Hemmasjön Levererar!
Fiske i hemmasjön, hemmasjön ja..
Även om jag inte längre bor ett stenkast från den
måste jag ändå benämna den hemmasjö.
Här har man spenderat oräkneliga timmar, kvällar och nätter
kryssandes i lungna stråk med plastiga wobblers i släp.
Efter flera års fiske i samma vatten lär man känna
detsamma på ett äktenskapligt sätt.
Man kan alla grund, känner till alla heta platser
och kan nästan känna i luften sekunden innan fisken hugger.
Vi har flyttat båten till andra sjöar några gånger
när typiska grönare gräs tankar dykt upp, men ändå
ligger den där, på samma plats, fastknuten i samma träd som den alltid varit.
Sjön ligger i Dalsland och sträcker sig över en mil.
Omgiven av skog, åkermark och med öar och vassvikar.
Fisk eller inte, en kväll på sjön är alltid en
kväll på sjön.
Denna onsdagskväll ger vi oss ut på tur som så många gånger förut.
Fisket har varit något sämre här än tidigare år, vi har dock fått bra med Gös
men de riktigt stora Gäddorna har uteblivit.
Medan vi ror ut från strandkanten fäller jag någon kommentar om att det här är sista chansen jag ger sjön för iår.
Det skulle jag senare få äta upp.
Vi har väl smidit någon sorts plan för kvällen, vi ska prova vertikalfiske över djupet.
Sjön är ganska grund och har ett djup på 16 meter, vi hittar snart fisk på lodet och
lägger oss över stenbotten, gummijiggarna släpps ner och studsar i botten.
Vi lägger upp lite lina på rullen och rycker försikigt i spöna.
Två pigga Gösar dyker på våra beten inom loppet av 15 minuter.
Tös med Gös
Små gynnare så de får simma tillbaka igen.
Vi byter ut vår plan och ställer om för trolling istället.
Det finns ju stora gäddor i sjön, vi måste ju kunna lura upp någon av dem.
Efter att ha tacklat om och styrt bort mot vassruggarna runt holmen så
händer något ovanligt. Jag och Jonas får dubbelhugg! Var sin ungefär lika
stor gädda som vi drillar med försiktighet in mot båten.
Det var kul! Men nu vill vi ha mer och det får vi, gädda på gädda hugger och det påminner
om hur fisket var här förr. Kort mellan ivriga gäddhugg! Extra kul när man har ungarna med sig också.
Så blir lillasyster kissnödig, och hon kan verkligen inte tänka sig att använda öskaret som
vi andra gubbar gör när det blivit för mycket termoskaffe. Vi lägger till vid en ö och går iland.
Pojken står kvar och kastar med spinnare och krokar en liten gädda från land.
Här håller han en snabbkurs med lillasyster i "återutsättning av gädda".
Vi hoppar i båten igen och glider mellan två öar mot en känd djuphåla.
Vi hinner inte mer än 25 meter från strandkanten fören det smäller till på mitt spö,
bottennapp? ...eller näe, det rör på sig! - Det här är stort! Säger jag, ingen av dom
andra lyssnar då jag brukar säga precis så när jag får napp. Men jag känner att det
här är bra, det här är riktigt bra. När vattenytan bryts för första gången känner jag pulsen
stiga angenämt. Efter lite halvpanik och febrilt letande efter lipgriptången kan vi landa en
riktigt fin storgädda! Så himla skönt och abstinensen är som bortblåst. 114cm 7,5 stadiga kilo.
Vi åker sakta hemåt och 6 timmar har gått på sjön. Tiden fullkomligt flyger iväg som vanligt,
klockan närmar sig midnatt och himlen skiftar i rosa. Batterislut på motorn så vi ror hemåt
i natten. Sommarlov för barnen som tur är, själv får jag masa mig iväg till kontoret med tunga ögonlock, men det är så värt det!
Läs mer på bloggen
Skitfiske på Er!
Och kommentera gärna, det är alltid roligt.
