Det var inte igår man gnuggade sina två stridande hjärnceller här för att förmedla något "fiskerimässigt" som hänt.
Det har nämligen varit en fullspäckad sommar hitintills för mig, jag har gått och fått en liten dotter, sen har det rests runt svearike för att visa upp henne för bekanta och familj.
Men jag vet grabbarna i svål har varit ute och fiskat lite efter abborre med bra resultat.
Så jag var sugen till tusen och frågade Kim om han kunde ta med mig ut på sjön och jaga lite randiga riddare.
Kim är en trogen fiskekamrat och tackar sällan nej!
Han hade även koll på vart aborren höll hus, vi skulle inte ha dom bästa förutsättningarna då lågtryck och spö regn var kvällens väder.
Men redan vid första stället började det smälla på fina abborrar, och "stekpannekvoten" gick ganska snabbt att fylla.
Fisket var riktigt bra, då plötsligt tog det tvärstopp i mina grejer, jag förstod ganska snabbt det inte var någon fisk, men det är alltid roligt att tänka "börjar de här att röra på sig då är det STORT".
Man kan ju inte säga det började röra på sig, men det började följa med till båten!
VAD ÄR DETTA??? vi fiskade på ca 10m djup, jag vet inte varför men får alltid för mig att det är ett lik eller nått obehagligt och vill helst klippa linan (=.
Men kim var ju med så jag kände mig trygg. Och upp kom ett nytt PB på "gren och musslor" i ett !
Efter den biotopiska fångsten var det dags att åka vidare och testa en grynna där jag har haft bra pimpelfiske efter abborre, och där skulle det visa sig vara tusenbrödernas rike.
Med mycket hugg och små firrar var det ändå riktigt skoj, och när man har skoj vet ni som jag att tiden går alldeles fort.
Så efter ca 3 timmars fiske hade vi skrapat ihop 33 st abborrar, och fina matfiskar till varsin middag.
Tack Kim för du tog dig tid och rastade mig, behövdes verkligen!
mvh
/Pappa Stubben (=.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)