Micke med kilosfiskMicke flyttade från Arjeplog till Bromölla i skåne när han var 11 år. Vi träffades där på en modellflygklubb och insåg snart vårt gemensamma fiskeintresse. Men redan tidigare hade vi båda en lite udda fascination av stilla vatten med fisk som visar sig på ytan förutom den klassiska önskan om ”drömfisken”. För mej började intresset väldigt tidigt genom att få följa med morfar på nätfiske i Valjeviken utanför Edenryd – ni vet där sångerskan Sanna Nielsen kommer ifrån. Men fiskemotivationen underbyggs av samma sak nu som då – det ska nappa! Skillnaden är väl bara ett större tålamod för nappandet numera.Meta.
Det enklaste fisket är nog mete och det vanligaste är väl mete med mask. På ett flertal fiskeplatser i fjällen är mete med levande bete inte tillåtet men annars skulle man kunna säga att mete är väldigt effektivt och spännande. Att gräva mask i en kompost eller i mörk jord och samla dessa i en ventilerad burk är ofta en utmaning. Ibland hittar man massor och ibland väldigt lite. På kalfjället tror jag till och med att det är omöjligt att hitta mask. Hur som helst kan det vara frustrerande om masken tar slut och man har sitt livs abborr-fiske, vilket jag o Micke varit med om. Att meta kan man annars göra på många sätt förutom det vanliga med flöte, sänke och krok med mask. Numera kan idén med flötet vara att kunna kasta långt ut – med ett kastflöte. Då finns flera sätt att justera djup och till och med använda en torrfluga som ligger kvar på ytan. Små, färdiga metnings-set finns att köpa på macken för några tior och de kan monteras på både en pinne och ett kastspö. Kastflöten får man oftast köpa i en fiskeaffär och kostar lite mer tillsammans med lite gummikulor och lekare. Det kan vara lite krångligt att skifta mellan mete och att fiska med drag och därför rekommenderas två olika spö för detta.
Rigg med kastflöte och fluga. Bild från https://www.fiskeklubben-alcedo.seSpinnfiska.Att kasta med drag, spinnfiska, är väldigt effektivt om man hittar rätt drag och teknik och just kast-tekniken innebär att det kanske inte är lämpligt för de minsta barnen. Men barn har lätt att lära och från ca 7års ålder kan det fungera. I början får man som förälder kasta ut – och de får veva in och kanske få napp. Av de tre typerna av rullar för spinnfiske; kapslad, haspel och multiplicator, rekommenderas först den kapslade och därefter haspel. Multiplicatorrullen, ”ambassadören”, är mycket svårare att hantera. Man kan kasta längre med haspelrullen men risken för trassel är också större. Och trassel kommer det att bli! Prismässigt är det däremot ingen större skillnad. Spöt skiljer sig mellan haspel och kapslad rulle och det bästa är därför att köpa ett färdigt fiske-set till barnen.
Ståltafs, Jigg, Skeddrag, Spinnare och Wobbler
Betet (draget) varierar från jigg, spinnare, skeddrag och wobbler och har dessutom mängder av varianter i färg, storlek och vikt. När man fiskar i fjällen är det sällan gädda man fiskar efter och därför är inte det så kallade Jerkbait-fisket aktuellt. För harr, röding och öring är spinnare väldigt effektiva men även mindre skeddrag kan ge många napp och man behöver sällan någon ståltafs som krävs vid gäddfisket. Det räcker med ett beteslås med lekare utan större risk för att fisken biter av linan. Det gemensamma med dragen är att de blänker och/eller liknar en skadad fisk.
Flugfiske.
Att kasta med flugspö*kräver ganska mycket teknik eftersom man annars inte får betet särskilt långt ut i vattnet. Vikten som ska kastas är inte något drag eller ett kastföte, utan linan. Det finns barn som lyckas tidigare men med prioriteten att få napp och ha roligt (tillsammans med den enorma risken för trassel) är nog 10-12år en bra startålder. Flugfiske i fjällen är nog annars det oslagbart mest effektiva. Öring, röding och harr lever i huvudsak på insekter och flugfiskarens fluga imiterar oftast just det -en insekt. Flugfisket är också ganska fridfullt eftersom det inte plaskar så mycket från drag eller kastflöten och flugorna kan både sjunka eller ligga på ytan. Sjunkande flugor brukar vi tröttna på ganska snabbt trots att det kanske ger mer napp medan flugorna som flyter, torrflugor, ger det roligaste fisket! Och det är just torrflugefisket som ger oss det där lilla extra. Det blir nämligen inte fiske på måfå utan man väljer helt enkelt vilken fisk av de som vakar, äter på ytan, som man vill få att hugga. Först försöka se vad fisken äter och knyta på en fluga som liknar detta. Sedan kasta eller ”lägga” ut flugan på ett sätt som inte skrämmer fisken. Vara beredd på hugget och göra mothugg i rätt ögonblick för att sedan inte tappa fisken under drillningen. Att därefter försiktigt kroka loss och släppa tillbaka fisken ger en härlig känsla och man tackar för hugget och kampen och ger samtidigt andra fiskare chansen att få uppleva samma sak, med samma fisk. Framför allt får fisken en chans att föröka sig.
Himmelskt gottSom vuxna måste vi lära våra barn att värna om miljön och inte ta upp mer fisk i fjällen än vi kan äta där och då. Fiskekortet kan också begränsa hur många fiskar man får ta upp och hur små de får vara. Om en fisk ska släppas tillbaka kräver detta lite kunskap och omtanke som vi också måste visa barnen. Om fisken skadas för mycket får man helt enkelt äta upp den!Oavsett fiskemetod får man inte glömma bort att krokarna är vassa och att barnen inte kan ta loss fisken från kroken utan hjälp. Som med sill-fiske kan det därför bli fullt schå vid fjällfisket med att hjälpa till. På vissa platser är det hel enkelt otroligt mycket fisk. Som vuxen måste man även tänka på hur nära man kan stå varandra när kan ska kasta med kastspö -utan att riskera att olyckor sker med vassa krokar. Skulle detta trots allt ske är en kraftig avbitartång en bra säkerhetspryl att ta med för att kunna knipsa av hullingen. Och glöm inte att glasögon och hatt är viktiga för att skydda sig mot krokar.
Trots denna lilla risk är det helt fantaskiskt att se och höra sitt barn med stora ögon skrika – Pappa, jag har napp! -Igen!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
