Ismeta på blanka fina nyisar är något som jag känner en slags skräckblandad förtjusning för. Förvisso har jag haft flera bra fiskepass denna tid om man ser till mängden fisk men i gengäld har jag haft desto svårare att hitta de större gäddorna. Det har gått så långt att jag kallar det hela för "novembersyndromet". Fast å andra sidan har jag inte lagt ned så mycket tid då denna period oftast är väldigt kort. När väl snön kommer vilket oftast rör sig om en till två veckor efter att isen lagt sig så är det sällan man får tillbaka blankisarna igen. Med andra ord gäller det att passa på medans man kan.
Fördelarna med blanka isar är flera. Dels kan man testa platser som man normalt inte orkar gå till (jag saknar skoter), sedan kan man sprida spöna bättre då man färdas lätt och snabbt på isen. Förutom detta så gör avsaknaden av snö samt tunna isar att jaktljuset nu är betydligt bättre för gäddorna jämfört med hur det kommer se ut längre fram under säsongen. Det är nu gäddorna skall vara som mest i farten, de ser betena på längre avstånd och rör sig mera.
Med all denna teori i bakhuvudet så borde man ha lyckas som bäst nu men i mitt fall är det inte alls så. Jag har mina mer eller mindre säkra vinter och vårställen som drar till sig stora gäddor men just denna tid känns det som att storgäddorna tenderar att vara väldigt utspridda, är som att de kan stå lite var som helst liksom. Mer fisketid samt hitta rätta typer av vatten kan kanske lösa detta problem?
Till min hjälp att komma det hela på spåren hade jag en riktig mästare inom området, Markus Teilus. På hans CV finner man fem mäktiga ismetegäddor alla tagna i Norrbotten (13,8 kg, 13,3 kg, 11,9 kg, 11,5 kg, 11,1 kg). Även Markus tycker att det kan vara knepigt att finna storgäddorna denna tid fast han har ändå lyckats få två riktigt fina fiskar. (nr 4 och nr 5 på listan). Själv har jag ett väldigt klent november-rekord med en gädda på dryga 8 kilo. Så här borde en putsning av det rekordet vara klart möjligt.
Nu till dagen då det hände. Redan då jag satt ut mitt första spö kommer första hugget. En pigg och stilig gädda på 104 cm och 7520 gram blir dagens första fisk. Bra start men den förväntade huggsexan uteblir. Vi förbannar oss lite varför vi inte var igång tidigare, kanske missade vi dagens hetaste huggperiod. Under dagen kommer huggen glest men med jämna mellanrum fast nu är det mest snipor som är i farten.
När dagsljuset börjar avta börjar den ena bjällran efter den andra plinga. Några bättre fiskar kring 4-6 kilo kommer nu upp och plötsligt känns det riktigt hett. Jag har just krokat loss och släppt tillbaka en 4 kilos då jag ser att det fällt på spöet närmast sett från där jag befinner mig. Den måste huggit alldeles nyligen så jag skyndar mig dit. Jag blir nästan chockad då jag ser hur mycket lina den dragit ut. Sådana här gånger vet jag att man inte har de bästa oddsen att lyckas med krokningen. Dessutom vet jag att det i princip bara är stora gäddor som kan göra sådana här långruscher. Jag vevar nu in linan i snabb takt, känner lite motstånd och sedan drar jag till med 3-4 mothugg på raken.
Jag fortsätter veva in lina och känner hela tiden lite motstånd men det är inte mycket mer än så. Men så blir det nästan stumt och jag inbillar mig att gäddan kan ha gått fast i nått. Men när den då rör på sig får jag lite vibbar att det kan vara en större fisk. När jag även ser att det fortfarande är drygt 40 fot ute växer sig känslan ännu starkare. Tillslut står den rakt nedanför hålet och ställer sig vid botten vilket är ytterligare ett bra tecken. Jag får strax en skymt av fisken och det är en mäktig syn när man ser gäddan göra en långrusning under blankisen. Nu vet jag att det är en bättre fisk vilket jag också förmedlar till Markus som givetvis är långt borta och drillar en 5 kilos. Slutfasen av kampen blir jobbig då gäddan vägrar att ge sig, den hinner med ett gäng rusningar innan den till sist står still under hålet och jag kan landa den.
