Jag har nyligen skrivit om sätt att stilla spinnabstinensen. Den bästa metod jag hittils funnit är tveklöst ismetet. Trots att det förstås inte är detsamma som att drilla en gädda i öppet vatten så får man ju ändå göra precis just det; drilla gädda alltså.
Därför begav jag och Aleksander oss ut tidigt imorse. På mina fötter satt skidor då det fallit 40 cm nysnö under veckan som gått. Det visade sig dock bli svårt även med dem på fötterna. Igår hade det delvis smält, lagt sig som en sörja mot kärnisen och sedan frusit lite uppe på det under natten. De 700-800 metrarna vi avverkade tog inte bara kraft utan dessvärre även värdefull gryningsfisketid.
Det var inte heller bara vi som skulle fiska denna dag utan Thomas, som jag fiskat King of Mälaren med vid två tillfällen, skulle ta med sig sin kompis John och komma från Stockholm på morgonkvisten. De dök upp strax efter oss och något senare var 19 hål roddade med sammanlagt 15 spön och 4 angeldon. På krokarna satt 12 sillar och 7 strömmingar, inga levande beten denna gång alltså. Kanske var det just detta vi föll på?
Hittils har våra ispass gett bättre resultat för varje gång. Vi har provat nya ställen som gett utdelning. Detta pass lade vi på samma ställe som senast då det ju gav riktigt bra snittvikt på de sex fiskar som då blev avkrokade. Denna tur gick allt i motsatt riktning, fel riktning. På våra 19 hål hade vi under sex timmars mete ett fäll! Ett fäll!!! Det var dock en fin fisk som gav en rejäl fight och jag insåg en stund senare att det faktiskt var is-PB för min del.
Efter denna återfångst hände alltså inget mer. Vansinnigt trög dag med andra ord och vi stod alla oförstående. Var det ett fallande lufttryck? Eller skulle vi ha kört med mindre, dött agn? Kanske levande mört? Stället vi var på håller alltid fisk men hade de förflyttat sig trots kylan? Frågorna var många men svaren uteblev då det är fjärde gången någonsin som jag vinterfiskar på denna sjö. Jag vet helt enkelt inte hur gäddorna beter sig i det grunda vattnet denna årstid. Det är bara att nöta på och samla erfarenhet. Kanske blir det dags redan nästa helg? Känner jag mig själv rätt så är sannolikheten ganska stor. Men i sådant fall blir det på en ny plats igen...
P.s
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Därför begav jag och Aleksander oss ut tidigt imorse. På mina fötter satt skidor då det fallit 40 cm nysnö under veckan som gått. Det visade sig dock bli svårt även med dem på fötterna. Igår hade det delvis smält, lagt sig som en sörja mot kärnisen och sedan frusit lite uppe på det under natten. De 700-800 metrarna vi avverkade tog inte bara kraft utan dessvärre även värdefull gryningsfisketid.
Det var inte heller bara vi som skulle fiska denna dag utan Thomas, som jag fiskat King of Mälaren med vid två tillfällen, skulle ta med sig sin kompis John och komma från Stockholm på morgonkvisten. De dök upp strax efter oss och något senare var 19 hål roddade med sammanlagt 15 spön och 4 angeldon. På krokarna satt 12 sillar och 7 strömmingar, inga levande beten denna gång alltså. Kanske var det just detta vi föll på?
 |
| Blev mycket sådant här denna dag... |
 |
| ...och även sådant här. Aleksander spanar vippor. |
 |
| 102 cm... |
 |
| ...och 6,1 kg. Det visade sig, efter att ha studerat foton, att det är samma fisk som Aleksander tog på ungefär samma ställe två veckor tidigare. C&r funkar men är säkert också anledningen till varför den tappat i vikt. Nu ska den få vila upp sig ordentligt till våren. |
Skitfiske på er, så länge!
P.s
 |
| Som tur var blev de långväga gästerna John (till vänster) och Thomas relativt nöjda med dagen ändå, trots uteblivna fäll. Hemgjord ärtsoppa, värmd över öppen eld samt kanelbullar höjde moralen. |
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
