Ett av mina favoritbeten är The Wolf från Wolfcreek Lures. Anders som gör dessa hur tuffat på rätt länge och jag vet inte hur många Wolfar och andra beten han har försett oss sportfiskare med, men det är många. Betet i sig är en glider/slider med fin belly flash. Till formen är det inget superspeciellt bete, det finns en hel del beten liknande Wolfen och det kanske främst beror på att det är just en optimal form på denna typ av klassiskt jerkbait.
Betet i sig behöver kanske ingen närmare presentation men om du mot förmodan inte känner till detta kungliga bete så är The Wolf 16cm långt, tillverkat i 21mm tjock svensk bok och viktad på tre ställen. Den vanligaste varianten är slow sink med ett fint häng. Den väger ca 105 gram och är den du vanligtvis hittar i de mer välsorterade affärerna men den finns även som shallow och fast sink. De är ovanligare men jag har lagt vantarna på några av dessa. Shallowvarianten är för tillfället en favorit, som förutom att den är mer grundgående även har en rasselkammare. Wolfcreek gör även andra jerkbaits som både är större och mindre men min personliga favorit är just The Wolf, även om The cub (som är mindre) kommer rätt nära efter. Det fungerar lite bättre när man fiskar med haspel och när man vill downsiza rent generellt.
Ett av de mer kända beten som påminner om The Wolf är ”Buster jerk”. Det betet håller jag som ett av de bästa betena om man ser till pris, tillgång och fiskmagnet. Det är lite smalare, lättare och enklare. Anders har ju till och med gjort färgsättningar på bustern i och med sitt samarbete med CWC, så likheterna är ju uppenbara men skillnaden är ändå stor. Jag fiskade mycket med Buster Jerk förut och The Wolf är en av anledningarna till att jag inte fiskar så mycket med det längre. Jag tycker helt enkelt det är svårt att gå tillbaka till Buster Jerk efter att ha fiskat med The Wolf. Inte alls samma precision och känsla som i Wolfen. Det är väl det enda dåliga jag kan säga om The Wolf, att det får andra beten att se dåliga ut. Sen betyder ju inte detta nödvändigtvis något för fisken men fiskar man med kärlek och förtroende för betet så fiskar man bättre.
Nu i höst så firar Wolfcreek Lures 10 år, åtminstone som företag. Det är oklart hur många beten som har blivit berörda av Anders grova magiska gäddhänder innan de satts i beteslåset av en finsmakande gäddfiskare men det ryktas om att det är hundratusentals, rent av miljontals, kanske uppåt en miljard. Hatten av för det och vi hoppas på en aldrig sinande ström av beten som lämnar lyckofabriken på Frösön.
Här är några av Anders Wolfar som finns i mina beteslådor.
Lyckohjulet, merparten av mina Wolfar
Silver shiner – Enkel men mördande fin
Double trouble – Två shallow abborrar
Två guldiga wolfar, motoroil och shallow
En favoritbuster med Anders färgsättning som inte görs längre. Under den en Wolf Fast Sink med samma färgsättning.
Brown parrot – en favoritfärg, här i fast sink
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Betet i sig behöver kanske ingen närmare presentation men om du mot förmodan inte känner till detta kungliga bete så är The Wolf 16cm långt, tillverkat i 21mm tjock svensk bok och viktad på tre ställen. Den vanligaste varianten är slow sink med ett fint häng. Den väger ca 105 gram och är den du vanligtvis hittar i de mer välsorterade affärerna men den finns även som shallow och fast sink. De är ovanligare men jag har lagt vantarna på några av dessa. Shallowvarianten är för tillfället en favorit, som förutom att den är mer grundgående även har en rasselkammare. Wolfcreek gör även andra jerkbaits som både är större och mindre men min personliga favorit är just The Wolf, även om The cub (som är mindre) kommer rätt nära efter. Det fungerar lite bättre när man fiskar med haspel och när man vill downsiza rent generellt.
Ett av de mer kända beten som påminner om The Wolf är ”Buster jerk”. Det betet håller jag som ett av de bästa betena om man ser till pris, tillgång och fiskmagnet. Det är lite smalare, lättare och enklare. Anders har ju till och med gjort färgsättningar på bustern i och med sitt samarbete med CWC, så likheterna är ju uppenbara men skillnaden är ändå stor. Jag fiskade mycket med Buster Jerk förut och The Wolf är en av anledningarna till att jag inte fiskar så mycket med det längre. Jag tycker helt enkelt det är svårt att gå tillbaka till Buster Jerk efter att ha fiskat med The Wolf. Inte alls samma precision och känsla som i Wolfen. Det är väl det enda dåliga jag kan säga om The Wolf, att det får andra beten att se dåliga ut. Sen betyder ju inte detta nödvändigtvis något för fisken men fiskar man med kärlek och förtroende för betet så fiskar man bättre.
Nu i höst så firar Wolfcreek Lures 10 år, åtminstone som företag. Det är oklart hur många beten som har blivit berörda av Anders grova magiska gäddhänder innan de satts i beteslåset av en finsmakande gäddfiskare men det ryktas om att det är hundratusentals, rent av miljontals, kanske uppåt en miljard. Hatten av för det och vi hoppas på en aldrig sinande ström av beten som lämnar lyckofabriken på Frösön.Här är några av Anders Wolfar som finns i mina beteslådor.
Lyckohjulet, merparten av mina WolfarSilver shiner – Enkel men mördande finDouble trouble – Två shallow abborrarTvå guldiga wolfar, motoroil och shallowEn favoritbuster med Anders färgsättning som inte görs längre. Under den en Wolf Fast Sink med samma färgsättning.Brown parrot – en favoritfärg, här i fast sinkLäs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
