Jag älskar gäddfiske. Så mycket att jag har svårt att släppa mitt större spinnspö till förmån för mindre grejor och andra fiskarter. Det har också att göra med växtligheten i mitt hemmavatten. Under högsommaren, när gäddorna låg och flämtade i det 1,5 meter djupa vattnet, gick det heller inte att nå de stora abborrarna. Näckroslocket låg på och fiskarna skrotade runt där under, ostörda. Det blev lite sporadisk abborrjiggning vid kusten, dock mest på nivån "Svensson-fiske." Det vill säga strålande sol, eftermiddag, öl i näven, kallingar och sandaler, kast från klippa. Ingen direkt satsning på storborren alltså.
Nu har läget däremot ändrats något. Förra helgen, när jag var ut och fiskade med Ulf, visade sig två saker; 1. näckrosorna har glesnat så pass att jiggar når heta ställen 2. stooooor abborre är aktiv och jagade våra gäddbeten.
Vad då göra? Jo, då bestämde jag mig för att uppdatera min abborrutrustning. Det spö och den rulle som jag använde innan jag tillfälligt slutade att fiska för nästan tjugo år sedan är också samma som gäller idag. Ett Berkley Lightning rod, 7 fot, 2-15 g och till det en Shimano TX 500F, årsmodell okänd. Spöet är helt ok med schysst känsla men rullen är numera bedrövlig. Sedan har jag också en multirulle som ligger och dammar. En Shimano Caenan 101 som jag med ovett köpte som jerkrulle innan jag knappt ens visste vad jerkfiske var.
Ett haspelspö som funkar på ena sidan och multirulle på den andra. Hmm, vilken skall jag komplettera? Det föll på multin, mest för att jag tycker det är så jäkla mycket roligare att fiska med jämfört med haspel. Alltså köra den amerikanska bassmodellen för borre men med vilket spö, var frågan? Efter att ha kollat runt lite på olika webshopar föll valet på en FKP Draugen D3 Trigger, 10-30g. I kralligaste laget med tanke på de tidigare UL-utrustningar jag varit van vid. Tanken är dock också att det ska funka som ett lätt gäddspö för mindre beten. Vem vet, kanske jag också blir medbjuden på vertikalfiske efter gös någon gång, något jag aldrig testat men nu har jag åtminstone snart halvduglig utrustning för ändamålet.
Sedan visste jag ju inte hur Caenanrullen skulle bete sig med lättare beten heller utan antog bara att det skulle funka hyfsat. Jag bör nämna också att jag inte hade någon lust att köpa värsta grejorna då jag i nio fall av tio förmodligen fortsätter att nöta efter gäddor trots att fisket är trögt. Det nya abborrsetet ska följa med i fall att, bara.
Draugenspöet kunde ha kommit hem idag men gjorde tyvärr inte det. Däremot låg ny abborrlina samt lite Kopytogummi i brevlådan. Då gick det ju knappast att hålla sig hemma hela kvällen. Det var dags att, för första gången sedan jag "upptäckte" mitt hemmavatten (för exakt ett år sedan), satsa på abborre istället för gädda under ett kort kvällspass. Vilket spö använde han då, kanske ni undrar. Jo, det gamla haspelspöet men med multirulle, så klart. Långt ifrån optimalt men det gick. Rullen skötte sig riktigt dugligt för lätta beten, mycket tack vare den tunna nanofil-lina som numera fyller spolen.
Väl ute på vald plats för kvällen kastades en tretums Kopyto i gul/orange in mot en schysst vasskant. I andra kastet högg det på ordentligt.
Hyfsad start, kan man säga. Därefter tog jag ytterligare ett tiotal borrar, ingen större än den första men heller ingen mindre än 300 g. Dessutom blev det ett par snipor samt ett stenhårt gäddhugg som bommades. Mest spännande var en borre i kilosklassen som hängde med till båtkanten där den smakade lite på gummipaddeln innan den ratade och simmade vidare. Tyvärr går ju solen ned redan 19.00 nuförtiden så det blev en väldigt kort tur som gav mersmak med råge.
I morgon kommer nya spöet så det blir låååång väntan till söndag då nästa pass går av stapeln. På lördag ska jag till Öregrund för att få den stora båten upplyft på land. Vem vet, kanske man hinner dra några bryggkast redan då...?
Skitfiske på er, så länge!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
 |
| Stilstudie på Svenssonfiskaren... |
Vad då göra? Jo, då bestämde jag mig för att uppdatera min abborrutrustning. Det spö och den rulle som jag använde innan jag tillfälligt slutade att fiska för nästan tjugo år sedan är också samma som gäller idag. Ett Berkley Lightning rod, 7 fot, 2-15 g och till det en Shimano TX 500F, årsmodell okänd. Spöet är helt ok med schysst känsla men rullen är numera bedrövlig. Sedan har jag också en multirulle som ligger och dammar. En Shimano Caenan 101 som jag med ovett köpte som jerkrulle innan jag knappt ens visste vad jerkfiske var.
 |
| Caenan-rullen och borre på dryga 900 g från denna tid, förra året |
Sedan visste jag ju inte hur Caenanrullen skulle bete sig med lättare beten heller utan antog bara att det skulle funka hyfsat. Jag bör nämna också att jag inte hade någon lust att köpa värsta grejorna då jag i nio fall av tio förmodligen fortsätter att nöta efter gäddor trots att fisket är trögt. Det nya abborrsetet ska följa med i fall att, bara.
Draugenspöet kunde ha kommit hem idag men gjorde tyvärr inte det. Däremot låg ny abborrlina samt lite Kopytogummi i brevlådan. Då gick det ju knappast att hålla sig hemma hela kvällen. Det var dags att, för första gången sedan jag "upptäckte" mitt hemmavatten (för exakt ett år sedan), satsa på abborre istället för gädda under ett kort kvällspass. Vilket spö använde han då, kanske ni undrar. Jo, det gamla haspelspöet men med multirulle, så klart. Långt ifrån optimalt men det gick. Rullen skötte sig riktigt dugligt för lätta beten, mycket tack vare den tunna nanofil-lina som numera fyller spolen.
Väl ute på vald plats för kvällen kastades en tretums Kopyto i gul/orange in mot en schysst vasskant. I andra kastet högg det på ordentligt.
 |
| 635 g randig brunborre |
 |
| Sämre kan man ha det än att sitta i en båt och se detta! |
Skitfiske på er, så länge!
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
