Förväntningarna var på topp. Jag hade hunnit göra många kast och fått drilla stora gäddor redan innan vi var framme i min fantasi.
När vi ska svänga av på en skogsstig för att ta oss till vad vi tror är den enda öppna platsen att sjösätta så ligger det en snövall där.
Vi chansar och Daniel gasar på.
Tvärstopp mitt på vallen, och snön trycker upp underredet så däcken inte längre får fäste.
Vi kopplar loss trailern men kommer ändå inte loss trots skottande med en paddel och snöborste under bilen.
En bil kommer förbi och stannar in. De konstaterar för oss att de ser vi sitter fast och inte kommer det vara nå bättre längre ner på vägen berättar de innan rutan åker upp och de far vidare.
Tack för hjälpen tänker vi och fortsätter våra försök innan nästa bil kommer. Tilläggas ska att det då gått 40 minuter och två bilar passer så inte den mest trafikerade vägen.
Han har ett släp påkopplat och stannar till. Erbjuder sig direkt att dra loss oss och kopplar loss sitt släp. Minuter efter så är vi loss.
Inte nog med det så ger han oss information att några hundra meter bort finns en till ramp som är helt is och snöfri.
Vi åker dit och aldrig har vi sjösatt lättare i denna sjö.
När vi åker ut så är vi både sjukt taggade och förväntar oss fisk på de första kasten. Vi kastar och kastar utan ett hugg.
Efter en längre förflyttning fortsätter fisket på samma sätt och vi slåss mot vinden.
Det tar många timmar innan första gäddan hugger på mitt bete och visar sig vara en liten snipa.
Vattentempen ligger på 5 grader på de flesta ställen i sjön, men på en plats så går tempen upp till 7 grader och vi ser ekon på botten.
Vi stannar till och jag tar upp dropshot spöt då jag tror det är abborre. Hinner inte mer än kasta ut så pangar det till men lossnar.
Kastet efter hugger de till och för en stund får jag tro att en stor abborre är på men det visar sig vara en liten gäddsnipa.
När jag krokar loss den så gör jag genidraget att sätta fingret i gapet och den slår igen.
Samtidigt som jag ber om hjälp så får Daniel hugg, och där sitter jag med fingret fast i en gädda medan han drillar en annan.
Det hela löser sig dock till fisken är vid båten och jag kan räcka honom en tång.
Med förhoppning om att det nu ska komma igång så kör vi vidare, men nu händer inte mycket nytt. Fisket fortsätter trögt och ett missat hugg är allt som händer.
Från de högsta förväntningar på magiskt fiske så får vi fara hemåt med ett uppmuntrande "vi hade iallafall tur med vädret".
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
När vi ska svänga av på en skogsstig för att ta oss till vad vi tror är den enda öppna platsen att sjösätta så ligger det en snövall där.
Vi chansar och Daniel gasar på.
Tvärstopp mitt på vallen, och snön trycker upp underredet så däcken inte längre får fäste.
Vi kopplar loss trailern men kommer ändå inte loss trots skottande med en paddel och snöborste under bilen.
En bil kommer förbi och stannar in. De konstaterar för oss att de ser vi sitter fast och inte kommer det vara nå bättre längre ner på vägen berättar de innan rutan åker upp och de far vidare.
Tack för hjälpen tänker vi och fortsätter våra försök innan nästa bil kommer. Tilläggas ska att det då gått 40 minuter och två bilar passer så inte den mest trafikerade vägen.
Han har ett släp påkopplat och stannar till. Erbjuder sig direkt att dra loss oss och kopplar loss sitt släp. Minuter efter så är vi loss.
Inte nog med det så ger han oss information att några hundra meter bort finns en till ramp som är helt is och snöfri.
Vi åker dit och aldrig har vi sjösatt lättare i denna sjö.
När vi åker ut så är vi både sjukt taggade och förväntar oss fisk på de första kasten. Vi kastar och kastar utan ett hugg.
Efter en längre förflyttning fortsätter fisket på samma sätt och vi slåss mot vinden.
Det tar många timmar innan första gäddan hugger på mitt bete och visar sig vara en liten snipa.
Vattentempen ligger på 5 grader på de flesta ställen i sjön, men på en plats så går tempen upp till 7 grader och vi ser ekon på botten.
Vi stannar till och jag tar upp dropshot spöt då jag tror det är abborre. Hinner inte mer än kasta ut så pangar det till men lossnar.
Kastet efter hugger de till och för en stund får jag tro att en stor abborre är på men det visar sig vara en liten gäddsnipa.
När jag krokar loss den så gör jag genidraget att sätta fingret i gapet och den slår igen.
Samtidigt som jag ber om hjälp så får Daniel hugg, och där sitter jag med fingret fast i en gädda medan han drillar en annan.
Det hela löser sig dock till fisken är vid båten och jag kan räcka honom en tång.
Med förhoppning om att det nu ska komma igång så kör vi vidare, men nu händer inte mycket nytt. Fisket fortsätter trögt och ett missat hugg är allt som händer.
Från de högsta förväntningar på magiskt fiske så får vi fara hemåt med ett uppmuntrande "vi hade iallafall tur med vädret".
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)