GAAAH – äntligen orkar jag trycka iväg detta inlägg. Först var jag så slut fysiskt ja, men framförallt psykiskt att jag inte orkade skriva summeringen och sen blev det en hel jäkla avhandling utan något intressant att läsa så nu har jag skrivit om allt igen. Inte lätt att få ”the Rügen resa from hell” att bli intressant men jag ska göra ett försök :-)
Som du kanske läst om innan har jag försökt dokumentera min*uppladdning genom inlägg*om betesval, färgval, träning, kläder*och allmän kartläggning. Det kan ev framgå där att jag längtat efter denna resa ganska mycket.Jag fick resan i vintras av min fru när jag fyllde år och från det har mycket av denna säsongen handlat om resan. Hela säsongen har på något sätt varit förberedelser.
Klassisk motljusbild. Jag slänger in en här direkt för att sätta lite stämning
Jag sprang runt på mässan i Mars och jagade spö för Rügen, jag har provfiskat en massa nya beten osv. Det är för övrigt en av förmodligen en anledningarna till att jag upplever säsongen 2014 som en av de tyngsta någonsin. Jag har fiskat med nya spön, rullar, beten och på nya platser och lämnat i princip allt jag känner mig trygg med och kan. Men… det är en en annan historien.
Nu ska det handla om Rügen och min resa dit. Jag åkte med Attitude baits vilket var kanon för mig som absolut inte kan ngt om Rügen och inte kände någon som skulle dit. Att åka 30 gäddnördar på en buss kändes som en bra lösning för att hitta likasinnade.
Jag lyckades hitta soulmates på resan. Jag delade lägenhet med två till som hade fulla monsterbag XL som jag :-)
Storyn om resan börjar egentligen två dagar före avfärd när jag gjorde inlägget om färg på beten. När jag skickat inlägget fick jag en vänlig påstötning via messengern från en herre som hette Klas Norberg. Budskapet var förenklat ”bra skrivet inlägg, kul att läsa, men du har missat en färg””. Färgen var svart/glitter och diskussionen utvecklades till att Klas hade en polare nästgårds i Vallentuna som också skulle åka ensam från Stockholm till buss-avreseorten Västerås. Jag fick kontakt med Mats som killen heter och vi började prata om allt mellan himmel och jord och jag fick flera matnyttiga tips om växling och mat. Kontakten med Klas och Mats skulle visa sig bli resans vinstlott. Kanske brände jag allt positivt Karma redan då. Mats och Klas visade sig såklart vara supersköna rutinerade och duktiga fiskare med både vinster i SM i Gäddtrolling, betesbygge, ett antal krokodiler över 10 kg och flera resor till Rügen i bagaget så jag valde att ta rygg på dem hela resan. Klas har dessutom startat en webaffär för prylar till betestillverkning och gummigjutning och utan att veta om det*var det honom jag köpt plastisol och glitter av två veckor tidigare. Du kan kolla in hans butik här
Klas, Mats och Lilla jag innan vi börjat fiska. Stämningen fortfarande på topp
Äntligen avfärd. Mats rullade förbi Täby 02.30 för att hinna med avgång från Scandic Västerås kl. 4. Tidigare än jag någonsin stigit upp för fiskel*Efter en rejäl kamp mot småbarnströttheten med hjälp av både tandpetare för att hålla upp ögonlocken, lite gaming och en TV-serie så rullade vi. Västerås, in i bussen och efter ett dyrt stopp på Sporting i Örebro*(den redan överfulla betesväskan förstärktes lite till) så rullade vi söderut mot Rüüüüügen.
Gäddgodis á la WolfCreek. Vackert
Ännu mer gäddgodis – var skulle en gädda INTE vilja tugga på denna?
Lite löst folk anslut under resans gång samtidigt som mängden gummi ökades hela tiden. Eastfield hade gjutit upp en massa Nemesis och Wingman, Pigg King hade med sig en låda hog shads och i Malmö lämpade Fredrik Renz över en tung kartong Renz-shaddar i olika storlek :-)
En lite Hog Shad – hoppsan. Kan den fånga fisk kanske? Skulle tro det va?