/ Martin
Fiske i hemmasjön, hemmasjön ja..
Även om jag inte längre bor ett stenkast från den
måste jag ändå benämna den hemmasjö.
Här har man spenderat oräkneliga timmar, kvällar och nätter
kryssandes i lungna stråk med plastiga wobblers i släp.
Efter flera års fiske i samma vatten lär man känna
detsamma på ett äktenskapligt sätt.
Man kan alla grund, känner till alla heta platser
och kan nästan känna i luften sekunden innan fisken hugger.
Vi har flyttat båten till andra sjöar några gånger
när typiska grönare gräs tankar dykt upp, men ändå
ligger den där, på samma plats, fastknuten i samma träd som den alltid varit.
Sjön ligger i Dalsland och sträcker sig över en mil.
Omgiven av skog, åkermark och med öar och vassvikar.
Fisk eller inte, en kväll på sjön är alltid en
kväll på sjön.
Denna onsdagskväll ger vi oss ut på tur som så många gånger förut.
Fisket har varit något sämre här än tidigare år, vi har dock fått bra med Gös
men de riktigt stora Gäddorna har uteblivit.
Medan vi ror ut från strandkanten fäller jag någon kommentar om att det här är sista chansen jag ger sjön för iår.
Det skulle jag senare få äta upp.
Vi har väl smidit någon sorts plan för kvällen, vi ska prova vertikalfiske över djupet.
Sjön är ganska grund och har ett djup på 16 meter, vi hittar snart fisk på lodet och
lägger oss över stenbotten, gummijiggarna släpps ner och studsar i botten.
Vi lägger upp lite lina på rullen och rycker försikigt i spöna.
Två pigga Gösar dyker på våra beten inom loppet av 15 minuter.
Tös med Gös
Små gynnare så de får simma tillbaka igen.
Vi byter ut vår plan och ställer om för trolling istället.
Det finns ju stora gäddor i sjön, vi måste ju kunna lura upp någon av dem.
Efter att ha tacklat om och styrt bort mot vassruggarna runt holmen så
händer något ovanligt. Jag och Jonas får dubbelhugg! Var sin ungefär lika
stor gädda som vi drillar med försiktighet in mot båten.
Det var kul! Men nu vill vi ha mer och det får vi, gädda på gädda hugger och det påminner
om hur fisket var här förr. Kort mellan ivriga gäddhugg! Extra kul när man har ungarna med sig också.
Så blir lillasyster kissnödig, och hon kan verkligen inte tänka sig att använda öskaret som
vi andra gubbar gör när det blivit för mycket termoskaffe. Vi lägger till vid en ö och går iland.
Pojken står kvar och kastar med spinnare och krokar en liten gädda från land.
Här håller han en snabbkurs med lillasyster i "återutsättning av gädda".
Vi hoppar i båten igen och glider mellan två öar mot en känd djuphåla.
Vi hinner inte mer än 25 meter från strandkanten fören det smäller till på mitt spö,
bottennapp? ...eller näe, det rör på sig! - Det här är stort! Säger jag, ingen av dom
andra lyssnar då jag brukar säga precis så när jag får napp. Men jag känner att det
här är bra, det här är riktigt bra. När vattenytan bryts för första gången känner jag pulsen
stiga angenämt. Efter lite halvpanik och febrilt letande efter lipgriptången kan vi landa en
riktigt fin storgädda! Så himla skönt och abstinensen är som bortblåst. 114cm 7,5 stadiga kilo.
Vi åker sakta hemåt och 6 timmar har gått på sjön. Tiden fullkomligt flyger iväg som vanligt,
klockan närmar sig midnatt och himlen skiftar i rosa. Batterislut på motorn så vi ror hemåt
i natten. Sommarlov för barnen som tur är, själv får jag masa mig iväg till kontoret med tunga ögonlock, men det är så värt det!
Läs mer på bloggen
Skitfiske på Er!
Och kommentera gärna, det är alltid roligt.
/ Martin