Markus kommer strax och han säger direkt när han ser gäddan att detta är ju en "reggfisk" (över 12 kg). Själv inser jag detsamma först när jag sätter ner den i hålet för att hålla den under vatten medans Markus fixar i ordning grejor för vägning, mätning och fotografering. Den är inte bara lång utan det är knappt att den går igenom hålet. När den sedan ligger i vågsäcken känner jag en bra tyngd men fortfarande har jag inga förhoppningar om ett nytt pers vilket innebär att den måste väga över 13110 gram. Vi väger den två gånger och det är Markus som ser siffrorna på displayen. Han säger sedan "du kommer inte tro mig när jag säger vad den väger". Sen när jag får höra vikten inser jag att ett nytt rekord är ett faktum, om än med liten marginal 110 gram. Längden var också mäktig, bara 1 cm från min längsta gädda.
Som vanligt sådana här gånger har man svårt att ta in allt som händer på en gång. Men så här i efterhand känns det riktigt kul att få dela upplevelsen med någon annan. Alla tidigare gädd-rekord har jag tagit när jag fiskat själv vilket känts lite tråkigt. Jag och Markus hade innan pratat rätt mycket om hur vi skulle lägga upp fisket och planera det hela på bästa sätt. Nu hade vi turen att lyckas så då blir det liksom dubbel glädje Fisket är många gånger teamwork så denna fisk har Markus minst lika stor del i som jag själv. Extra häftigt att det var just Markus jag fick dela detta rekord med eftersom jag var med då han tog sitt dåvarande Pb från 2014, även då var det fråga om ismete. Nu var det ombytta roller.
MINA SENASTE GÄDDREKORD
2010 – 12100 gram – Ismete, fiskade själv
2016 – 12940 gram – Ismete, fiskade själv
2018 – 13110 gram – Spinn, fiskade själv
2018 – 13220 gram – Ismete, fiskade med Markus
GÄDDREKORD JAG DELAT MED ANDRA
2016 – 12840 gram – Ismete, Mats H
2014 – 11900 gram – Ismete, Markus T
2017 – 11200 gram – Vertikal, Bosse
2016 – 10000 gram – Vertikal, Bosse
2016 - 9670 gram – Vertikal, Bosse
2014 - 9180 gram – Vertikal, Andreas
2013 - 8500 gram – Vertikal, Bosse
2014 - 8130 gram – Ismete, Martin
Sjukt mäktig syn att se när gäddan simmade tillbaka och förhoppningsvis kan hon käka sig ännu större så kanske vi ses igen i framtiden. Bjuder på ett filmklipp av det hela...
Läs mer på bloggen
Fördelarna med blanka isar är flera. Dels kan man testa platser som man normalt inte orkar gå till (jag saknar skoter), sedan kan man sprida spöna bättre då man färdas lätt och snabbt på isen. Förutom detta så gör avsaknaden av snö samt tunna isar att jaktljuset nu är betydligt bättre för gäddorna jämfört med hur det kommer se ut längre fram under säsongen. Det är nu gäddorna skall vara som mest i farten, de ser betena på längre avstånd och rör sig mera.
Med all denna teori i bakhuvudet så borde man ha lyckas som bäst nu men i mitt fall är det inte alls så. Jag har mina mer eller mindre säkra vinter och vårställen som drar till sig stora gäddor men just denna tid känns det som att storgäddorna tenderar att vara väldigt utspridda, är som att de kan stå lite var som helst liksom. Mer fisketid samt hitta rätta typer av vatten kan kanske lösa detta problem?
Till min hjälp att komma det hela på spåren hade jag en riktig mästare inom området, Markus Teilus. På hans CV finner man fem mäktiga ismetegäddor alla tagna i Norrbotten (13,8 kg, 13,3 kg, 11,9 kg, 11,5 kg, 11,1 kg). Även Markus tycker att det kan vara knepigt att finna storgäddorna denna tid fast han har ändå lyckats få två riktigt fina fiskar. (nr 4 och nr 5 på listan). Själv har jag ett väldigt klent november-rekord med en gädda på dryga 8 kilo. Så här borde en putsning av det rekordet vara klart möjligt.
Nu till dagen då det hände. Redan då jag satt ut mitt första spö kommer första hugget. En pigg och stilig gädda på 104 cm och 7520 gram blir dagens första fisk. Bra start men den förväntade huggsexan uteblir. Vi förbannar oss lite varför vi inte var igång tidigare, kanske missade vi dagens hetaste huggperiod. Under dagen kommer huggen glest men med jämna mellanrum fast nu är det mest snipor som är i farten.