Väl framme Tyskland insåg jag att jag även dragit vinstlott genom att dela boende med Klas, Mats och en kille som hette Johan. Vi*hamnade i en schysst lägenhet med kök, soffa och två sovrum. Dock fanns det bara dubbelsäng i det rummet jag och Johan delade. ”What happens in Rügen stays in Rügen” ;-)
Äntligen dags för fiske! Första dagen börjar med ett anti-klimax då vi ska fixa fiskekort. Det tyska maskineriet har falerat och inga fiskekort är klara. Vi får smaka på tysk hierarki och ”ordnung muss sein”.*Det tog oss mer än en timme dyrbar fisketid att krångla oss igenom det tyska byråkratin. Under tiden vi väntade blev vi tilldelade guider. Vi fick båten Stella som kaptenades av guiden Gregor.
Gäddnördar inför första dagen. Jag trodde jag skulle få se ett gäng michelin-gubbar i för stora overaller, man Bass-Pro-stället dominerade bryggan. Jag var en i gänget alltså :-)
Ut på havet och börjar fiska. Det krävs en viss inställning att fiska i Rügen. Man åker dit i jakt på de grova damerna, med vissheten att man kan blanka. Samtidigt måste man vara på helspänn hela tiden för man vet inte när det kliver på ett monster. Svårt mentalt fiske.
Så här ser man ut efter en tung dag på sjön. Kung Klas ser inte vråltaggad ut
Fisket sker*med drifter över stora områden med vinden och guiderna har grym koll på vart och hur, men det går ändå inte att föreställa sig hur mentalt påfrestande det är att stå och kasta ut i ingenting med 5 m vatten under båten. Det är mycket volym att täcka när man har några kilometer till land på alla håll och*så mycket vatten under båten. Som tur var fick jag första dagen stå bakom pulpeten så jag såg vad som hände på lodet. Då kommer nästa svårighet. Hur fiskar man här då. Ja det låter enkelt att slänga på ett gummi och veva hem, men hur*djupt går egentligen en söderjigg m 15g skalle? Och hur snabbt är lagom snabb inspinning när båten driver mot betet med 0,8 knop.*Första dagen gick åt till att lära*hur man skulle göra.
Pigg Kingen Fredrik visar sitt bandagerade väl valda finger.
Bra förutsättningar. Grått, bra blåst. Jag gnuggade med det jag trodde mycket på: 40cm real eel i bodden-sugganfärg, min paddlade helltail, wolfcreek crank osv. Klas, visade sig, var en mycket rutinerad fiskare med två SM i gäddtrolling och några resor till Rügen i ryggen. Han bygger beten och säljer utrustning för betestillverkning under WV-lures. Han körde med sitt nya bete som hittills inte hade fått ett namn – ett 27 cm lång swimbait som gick grymt.
Den namnlösa som senare blev ”Bull shad”. Riktigt fin och lagom gång. Älskar den. Just denna pjäsen äger jag inte längre – den sitter i propellern på en båt
Mats – även han en gäddfiskare av rang som kom till Rügen med den bästa säsongen inkl. nytt pb i ryggen fiskade med gott självförtroende. Med två Rügen-besök i bagaget visste han vad som krävdes och kom flygande ur startblocken.
