*
Anders bjöd ut oss att fiska ål i förrgår och vi var inte slöa på att tacka ja, jag och Daniel.
Eftersom man fiskar ål på kvällen och natten så kom vi ut till Anders runt niotiden och snart hade vi
kastat ut och satt os i väntan på napp. Och vänta fick vi göra. Ända till tjugo i ett för att vara exakt.
*
Då började Daniels napplarm skrika som besatt och Daniel som alltför ofta sitter med telefonen i
handen kastade den så den la sig på gräsmattan, slängde sig de två meterna som han hade fram
till spöet, halkade på det blöta gräset i sluttningen och hamnade på ändalyktan. Därifrån greppade
han spöet, lyfte det och satte ett stenhårt mothugg. Fisken satt där och den gjorde bra motstånd.
Ut på bryggan och så var drillningen igång, Anders stod redo med håven och snart kunde vi skymta
ålen. Den såg tjock ut när den gled över håvkanten och alla var glada, mest nöjd var Daniel.
*
*
Vi gjorde en snabb mätning och fotografering och sedan var det dags för vägningen, ålen visade sig
väga hela 1,34 kg vilket helt klart var nytt personbästa för Daniel. Grattis!
*
*
I samma veva som Daniel drillade ålen och Anders stod beredd att håva pep det till en gång i Anders
larm som var närmast bryggan, jag sa till Anders att det var slaklina och han sa att han kör med
slaklina denna kvällen som test så det var ju inget konstigt med det och vi glömde bort det. Nu var
det dags att släppa tillbaka Daniels ål så vi gick alla ner till stranden.
*
*
Efter en kvart eller kanske tjugo minuter gick Anders ner till sitt spö och skulle dra in betet någon
meter. Vi kunde se honom böja sig ner, fippla med något för att sedan resa sig upp med spöet,
veva in lina till förbannelse och följa linan ut på bryggan. Han vevade och vevade och till slut skrek
han:
-Men jag har ju fisk!
Förmodligen hade ålen nappat redan då Daniel var i full färd att drilla sin ål. Anders vevade och det
var bra böj i spöet, vi började ana att den här fisken var av lite bättre storlek.
*
Snart var fisken redo för håvning och vi kunde se hur fet den var, men vi visste inte hur lång den kunde
vara och då är det svårt att bedömma vikt på fisken. Mätningen visade att den var hela 95 cm lång
och med den tjockleken kunde det vara nytt perosnbästa för Anders. Vi vägde den och tyvärr var den
ett par hekto för liten men den tyngde ändå ner vågen till 1,85 kg vilket är riktigt bra för en ål och även
storfisk-reg så grattis till Anders också!
*
*
Vi släppte tillbaka även denna och den var ivrig att simma hem igen.
*
*
Men jag då? Ja för min del blev det ingen fisk men med gott sällskap, grillning och en kopp kaffe
gör det ingenting. Jag lyckas säkert någon gång och då kanske det är ett riktigt monster jag får
på kroken, vem vet? Och gott sällskap är bra nog fram tills dess.
*
Tack för en trevlig kväll Anders. Det här måste vi göra om snart igen.
Och grattis igen till både Daniel och Anders till ett nytt personbästa och ett storfisk-reg.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
