna. Aj aj
Fondan blev med ännu mer fisk senare också och här har vi ett fotobevis på det
Och Martin T ville inte vara sämre så han klippte lite gäddor även han till slut
Våra ökända basläger inreder vi med både omtanke och förnuft, här har vi hela det glada gänget
Från vänster:
Björn, Martin T, Fondan, Björns bror Jörgen och sist + minst är jag
Björn, Martin T, Fondan, Björns bror Jörgen och sist + minst är jag
Jag är mör i hela min arma kropp nu, tröttheten efter pulsandet och springandet i den 20-25 cm djupa snön och stekt i ansiktet ser jag fram emot en avslappnande natt i sängen.
Ännu har jag inte bestämt mig för ifall jag ska orka mig upp till fisket som fortsätter imorgon på samma plats. Det återstår att se hur jag känner mig och hur läget inatt artar sig.
Till nästa gång, ha det gott och sträck linorna ordentligt innan mothugg!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