Ja jag bytte väl en del själv också. En lite gäddmeny men de tyska gäddorna verkade inte förstå svenska
Efter 5 timmar med bara pet på sakerna började frustrationen komma. Jag undrade om jag gjorde något alla rätt, Klas nötte, Mats bytte bete var tredje kast och guiden började få frustrerade rynkor i pannan. Då från ingenstans kommer det en raket underifrån på jakt efter min ål. Jag höll på att få byta kalsonger :-) Den missade och drog igen men det var skönt att se gädda. Guide-Gregor höll kontakt med alla guiderna konstant och det var vråltrögt överallt. Någon timma efter mitt missade hugg drog guiden en gädda och jag så hur han slappnade av. Glädjen var stor i båten. Inget stort, men vi hade fått se fisk! Guiden krokade en till som släppte och sen en timme innan det var dags att lägga av kommer en gädda skjutande från under båten och klipper min Wolfcreek crank. Inget monster men jag skulle inte börja med att blanka iaf. YES! Summa första dagen: 32 fisketimmar och två landade gäddor. Inte mycket men det skulle bli värre…
ok ok – jag får lägga till en vacker stämningsbild till
Hem. Lite aftergäddöl, ljugande och riggande av nya vinnare för morgondagen. Vi hade soffa i rummet så alla som bodde på vårt hak kom till oss (de andra hade varken kök eller soffa) – riktigt kul! Kort middag på Schilling där alla var. Fiskesnack, glada tillrop, gäddnördande och tidig hemgång efter en schnitzel och några öl. Riktigt härlig stämning
Varje kvälls meny – en schnitzel. Vällagat och fullt av energi. Väl balanserat med pommes och majonäs
Dag två – new balls! Fortsatt bra väder. Växlande molnighet och bra blåst. Fortsatt gnuggande. Vi drog över några stenar. Mats hade några pet. Jag provade att bottom-bounca spinnerbaits, skeddrag osv. Klas gnuggade på med sitt swimbait. Inget händer. Inget, inget, inget. Det kom rapporter i telefonen. Guiden Torsten *Schneider hade slagit till med en bjässe på jag tror det var 123 cm – vilken best! Grattis.*I vår båt var det inte samma uppsluppna stämning ment*slut klippte Mats två små sprallisar på Wingman och Dexter shad. Hopp igen i båten.Men inget mer för någon.
Morgonrace
Guiden var riktigt frustrerad. När vi kommer in har ingen haft mängdfiske den här dagen heller men några fina metersfiskar har kommit upp. Jag var förbannad när jag kom in – inte kul att blanka och *framförallt inte när man inte kännt mer någon puff på hela dagen. Aftergäddöl, riggning av beten, skitsnack och Schitzel på Schilling. Börjar du se ett mönster? På Schilling fick jag ockås veta att att översteguiden Robert Balkow också klippt en plussare. Han hade tydligen spenderat i princip hela dagen i telefon men fått en paus i telefonandet, satt på en McRubber Jr blå/pearl och på TREDJE kastet klippt en fining.
Mojoboats har en Nitro för hyra där nere också. Såg riktigt trevlig u
Dag tre – jag hade lyckats komma över gårdagen även om det var svårt och var sugen på revansch. Vi åker ut och vi provar lite nya drifter som låg längs en av kanalerna. Gäddorna gillade att stå i kanten mellan det djupa och det grunda precis i växtkanten. Vi körde många drifter där utan resultat. Någon timma in hade min positiva energi tagit slut och frustrationen började ta överhanden. Trots skön stämning i båten, mycket struntprat och bus så kändes det att frustrationen var där hos alla. Inte minst hos guiden som stod och muttrade lite hela tiden. Klas hade hela tiden från när vi kom pratat om ett ställe som skulle heta ”***** bay” där de hade haft grymt fiske gången innan. När guiden hade slut på idéer lät han sig övertalas och vi åkte in till Klas ”***** bay”. ***** bay finns tydligen, men det ligger någon annanstans. Iallafall var fisket lika kasst där som överallt annars så vi åkte tillbaks till några drifter där vi iaf tidigare hade haft kontakter. Inget – vi åkte hem och hade blankat totalt dag 3. Klas hade fortfarande inte fått landa en gädda. After gäddöl, skitsnack, riggning och schiztel på Schilling. Det verkade som om de flesta fått fisk – inga mängder men i alla fall sprall i spöt. Var vår båt jinxad? Ja förmodligen
Själv drog jag i med ett riktigt fin PO. Kanske det finaste jag lyckats med. Ett tips är att inte tappa tummen på spolen mitt i kastet samtidigt som du ska dra iväg ett bete på 150g
Dag fyra – har vi bananer i båten? Pga färjetid skulle sista dagen bli kortare – avslutat fiske runt 13. En planeringsmiss från reseledningen gjorde att vi riskerade att få bära hela vår fiskeutrustning ner till hamnen ca 500m. Inget lätt uppdrag när väskan ligger på mellan 30-40 kg och Klas dessutom hade diskbråck. Vi fick till slut dock hjälp av två resekamrater som kunde ta våra bags i deras bil. Hatten av! Vilka hjältar!
