Jag blir så nöjd när vardagarna erbjuder portioner av den alltid så dyrbara tiden. När små luckor uppstår mellan jobb, barnhämtning, matlagning, hundpromenader, hemmafix och träningspass. Onsdagar är en sådan dag; där det ibland kan klaffa med afterwork-fiske. Igår klaffade det och jag kastade mig ut på sjön, huvudstupa.
Den kyliga nordanvind som haft norduppland i fast grepp den senaste*tiden hade i början av veckan vänt till en*mer behaglig sydväst. Solen kikade fram i omgångar men mest täcktes den av molnbankar, likt ljusgrå gardiner. Läget kändes bra, det luktade gädda.
Efter en stunds färd med min lilla plasteka hägrade det planerade området och på beteslåset hamnade en av två namnlösa hemmasniderier som knappt har fått fånga något ännu. Det var den utstötta, guldfärgade brorsan till lyckotailen som levererat*de fyra större fiskarna under de senaste veckorna. Nu var det lillebrorsans tur att glittra i det sporadiska solskenet. Efter ett par kast*blev det hugg*– ett märkligt sådant.
Det var en riktigt hungrig abborre som kom till båten. Betet har en*11 cm lång kropp men med utsträckt Knorr mäter det hela ca 30 cm. Abborren var*bara 10 cm längre och vägde 820 gram. I kasten efter hade jag ett försiktigt gäddpet som bommades och det skulle visa sig vara melodin för de kommande två timmarna.
Efter den mycket kraftiga vind som rådde i helgen och i början av veckan blev vattnet i den grunda sjön grumligt. Vågorna rullar ned till dybotten och det blir svårfiskat något djävulskt. Man måste leta vindskyddade områden där betesfisk och predatorer samlas. Problemet denna onsdag var ju att vinden hade vänt. På de fläckar där det dagen innan varit lä för nordan (och klarare vatten) blåste nu grumligt vatten tillbaka för fullt. Aj då!
Efter ett par timmar hade jag haft sju bommade pethugg och frustrationen*slingrade sig runt på durken och upp för mina ben.*Jag provade lite allt möjligt men det var rejält avstängt.
Segt! The Roots i lurarna var gott sällskap.
Till slut letade jag mig in*ännu grundare och flippade mindre gummi mellan näckrosorna. Femtonmeterskast med*precision, snabb invevning och snabba nya kast. Det gav, föga oväntat, ett gäng mindre fiskar. Under passets två sista timmar blev det tre snipor, tre fiskar runt 2 kilo och ytterligare en handfull bomhugg. De små fiskarnas dag. Sådant är*fisket.
Pig Shad Jr lockade småttingar.
Väl tillbaka vid båtplatsen upptäckte jag en krabat som satt och sov på*det träd jag brukar förtöja båten vid.*Det var förmodligen kvällens höjdpunkt.
Skön lirare som lyfte huvudet lite och tittade på mig när jag höll telefonen 10 cm ifrån den, för att sedan somna om igen.
Skitfiske på er, så länge!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Den kyliga nordanvind som haft norduppland i fast grepp den senaste*tiden hade i början av veckan vänt till en*mer behaglig sydväst. Solen kikade fram i omgångar men mest täcktes den av molnbankar, likt ljusgrå gardiner. Läget kändes bra, det luktade gädda.
Efter en stunds färd med min lilla plasteka hägrade det planerade området och på beteslåset hamnade en av två namnlösa hemmasniderier som knappt har fått fånga något ännu. Det var den utstötta, guldfärgade brorsan till lyckotailen som levererat*de fyra större fiskarna under de senaste veckorna. Nu var det lillebrorsans tur att glittra i det sporadiska solskenet. Efter ett par kast*blev det hugg*– ett märkligt sådant.
Det var en riktigt hungrig abborre som kom till båten. Betet har en*11 cm lång kropp men med utsträckt Knorr mäter det hela ca 30 cm. Abborren var*bara 10 cm längre och vägde 820 gram. I kasten efter hade jag ett försiktigt gäddpet som bommades och det skulle visa sig vara melodin för de kommande två timmarna.
Efter den mycket kraftiga vind som rådde i helgen och i början av veckan blev vattnet i den grunda sjön grumligt. Vågorna rullar ned till dybotten och det blir svårfiskat något djävulskt. Man måste leta vindskyddade områden där betesfisk och predatorer samlas. Problemet denna onsdag var ju att vinden hade vänt. På de fläckar där det dagen innan varit lä för nordan (och klarare vatten) blåste nu grumligt vatten tillbaka för fullt. Aj då!
Efter ett par timmar hade jag haft sju bommade pethugg och frustrationen*slingrade sig runt på durken och upp för mina ben.*Jag provade lite allt möjligt men det var rejält avstängt.
Segt! The Roots i lurarna var gott sällskap.Till slut letade jag mig in*ännu grundare och flippade mindre gummi mellan näckrosorna. Femtonmeterskast med*precision, snabb invevning och snabba nya kast. Det gav, föga oväntat, ett gäng mindre fiskar. Under passets två sista timmar blev det tre snipor, tre fiskar runt 2 kilo och ytterligare en handfull bomhugg. De små fiskarnas dag. Sådant är*fisket.
Pig Shad Jr lockade småttingar.Väl tillbaka vid båtplatsen upptäckte jag en krabat som satt och sov på*det träd jag brukar förtöja båten vid.*Det var förmodligen kvällens höjdpunkt.
Skön lirare som lyfte huvudet lite och tittade på mig när jag höll telefonen 10 cm ifrån den, för att sedan somna om igen.Skitfiske på er, så länge!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
