9 april 1983
Som nybliven 14-åring hade man fått en ny Abumatic 330 i födelsedagspresent, en drömrulle för mig på den tiden. Autosyncro, snabbstopp när man skulle håva eller gaffa gäddan, ca 80 meter 0,35 nylonlina kunde man spola på, Wow!
Med den rullen på ett Abu parazoomspö på ca 7 fot så levde gäddorna livsfarligt i Hoån.
Som vanligt hade vi bestämt att samlas vid Konsum kl 6 på lördagsmorgonen. Jag, Detlef, Magnus och Uffe, den tidens gäddproffs i Torsåker var den tänkta startuppställningen.
Men när klockan ringde på morronen så var jag knockad och orkade inte släpa mig upp, jag skiter i det här idag vet jag att tankarna gick.
Men minuterna gick och jag kunde inte somna om och efter en timme så gick jag i alla fall upp. Snabbfrukost och ner med lite saft och ett par mackor i ABU-väskan innan jag kastade mig på hojen.
Jag visste att vi skulle börja fiska på en sträcka vid Tjärnäs där en kanal rinner fram till ett mindre kraftverk, hösten före hade jag där tagit min första ”storgädda” en jätte tyckte jag då på 4,75 kg på en reflexspinnare.
Grabbarna var redan igång och fiskade när jag kom fram, men ingen hade fått något. Vi nötte på inne i kanalen utan framgång och vid elvatiden bröt vi upp och cyklade tillbaka mot byn.
Väl framme så gav Magnus upp och stack hem, men vi andra ville fortsätta fiska lite till.
Vi valde en sträcka som tidigare gett andra fiskare större gädda. Jag satte på en Hi-Lo lys 26 gram på tafsen och gjorde några kast i höljan innan det blev stopp, något stort hade gapat över wobblern. Efter vad jag säkert upplevde som en evighet kunde Detlef kasta sig över detta monster som låg i vattenbrynet, långt före sin tid tog han ett gälgrepp och vräkte upp gäddan på åkern. Den var enorm i våra ögon, ingen hade sett något större.
Någon våg hade vi inte och vi knackade gäddan snabbt, nu var det slutfiskat den här skulle vägas och mätas ordentligt.
På Konsum jobbade min farfars bror Olle Berglund i charken, själv en jäkel på att fiska.
( Han kunde vartenda ställe på Malmjärn).
Han fick äran att lägga besten på charkvågen som bara var graderad till tio kilo, men gäddan tyngde vågen lite mer och han sa att 10.1 får vi säga, längden mättes till 110cm.
Sån glädje man kände denna dag tror jag inte jag upplevt inom fisket, kanske lika men inte mer, att som ung tonåring få öka personbästat från ett par kilo hösten 1982 till över tio kilo våren 1983 var egentligen makalöst.
Att man sen fastnat i fisket kanske egentligen inte är så konstigt och det är lika roligt nu som för 27 år sedan!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Som nybliven 14-åring hade man fått en ny Abumatic 330 i födelsedagspresent, en drömrulle för mig på den tiden. Autosyncro, snabbstopp när man skulle håva eller gaffa gäddan, ca 80 meter 0,35 nylonlina kunde man spola på, Wow!
Som vanligt hade vi bestämt att samlas vid Konsum kl 6 på lördagsmorgonen. Jag, Detlef, Magnus och Uffe, den tidens gäddproffs i Torsåker var den tänkta startuppställningen.
Men när klockan ringde på morronen så var jag knockad och orkade inte släpa mig upp, jag skiter i det här idag vet jag att tankarna gick.
Men minuterna gick och jag kunde inte somna om och efter en timme så gick jag i alla fall upp. Snabbfrukost och ner med lite saft och ett par mackor i ABU-väskan innan jag kastade mig på hojen.
Jag visste att vi skulle börja fiska på en sträcka vid Tjärnäs där en kanal rinner fram till ett mindre kraftverk, hösten före hade jag där tagit min första ”storgädda” en jätte tyckte jag då på 4,75 kg på en reflexspinnare.
Grabbarna var redan igång och fiskade när jag kom fram, men ingen hade fått något. Vi nötte på inne i kanalen utan framgång och vid elvatiden bröt vi upp och cyklade tillbaka mot byn.
Väl framme så gav Magnus upp och stack hem, men vi andra ville fortsätta fiska lite till.
Vi valde en sträcka som tidigare gett andra fiskare större gädda. Jag satte på en Hi-Lo lys 26 gram på tafsen och gjorde några kast i höljan innan det blev stopp, något stort hade gapat över wobblern. Efter vad jag säkert upplevde som en evighet kunde Detlef kasta sig över detta monster som låg i vattenbrynet, långt före sin tid tog han ett gälgrepp och vräkte upp gäddan på åkern. Den var enorm i våra ögon, ingen hade sett något större.
Någon våg hade vi inte och vi knackade gäddan snabbt, nu var det slutfiskat den här skulle vägas och mätas ordentligt.
På Konsum jobbade min farfars bror Olle Berglund i charken, själv en jäkel på att fiska.
( Han kunde vartenda ställe på Malmjärn).
Sån glädje man kände denna dag tror jag inte jag upplevt inom fisket, kanske lika men inte mer, att som ung tonåring få öka personbästat från ett par kilo hösten 1982 till över tio kilo våren 1983 var egentligen makalöst.
Att man sen fastnat i fisket kanske egentligen inte är så konstigt och det är lika roligt nu som för 27 år sedan!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