Ett svårtaggat gäng lämnade hamnen i Schaprode för sista gången och åkte ut på dagen from hell. Vi måste haft hela båten full med bananer för ingenting stämde. Ingen fisk, guiden sumpade mobiltelefonen och började nästan gråta, jag lyckades kroka en båt – fastnade i proppen på en båt som gick i 30 knop. Som tur var gick linan av ganska nära propppen – inget spö gick av och rullen tömdes inte, men jag blev av med min ”Bull-shad” som Klas swimbait numera hade döpts till. Jag sumpade 10€ i havet som vi faktiskt lyckades håva igen och avrundade dagen med att min Stella pajade. Men vi åkte in till hamnen med det nedslående resultatet att landat fyra fisk på fyra dagar på fyra fiskare och utan konkurrens blivit sämsta båt på resan Även om inga andra hade bra mängder heller så hade de flesta iaf fått ngn fisk per fiskare och dag. På toppen av det hade Klas blankat hela resan! Mörker!
En vanlig dag på Rügen. Inte mycket vass att kasta mot
Jaha hur ser jag på resan till Rügen nu då? Det har tagit några dagar att smälta resan och orka resa mig igen för att inte säga jag är besviken på fisket är en att ljuga rejält. Jag hade laddat så mycket och trodde verkligen att det var min tur nu och att jag skulle få avsluta en vråltung säsong med en smäll men så blev det ju inte. Så är fiske. Det ger och det tar. Det kom upp fisk och det kom upp stor fisk… bara inte i vår båt… Det är bara att gratulera Per – en av de på resan som inte var gäddfanatiker. Han lyckades vinna tävlingen för största fisk på 114cm och dessutom klippa ytterligare en på 110 cm. Snyggt!
De finns där… De stora damerna… Guiden Torsten Schneider med den största som kom upp under tiden vi var där
Beten då? Ja McRubber i olika storlekar funkade bra. Sista dagen hade Mattias från Sporting grymt fiske på Boggs 30cm och Söderjiggen funkade. Klassiska wobblers och cranks drog också fisk… bara inte i vår båt… När jag är inte bitter :-) Färgerna var väl de misstänkta – silliknande varianter med mörk rygg och ljus buk med eller utan glitter.
Ja vi hade i vår båt inte riktigt århundradets gäddrace men jag skulle verkligen inte ha resan ogjord. Jag har ju fått se och prova på det mytomspunna fisket i Rügen och jag plockar med mig många positiva erfarenheter från fisket.
Hur guiderna tänker och resonerar när de väljer platser gör att jag kommer att betrakta mina hemmavatten på ett helt annat sätt
Kommer jag åka dit igen? JAAA – om jag får chansen – jag vill verkligen revanschera mig. Kanske det blir en tur till med Klas & Mats – vem vet;-)
Jag återkommer med ett inlägg om tips och tricks för en Rügen-noob (och kanske också för några mer rutinerade besökare)
Händerna på täcket
//Mange
Postat i:Gäddfiske, Gäddfiske i Rügen Tagged: Attitude baits, eastfield, eastfield lures, gädda, Hog shad, Hogshad, McRubber, Pigg King, Rügen, real eel, Renzshad, SF lures, sflures, wingman, wolfcreek, Zalt
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Som du kanske läst om innan har jag försökt dokumentera min*uppladdning genom inlägg*om betesval, färgval, träning, kläder*och allmän kartläggning. Det kan ev framgå där att jag längtat efter denna resa ganska mycket.Jag fick resan i vintras av min fru när jag fyllde år och från det har mycket av denna säsongen handlat om resan. Hela säsongen har på något sätt varit förberedelser.
