Spenderade helgen i Värmland och tillsammans med svärfar gav jag mig ut på jakt efter siklöja och nors. Vi hade tidigare i somras sett stim med mindre fisk som står nere på djup över 10 meter. Vid det tillfället hade jag inte med mig tackelpärmen med häcklor så något försök på dem blev inte av den gången. Fisken fanns kvar på samma djup i samma område:
Denna gången blev det försök med Fladens mikrohäckla med krokar i storlek 16. Denna häckla har tidigare i samma vatten fungerat mycket bra för abborre. Har tagit abborre vid vertikalfiske från båt men även vid kast från land. Fisken under oss visade däremot inte det minsta intresse för häcklan. Minst sagt frustrerande.
Detta föranledde att jag knöt ihop en egen form av häckla där jag lånade några flugor från svärfar. Längst ned satte jag en nymf (vet inte namnet).
Ovanför den kom ännu en fluga, haröra.
Med måttliga förhoppningar om framgång prövades denna nya häckla igår. Precis som jag i ärlighetens namn väntade mig så förändrade detta ingenting. Fisken stod kvar men inte det minsta intresse för någon form av bete. Jag tror att det rör sig om siklöja, eller "vemma" som de kallas i Värmland. Jag vet sedan tidigare att andra artfiskare har stött på patrull vid försök efter denna art. Med andra har det gått rätt så trögt i artfiskandet det senaste. Förra helgen prövade jag ett, för mig, nytt ställe vid Gullmarn. Totalt fick jag då 8 olika arter men ingen som var ny till listan.
Läs mer på bloggen
Denna gången blev det försök med Fladens mikrohäckla med krokar i storlek 16. Denna häckla har tidigare i samma vatten fungerat mycket bra för abborre. Har tagit abborre vid vertikalfiske från båt men även vid kast från land. Fisken under oss visade däremot inte det minsta intresse för häcklan. Minst sagt frustrerande.
Detta föranledde att jag knöt ihop en egen form av häckla där jag lånade några flugor från svärfar. Längst ned satte jag en nymf (vet inte namnet).
Ovanför den kom ännu en fluga, haröra.
Och ovanför dessa två flugor satte jag en enkelkrok i storlek 20 som jag agnade med en liten maskbit.
Med måttliga förhoppningar om framgång prövades denna nya häckla igår. Precis som jag i ärlighetens namn väntade mig så förändrade detta ingenting. Fisken stod kvar men inte det minsta intresse för någon form av bete. Jag tror att det rör sig om siklöja, eller "vemma" som de kallas i Värmland. Jag vet sedan tidigare att andra artfiskare har stött på patrull vid försök efter denna art. Med andra har det gått rätt så trögt i artfiskandet det senaste. Förra helgen prövade jag ett, för mig, nytt ställe vid Gullmarn. Totalt fick jag då 8 olika arter men ingen som var ny till listan.
Läs mer på bloggen
