Trollingpremiär för i år! Och ett litet genrep inför gäddtrolling-tävlingen på Värmeln.
Den gamle ärrade krigaren, min Jofa 485, har väckts till liv efter tre förnedrande år under björken.
I går var det uppstart för att se att allt funkade och idag var det äntligen dags för premiär.
Hondan startade med ett hick och Jofan nästan hoppade ur vattnet (nåja) när gasreglaget fälldes.
Pulkorna åkte ut och betena släpptes i.
Jag var laddad......Men det hände inget. Ekolodet visade en oroväckande tom skärm.
Efter ett byte av område hälsade första gäddan på i båten.
Inte så stor men ack så välkommen. Ytligt gående wobbler med starka färger funkade bäst på gäddorna idag som blev 4 totalt.
Hittade lite varmare vatten och plötsligt började det se riktigt bra ut på lodet.
Ett försiktigt drag i en av linorna signalerade hugg. Något hade fattat tycke för en Storm Doom Bell. Ett lustigt bete som funkat bra vid spinnfisket efter gädda. Har t.o.m. prickskjutit en gös med det. Men trolling med den udda wobblern har jag inte testat förut. Jag tog spöt och fick snärta loss utlösaren själv. Då tog det fart......Då tog det riktigt bra fart!
Fisken tog lina och gungade tungt i spöt. "Det här kan inte vara gädda" tänkte jag något förbryllad.
Plötsligt svischade det till i ytterligare en lina. Ett andra spö på taket bugade djupt innan det blev ett långt utdraget rullskrik. Dubbelhugg!
Fisken jag drillade klev av. Det blev bara tomt.
Tog det andra spöt och den fisken uppförde sig på precis samma sätt.
Efter en lång dragkamp skymtade jag fisken i ytan. En öring!
Och nu hände det som inte får hända: Första håvningsförsöket misslyckades och öringen drog iväg igen. Vid andra håvningsförsöket lyckades jag trassla till det så ena trekroken på wobblern fastnade i håvnätet. Nu blev det jobbigt.
Men på nåt konstigt sätt lyckades jag dra in både spö, håv och öring in till båtkanten och lyfta in allt i båten.
Vacker och stark fisk. Härligt!
Hade ingen våg med mig men längden var 82 cm.
Det här med foto när man är ensam i båten är lite speciellt.
I min andra båt, Sahlan, finns ett speciellt fäste för kameran. Och håven kan snabbt göras fast så att både den och fisken kan ligga i vattnet under tiden kameran riggas. Men det är vid prickskytte, då ligger båten still.
I Jofan saknar jag allt sånt + att båten behöver drivas sakta framåt när man kör med pulkor för att undvika trassel.
Öringen fick ligga i det våta håvgarnet på durken medan jag staplade beteslådor i en hög för att få något för kameran att stå på. Öringen ville allt annat än ligga still och jag kände paniken närma sig.
Kameran ställdes in på att ta 15 bilder i intervall med några sekunder mellan.
Men när jag skulle lyfta upp fisken spände den sig i en båge, slog till med stjärten och hoppade överbord!
Så det blev tyvärr inga bilder :-(
Vädret varierade från allt mellan sol och en glittrande vattenyta till skummande vågor och snö.
Då är det väldigt skönt att krypa in under taket på båten.
Betena som lockade till dubbelhugget!
Storm Doom Bell överst och under det wobblern som öringen valde. Sebile Spin Glider heter den.
Går som en spik i vattnet i trollingfart men skeden snurrar frenetiskt. Det här är ett ytgående bete så jag hade blyat ner det med 30 gram.
Typiska öringbeten eller?
Tjipp//Micke
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Den gamle ärrade krigaren, min Jofa 485, har väckts till liv efter tre förnedrande år under björken.
I går var det uppstart för att se att allt funkade och idag var det äntligen dags för premiär.
Hondan startade med ett hick och Jofan nästan hoppade ur vattnet (nåja) när gasreglaget fälldes.
Pulkorna åkte ut och betena släpptes i.
Jag var laddad......Men det hände inget. Ekolodet visade en oroväckande tom skärm.
Efter ett byte av område hälsade första gäddan på i båten.
Inte så stor men ack så välkommen. Ytligt gående wobbler med starka färger funkade bäst på gäddorna idag som blev 4 totalt.
Hittade lite varmare vatten och plötsligt började det se riktigt bra ut på lodet.
Ett försiktigt drag i en av linorna signalerade hugg. Något hade fattat tycke för en Storm Doom Bell. Ett lustigt bete som funkat bra vid spinnfisket efter gädda. Har t.o.m. prickskjutit en gös med det. Men trolling med den udda wobblern har jag inte testat förut. Jag tog spöt och fick snärta loss utlösaren själv. Då tog det fart......Då tog det riktigt bra fart!
Fisken tog lina och gungade tungt i spöt. "Det här kan inte vara gädda" tänkte jag något förbryllad.
Plötsligt svischade det till i ytterligare en lina. Ett andra spö på taket bugade djupt innan det blev ett långt utdraget rullskrik. Dubbelhugg!
Fisken jag drillade klev av. Det blev bara tomt.
Tog det andra spöt och den fisken uppförde sig på precis samma sätt.
Efter en lång dragkamp skymtade jag fisken i ytan. En öring!
Och nu hände det som inte får hända: Första håvningsförsöket misslyckades och öringen drog iväg igen. Vid andra håvningsförsöket lyckades jag trassla till det så ena trekroken på wobblern fastnade i håvnätet. Nu blev det jobbigt.
Men på nåt konstigt sätt lyckades jag dra in både spö, håv och öring in till båtkanten och lyfta in allt i båten.
Vacker och stark fisk. Härligt!
Hade ingen våg med mig men längden var 82 cm.
Det här med foto när man är ensam i båten är lite speciellt.
I min andra båt, Sahlan, finns ett speciellt fäste för kameran. Och håven kan snabbt göras fast så att både den och fisken kan ligga i vattnet under tiden kameran riggas. Men det är vid prickskytte, då ligger båten still.
I Jofan saknar jag allt sånt + att båten behöver drivas sakta framåt när man kör med pulkor för att undvika trassel.
Öringen fick ligga i det våta håvgarnet på durken medan jag staplade beteslådor i en hög för att få något för kameran att stå på. Öringen ville allt annat än ligga still och jag kände paniken närma sig.
Kameran ställdes in på att ta 15 bilder i intervall med några sekunder mellan.
Men när jag skulle lyfta upp fisken spände den sig i en båge, slog till med stjärten och hoppade överbord!
Så det blev tyvärr inga bilder :-(
Vädret varierade från allt mellan sol och en glittrande vattenyta till skummande vågor och snö.
Då är det väldigt skönt att krypa in under taket på båten.
Betena som lockade till dubbelhugget!
Storm Doom Bell överst och under det wobblern som öringen valde. Sebile Spin Glider heter den.
Går som en spik i vattnet i trollingfart men skeden snurrar frenetiskt. Det här är ett ytgående bete så jag hade blyat ner det med 30 gram.
Typiska öringbeten eller?
Tjipp//Micke
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)