Klassisk motljusbild. Jag slänger in en här direkt för att sätta lite stämningJag sprang runt på mässan i Mars och jagade spö för Rügen, jag har provfiskat en massa nya beten osv. Det är för övrigt en av förmodligen en anledningarna till att jag upplever säsongen 2014 som en av de tyngsta någonsin. Jag har fiskat med nya spön, rullar, beten och på nya platser och lämnat i princip allt jag känner mig trygg med och kan. Men… det är en en annan historien.
Nu ska det handla om Rügen och min resa dit. Jag åkte med Attitude baits vilket var kanon för mig som absolut inte kan ngt om Rügen och inte kände någon som skulle dit. Att åka 30 gäddnördar på en buss kändes som en bra lösning för att hitta likasinnade.
Jag lyckades hitta soulmates på resan. Jag delade lägenhet med två till som hade fulla monsterbag XL som jag :-)Storyn om resan börjar egentligen två dagar före avfärd när jag gjorde inlägget om färg på beten. När jag skickat inlägget fick jag en vänlig påstötning via messengern från en herre som hette Klas Norberg. Budskapet var förenklat ”bra skrivet inlägg, kul att läsa, men du har missat en färg””. Färgen var svart/glitter och diskussionen utvecklades till att Klas hade en polare nästgårds i Vallentuna som också skulle åka ensam från Stockholm till buss-avreseorten Västerås. Jag fick kontakt med Mats som killen heter och vi började prata om allt mellan himmel och jord och jag fick flera matnyttiga tips om växling och mat. Kontakten med Klas och Mats skulle visa sig bli resans vinstlott. Kanske brände jag allt positivt Karma redan då. Mats och Klas visade sig såklart vara supersköna rutinerade och duktiga fiskare med både vinster i SM i Gäddtrolling, betesbygge, ett antal krokodiler över 10 kg och flera resor till Rügen i bagaget så jag valde att ta rygg på dem hela resan. Klas har dessutom startat en webaffär för prylar till betestillverkning och gummigjutning och utan att veta om det*var det honom jag köpt plastisol och glitter av två veckor tidigare. Du kan kolla in hans butik här
Klas, Mats och Lilla jag innan vi börjat fiska. Stämningen fortfarande på toppÄntligen avfärd. Mats rullade förbi Täby 02.30 för att hinna med avgång från Scandic Västerås kl. 4. Tidigare än jag någonsin stigit upp för fiskel*Efter en rejäl kamp mot småbarnströttheten med hjälp av både tandpetare för att hålla upp ögonlocken, lite gaming och en TV-serie så rullade vi. Västerås, in i bussen och efter ett dyrt stopp på Sporting i Örebro*(den redan överfulla betesväskan förstärktes lite till) så rullade vi söderut mot Rüüüüügen.
Gäddgodis á la WolfCreek. Vackert
Ännu mer gäddgodis – var skulle en gädda INTE vilja tugga på denna?Lite löst folk anslut under resans gång samtidigt som mängden gummi ökades hela tiden. Eastfield hade gjutit upp en massa Nemesis och Wingman, Pigg King hade med sig en låda hog shads och i Malmö lämpade Fredrik Renz över en tung kartong Renz-shaddar i olika storlek :-)
En lite Hog Shad – hoppsan. Kan den fånga fisk kanske? Skulle tro det va?Väl framme Tyskland insåg jag att jag även dragit vinstlott genom att dela boende med Klas, Mats och en kille som hette Johan. Vi*hamnade i en schysst lägenhet med kök, soffa och två sovrum. Dock fanns det bara dubbelsäng i det rummet jag och Johan delade. ”What happens in Rügen stays in Rügen” ;-)
Äntligen dags för fiske! Första dagen börjar med ett anti-klimax då vi ska fixa fiskekort. Det tyska maskineriet har falerat och inga fiskekort är klara. Vi får smaka på tysk hierarki och ”ordnung muss sein”.*Det tog oss mer än en timme dyrbar fisketid att krångla oss igenom det tyska byråkratin. Under tiden vi väntade blev vi tilldelade guider. Vi fick båten Stella som kaptenades av guiden Gregor.