När dagsljuset börjar avta börjar den ena bjällran efter den andra plinga. Några bättre fiskar kring 4-6 kilo kommer nu upp och plötsligt känns det riktigt hett. Jag har just krokat loss och släppt tillbaka en 4 kilos då jag ser att det fällt på spöet närmast sett från där jag befinner mig. Den måste huggit alldeles nyligen så jag skyndar mig dit. Jag blir nästan chockad då jag ser hur mycket lina den dragit ut. Sådana här gånger vet jag att man inte har de bästa oddsen att lyckas med krokningen. Dessutom vet jag att det i princip bara är stora gäddor som kan göra sådana här långruscher. Jag vevar nu in linan i snabb takt, känner lite motstånd och sedan drar jag till med 3-4 mothugg på raken.
Jag fortsätter veva in lina och känner hela tiden lite motstånd men det är inte mycket mer än så. Men så blir det nästan stumt och jag inbillar mig att gäddan kan ha gått fast i nått. Men när den då rör på sig får jag lite vibbar att det kan vara en större fisk. När jag även ser att det fortfarande är drygt 40 fot ute växer sig känslan ännu starkare. Tillslut står den rakt nedanför hålet och ställer sig vid botten vilket är ytterligare ett bra tecken. Jag får strax en skymt av fisken och det är en mäktig syn när man ser gäddan göra en långrusning under blankisen. Nu vet jag att det är en bättre fisk vilket jag också förmedlar till Markus som givetvis är långt borta och drillar en 5 kilos. Slutfasen av kampen blir jobbig då gäddan vägrar att ge sig, den hinner med ett gäng rusningar innan den till sist står still under hålet och jag kan landa den.
Markus kommer strax och han säger direkt när han ser gäddan att detta är ju en "reggfisk" (över 12 kg). Själv inser jag detsamma först när jag sätter ner den i hålet för att hålla den under vatten medans Markus fixar i ordning grejor för vägning, mätning och fotografering. Den är inte bara lång utan det är knappt att den går igenom hålet. När den sedan ligger i vågsäcken känner jag en bra tyngd men fortfarande har jag inga förhoppningar om ett nytt pers vilket innebär att den måste väga över 13110 gram. Vi väger den två gånger och det är Markus som ser siffrorna på displayen. Han säger sedan "du kommer inte tro mig när jag säger vad den väger". Sen när jag får höra vikten inser jag att ett nytt rekord är ett faktum, om än med liten marginal 110 gram. Längden var också mäktig, bara 1 cm från min längsta gädda.
Som vanligt sådana här gånger har man svårt att ta in allt som händer på en gång. Men så här i efterhand känns det riktigt kul att få dela upplevelsen med någon annan. Alla tidigare gädd-rekord har jag tagit när jag fiskat själv vilket känts lite tråkigt. Jag och Markus hade innan pratat rätt mycket om hur vi skulle lägga upp fisket och planera det hela på bästa sätt. Nu hade vi turen att lyckas så då blir det liksom dubbel glädje Fisket är många gånger teamwork så denna fisk har Markus minst lika stor del i som jag själv. Extra häftigt att det var just Markus jag fick dela detta rekord med eftersom jag var med då han tog sitt dåvarande Pb från 2014, även då var det fråga om ismete. Nu var det ombytta roller.
MINA SENASTE GÄDDREKORD
2010 – 12100 gram – Ismete, fiskade själv
2016 – 12940 gram – Ismete, fiskade själv
2018 – 13110 gram – Spinn, fiskade själv
2018 – 13220 gram – Ismete, fiskade med Markus
GÄDDREKORD JAG DELAT MED ANDRA
2016 – 12840 gram – Ismete, Mats H
2014 – 11900 gram – Ismete, Markus T
2017 – 11200 gram – Vertikal, Bosse
2016 – 10000 gram – Vertikal, Bosse
2016 - 9670 gram – Vertikal, Bosse
2014 - 9180 gram – Vertikal, Andreas
2013 - 8500 gram – Vertikal, Bosse
2014 - 8130 gram – Ismete, Martin
Sjukt mäktig syn att se när gäddan simmade tillbaka och förhoppningsvis kan hon käka sig ännu större så kanske vi ses igen i framtiden. Bjuder på ett filmklipp av det hela...
Läs mer på bloggen
Kommentera