Vinden slet i den lilla plastbåten där den stretade sig fram över sjön. Motorns enformiga smattrande skar genom luften, studsade ut över den upprörda ytan. På toften stod en rykande kopp kaffe, trängdes med en handfull uppradade beten och diverse tänger. Det var dags att hänge sig åt höjden av*vardagslyx; ännu ett efter-jobbet-pass.
När jag var ut i söndags med Micke och Kenneth provade jag ett ställe som ibland kan hålla mycket*gädda precis efter leken. Det är något av en flaskhals där det normalt samlas mycket betesfisk men som under senaste vårar inte givit mycket alls. I söndags visade stället rejält med potential med många hugg även om de då var små. Det var värt ett återbesök då kanske större efterleksgäddor nu också hittat dit? Svaret kom direkt.
Väl på plats satte jag*på en Mcrubber ”Skymningen” och kastade ut. Efter två vevtag, samtidigt som jag förflyttade mig lite i båten, högg det stenhårt. Helt oförberedd uteblev mothugget och ett stort huvud bröt ytan och spottade ut betet. Jaså, det ska bli en sådan eftermiddag, tänkte jag och log. I kastet efter krokade jag en snipa. Några kast senare en fisk i trekilosklassen som slaktade Mcrubbern och skakade sedan loss den från shallowskruven. Den flög i en fin båge, landade några meter bort och sjönk mot sin grav. Istället satte jag på en Burt23 och*ca 10 minuter efter passets första kast satt fjärde gäddan.
Utlekt och urstark 91:a.
Även en snipa gapade efter stort och högg på Burt23.
Kort därefter högg det tappade-nästan-spöt-hårt. Jag trodde först att det var en riktig bjässe men visade sig ”bara” vara en*galen 85+. Som på en given signal under ytan tvärdog huggen. Från att ha tagit sex gäddor på tjugo minuter hade jag inte ett pet på kommande timme. Jag bytte runt lite i beteshinken men inget verkade fungera. Signalen ljöd tydligen igen så småningom för från ingenstans kom en ny våg av galna och ursinniga mördarhugg.
Det blev sex gäddor till under passets sista halvtimme varav*en mätte in på 92 cm och ytterligare två på 85+. Inga jättar men väldigt fin snittstorlek. Jag räknade ihop det lite snabbt och insåg att av passets tolv gäddor mätte*de fem längsta in på minst 438 cm. På bara två timmar. Ett riktigt lyckat efter-jobbet-fiske, med andra ord.
Med ett stort flin på läpparna styrde jag min lilla plastskuta hemåt igen, förundrad över lyx i vardagen och över hur mycket man kan älska gäddfiske egentligen.
Skitfiske på er, så länge!
Läs mer på bloggen
När jag var ut i söndags med Micke och Kenneth provade jag ett ställe som ibland kan hålla mycket*gädda precis efter leken. Det är något av en flaskhals där det normalt samlas mycket betesfisk men som under senaste vårar inte givit mycket alls. I söndags visade stället rejält med potential med många hugg även om de då var små. Det var värt ett återbesök då kanske större efterleksgäddor nu också hittat dit? Svaret kom direkt.
Väl på plats satte jag*på en Mcrubber ”Skymningen” och kastade ut. Efter två vevtag, samtidigt som jag förflyttade mig lite i båten, högg det stenhårt. Helt oförberedd uteblev mothugget och ett stort huvud bröt ytan och spottade ut betet. Jaså, det ska bli en sådan eftermiddag, tänkte jag och log. I kastet efter krokade jag en snipa. Några kast senare en fisk i trekilosklassen som slaktade Mcrubbern och skakade sedan loss den från shallowskruven. Den flög i en fin båge, landade några meter bort och sjönk mot sin grav. Istället satte jag på en Burt23 och*ca 10 minuter efter passets första kast satt fjärde gäddan.
Utlekt och urstark 91:a.Även en snipa gapade efter stort och högg på Burt23.Kort därefter högg det tappade-nästan-spöt-hårt. Jag trodde först att det var en riktig bjässe men visade sig ”bara” vara en*galen 85+. Som på en given signal under ytan tvärdog huggen. Från att ha tagit sex gäddor på tjugo minuter hade jag inte ett pet på kommande timme. Jag bytte runt lite i beteshinken men inget verkade fungera. Signalen ljöd tydligen igen så småningom för från ingenstans kom en ny våg av galna och ursinniga mördarhugg.
Det blev sex gäddor till under passets sista halvtimme varav*en mätte in på 92 cm och ytterligare två på 85+. Inga jättar men väldigt fin snittstorlek. Jag räknade ihop det lite snabbt och insåg att av passets tolv gäddor mätte*de fem längsta in på minst 438 cm. På bara två timmar. Ett riktigt lyckat efter-jobbet-fiske, med andra ord.
Med ett stort flin på läpparna styrde jag min lilla plastskuta hemåt igen, förundrad över lyx i vardagen och över hur mycket man kan älska gäddfiske egentligen.
Skitfiske på er, så länge!
Läs mer på bloggen