Gäddnördar inför första dagen. Jag trodde jag skulle få se ett gäng michelin-gubbar i för stora overaller, man Bass-Pro-stället dominerade bryggan. Jag var en i gänget alltså :-)Ut på havet och börjar fiska. Det krävs en viss inställning att fiska i Rügen. Man åker dit i jakt på de grova damerna, med vissheten att man kan blanka. Samtidigt måste man vara på helspänn hela tiden för man vet inte när det kliver på ett monster. Svårt mentalt fiske.
Så här ser man ut efter en tung dag på sjön. Kung Klas ser inte vråltaggad utFisket sker*med drifter över stora områden med vinden och guiderna har grym koll på vart och hur, men det går ändå inte att föreställa sig hur mentalt påfrestande det är att stå och kasta ut i ingenting med 5 m vatten under båten. Det är mycket volym att täcka när man har några kilometer till land på alla håll och*så mycket vatten under båten. Som tur var fick jag första dagen stå bakom pulpeten så jag såg vad som hände på lodet. Då kommer nästa svårighet. Hur fiskar man här då. Ja det låter enkelt att slänga på ett gummi och veva hem, men hur*djupt går egentligen en söderjigg m 15g skalle? Och hur snabbt är lagom snabb inspinning när båten driver mot betet med 0,8 knop.*Första dagen gick åt till att lära*hur man skulle göra.
Pigg Kingen Fredrik visar sitt bandagerade väl valda finger.Bra förutsättningar. Grått, bra blåst. Jag gnuggade med det jag trodde mycket på: 40cm real eel i bodden-sugganfärg, min paddlade helltail, wolfcreek crank osv. Klas, visade sig, var en mycket rutinerad fiskare med två SM i gäddtrolling och några resor till Rügen i ryggen. Han bygger beten och säljer utrustning för betestillverkning under WV-lures. Han körde med sitt nya bete som hittills inte hade fått ett namn – ett 27 cm lång swimbait som gick grymt.
Den namnlösa som senare blev ”Bull shad”. Riktigt fin och lagom gång. Älskar den. Just denna pjäsen äger jag inte längre – den sitter i propellern på en båtMats – även han en gäddfiskare av rang som kom till Rügen med den bästa säsongen inkl. nytt pb i ryggen fiskade med gott självförtroende. Med två Rügen-besök i bagaget visste han vad som krävdes och kom flygande ur startblocken.
Ja jag bytte väl en del själv också. En lite gäddmeny men de tyska gäddorna verkade inte förstå svenskaEfter 5 timmar med bara pet på sakerna började frustrationen komma. Jag undrade om jag gjorde något alla rätt, Klas nötte, Mats bytte bete var tredje kast och guiden började få frustrerade rynkor i pannan. Då från ingenstans kommer det en raket underifrån på jakt efter min ål. Jag höll på att få byta kalsonger :-) Den missade och drog igen men det var skönt att se gädda. Guide-Gregor höll kontakt med alla guiderna konstant och det var vråltrögt överallt. Någon timma efter mitt missade hugg drog guiden en gädda och jag så hur han slappnade av. Glädjen var stor i båten. Inget stort, men vi hade fått se fisk! Guiden krokade en till som släppte och sen en timme innan det var dags att lägga av kommer en gädda skjutande från under båten och klipper min Wolfcreek crank. Inget monster men jag skulle inte börja med att blanka iaf. YES! Summa första dagen: 32 fisketimmar och två landade gäddor. Inte mycket men det skulle bli värre…
ok ok – jag får lägga till en vacker stämningsbild tillHem. Lite aftergäddöl, ljugande och riggande av nya vinnare för morgondagen. Vi hade soffa i rummet så alla som bodde på vårt hak kom till oss (de andra hade varken kök eller soffa) – riktigt kul! Kort middag på Schilling där alla var. Fiskesnack, glada tillrop, gäddnördande och tidig hemgång efter en schnitzel och några öl. Riktigt härlig stämning
Varje kvälls meny – en schnitzel. Vällagat och fullt av energi. Väl balanserat med pommes och majonäsDag två – new balls! Fortsatt bra väder. Växlande molnighet och bra blåst. Fortsatt gnuggande. Vi drog över några stenar. Mats hade några pet. Jag provade att bottom-bounca spinnerbaits, skeddrag osv. Klas gnuggade på med sitt swimbait. Inget händer. Inget, inget, inget. Det kom rapporter i telefonen. Guiden Torsten *Schneider hade slagit till med en bjässe på jag tror det var 123 cm – vilken best! Grattis.*I vår båt var det inte samma uppsluppna stämning ment*slut klippte Mats två små sprallisar på Wingman och Dexter shad. Hopp igen i båten.Men inget mer för någon.
MorgonraceGuiden var riktigt frustrerad. När vi kommer in har ingen haft mängdfiske den här dagen heller men några fina metersfiskar har kommit upp. Jag var förbannad när jag kom in – inte kul att blanka och *framförallt inte när man inte kännt mer någon puff på hela dagen. Aftergäddöl, riggning av beten, skitsnack och Schitzel på Schilling. Börjar du se ett mönster? På Schilling fick jag ockås veta att att översteguiden Robert Balkow också klippt en plussare. Han hade tydligen spenderat i princip hela dagen i telefon men fått en paus i telefonandet, satt på en McRubber Jr blå/pearl och på TREDJE kastet klippt en fining.
Mojoboats har en Nitro för hyra där nere också. Såg riktigt trevlig uDag tre – jag hade lyckats komma över gårdagen även om det var svårt och var sugen på revansch. Vi åker ut och vi provar lite nya drifter som låg längs en av kanalerna. Gäddorna gillade att stå i kanten mellan det djupa och det grunda precis i växtkanten. Vi körde många drifter där utan resultat. Någon timma in hade min positiva energi tagit slut och frustrationen började ta överhanden. Trots skön stämning i båten, mycket struntprat och bus så kändes det att frustrationen var där hos alla. Inte minst hos guiden som stod och muttrade lite hela tiden. Klas hade hela tiden från när vi kom pratat om ett ställe som skulle heta ”***** bay” där de hade haft grymt fiske gången innan. När guiden hade slut på idéer lät han sig övertalas och vi åkte in till Klas ”***** bay”. ***** bay finns tydligen, men det ligger någon annanstans. Iallafall var fisket lika kasst där som överallt annars så vi åkte tillbaks till några drifter där vi iaf tidigare hade haft kontakter. Inget – vi åkte hem och hade blankat totalt dag 3. Klas hade fortfarande inte fått landa en gädda. After gäddöl, skitsnack, riggning och schiztel på Schilling. Det verkade som om de flesta fått fisk – inga mängder men i alla fall sprall i spöt. Var vår båt jinxad? Ja förmodligen
Själv drog jag i med ett riktigt fin PO. Kanske det finaste jag lyckats med. Ett tips är att inte tappa tummen på spolen mitt i kastet samtidigt som du ska dra iväg ett bete på 150gDag fyra – har vi bananer i båten? Pga färjetid skulle sista dagen bli kortare – avslutat fiske runt 13. En planeringsmiss från reseledningen gjorde att vi riskerade att få bära hela vår fiskeutrustning ner till hamnen ca 500m. Inget lätt uppdrag när väskan ligger på mellan 30-40 kg och Klas dessutom hade diskbråck. Vi fick till slut dock hjälp av två resekamrater som kunde ta våra bags i deras bil. Hatten av! Vilka hjältar!
Ett svårtaggat gäng lämnade hamnen i Schaprode för sista gången och åkte ut på dagen from hell. Vi måste haft hela båten full med bananer för ingenting stämde. Ingen fisk, guiden sumpade mobiltelefonen och började nästan gråta, jag lyckades kroka en båt – fastnade i proppen på en båt som gick i 30 knop. Som tur var gick linan av ganska nära propppen – inget spö gick av och rullen tömdes inte, men jag blev av med min ”Bull-shad” som Klas swimbait numera hade döpts till. Jag sumpade 10€ i havet som vi faktiskt lyckades håva igen och avrundade dagen med att min Stella pajade. Men vi åkte in till hamnen med det nedslående resultatet att landat fyra fisk på fyra dagar på fyra fiskare och utan konkurrens blivit sämsta båt på resan Även om inga andra hade bra mängder heller så hade de flesta iaf fått ngn fisk per fiskare och dag. På toppen av det hade Klas blankat hela resan! Mörker!
En vanlig dag på Rügen. Inte mycket vass att kasta motJaha hur ser jag på resan till Rügen nu då? Det har tagit några dagar att smälta resan och orka resa mig igen för att inte säga jag är besviken på fisket är en att ljuga rejält. Jag hade laddat så mycket och trodde verkligen att det var min tur nu och att jag skulle få avsluta en vråltung säsong med en smäll men så blev det ju inte. Så är fiske. Det ger och det tar. Det kom upp fisk och det kom upp stor fisk… bara inte i vår båt… Det är bara att gratulera Per – en av de på resan som inte var gäddfanatiker. Han lyckades vinna tävlingen för största fisk på 114cm och dessutom klippa ytterligare en på 110 cm. Snyggt!
De finns där… De stora damerna… Guiden Torsten Schneider med den största som kom upp under tiden vi var därBeten då? Ja McRubber i olika storlekar funkade bra. Sista dagen hade Mattias från Sporting grymt fiske på Boggs 30cm och Söderjiggen funkade. Klassiska wobblers och cranks drog också fisk… bara inte i vår båt… När jag är inte bitter :-) Färgerna var väl de misstänkta – silliknande varianter med mörk rygg och ljus buk med eller utan glitter.
Ja vi hade i vår båt inte riktigt århundradets gäddrace men jag skulle verkligen inte ha resan ogjord. Jag har ju fått se och prova på det mytomspunna fisket i Rügen och jag plockar med mig många positiva erfarenheter från fisket.
Hur guiderna tänker och resonerar när de väljer platser gör att jag kommer att betrakta mina hemmavatten på ett helt annat sätt
- Jag känner mig stolt över mitt och alla i hela båtens pannben. Guiden var den enda som vek ner sig, pausade, grymtade och frustade. Vi andra tre gnuggade på, verkligen gnuggade hela tiden när vi inte flyttade oss
- Lärdomar om beten, fiske, allt. Den samlade kunskapen på resan var grym. En stor del av Sveriges hardcore gäddfiskare. Så jäkla häftigt! En glädje att fått träffa er alla. Hoppas vi ses igen!
- Sist men inte minst – Mats och Klas – vilka sköna killar. Jag känner verkligen jag träffade nya vänner. Det var inte sista gången vi fiskade ihop!
Kommer jag åka dit igen? JAAA – om jag får chansen – jag vill verkligen revanschera mig. Kanske det blir en tur till med Klas & Mats – vem vet;-)
Jag återkommer med ett inlägg om tips och tricks för en Rügen-noob (och kanske också för några mer rutinerade besökare)
Händerna på täcket
//Mange
Postat i:Gäddfiske, Gäddfiske i Rügen Tagged: Attitude baits, eastfield, eastfield lures, gädda, Hog shad, Hogshad, McRubber, Pigg King, Rügen, real eel, Renzshad, SF lures, sflures, wingman, wolfcreek, Zalt
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Kommentera