Text: Joel Lindh Foto: Joel Lindh/Fredrik Persson
Vättern är en fantastisk sjö. Jag är glad att den befinner sig endast fem timmar söderut. Att ta båten på släp till norra Vätterns skärgård är inga problem. Vägarna är fina och det är faktiskt en mycket trevlig biltur. Jag får en exotisk och overklig känsla av att vara på denna sjö och när en rejäl röding klipper jiggen och ger mig en fight, då går känslorna överstyr och jag fattar ingenting.
Nu har jag gett intrycken från Sveriges näst största sjö några timmar att sjunka in.
Det känns som en omöjlighet att återge det i text men med hjälp av bilder skall jag göra ett försök.
Jag och Fredrik startade våran resa mot Aspa Bruk på Söndagen. Vi ville testa lite redan på söndagskvällen för att få en liten tjuvstart.
Väl framme tog vi det lugnt. Vi packade in alla prylar i stugan och sjösatte båten.
Plötsligt satt vi där, på Vätterns yta i en båt. Vi skulle jaga den kända Vätternrödingen.
Vi tog första bästa farled raka spåret ut på stora Vättern.
Sjön låg som en spegel.
Pulsen hoppade upp några snäpp när verkligheten plötsligt sprang ifatt oss.
Vi körde ut mot djupet.
Väl på 25-30 meter började vi spana på lodet efter rödingar.
Vi hade fått tips på ett hett område där vi förstod att det brukade vara många båtar.
Ingen brådska utan vi kollade oss omkring på andra ställen en stund.
Någon enstaka fisk dök upp på lodet och vi testade att släppa.
Spännande!
Det dröjde en stund innan vi lyckades få den första rödingkontakten och när vi väl visste vad vi skulle stanna på så kom kontakterna tätare och tätare.
Den första kvällen resulterade i två fina rödingar den sista timmen innan solnedgång vilket senare skulle visa sig vara vår gyllene timme denna resa.
Nu hade vi båda drillat en varsin röding. Nu ville vi ha mer.
Den största rödingen första kvällen på 2,6 kg. Vi släppte tillbaka nästan alla fiskar.
Vi sparade några få omkring 1,5kg som matfiskar.
Vi använde en stor håv med gummerat nät så vi kunde kroka av enkelt och lyfta upp fisken för ett snabbt foto. Plockar man bort håvskaftet så fungerar det perfekt att väga fisken i håven. Nåt jag även skall testa på gädda. Alla vi släppte stack snabbt och livfullt tillbaka mot djupet.
Sjukt fina fiskar!
Vi testade att fiska lite olika tider dessa dagar.
En morgon klev vi upp Kl 04:00 och stack ut i lätt dimma. I efterhand skulle vi märka att det inte var till någon större nytta just fiskemässigt men känslan att glida genom skärgården i dimma bär vi med oss länge.
Norra Vätterns skärgård i en tidig morgon.
Vätternrödingar vet hur man fightas.
Om göshugg känns i ryggraden så träffar dessa hjärtat. Man blir lycklig.
Vi fiskade hela dagarna i strålande högsommarväder.
Enkelt att njuta och spännande att fiska.
Vi fiskade bland många andra båtar.
Ute på stora djup kan man hitta rödingar.
Jag tyckte aldrig att det var något problem, snarare gav det en mysig känsla. Visst, man blir sugen att åka fram och prata med alla men man fick hålla lite lagom avstånd för att inte störa. Stämningen var härlig när vi då och då hörde jublande fiskare från andra båtar. Ibland hördes även rejäla plask när behovet av svalka blivit för stort och den enda utvägen var att hoppa i sjön.
Sjön var inte inbjudande vissa stunder. Här kom ett åskväder förbi och sade: HEJ!!!!
Under en gran på en Ö tog vi skydd och marken skakade verkligen.
På kvällarna fick vi de största fiskarna på ungefär samma plats. Dessa platser gav inte mycket dagtid men timmen innan solen gick ned blev det full fart under ekolodsgivaren.
Fredrik lyckades kroka en fighter i just denna timme och han fick kämpa ordentligt för att få den till båten.
Fredrik lyckades kroka resans största fisk. 3,3kg vägde den. Grattis till en mycket vacker röding.
Vårt fiske var lite spretigt.
Vi ville ibland lämna de mest populära platserna så vi sökte oss bort från dem.
Det resulterade i några ströfiskar på lodet och vissa visade intresse så vi lyckades fånga ett par fiskar under kilot.
En fin Vätternröding på strax under 2kg.
Vi drogs tillbaka till båttätare delar av sjön och vi märkte att många satt väldigt tätt på en liten fläck. Vi pratade med någon som sa att bytesfisk kommer in i vågor där för att leka.
Vi testade aldrig denna plats ordentligt men vi såg att många fick bra där och speciellt en fisk på säkert fem kilo landades.
Bara att hoppa i när det blir för varmt.
Resor tar slut, så även denna.
Sista dagen åkte vi ut några timmar och blev utan fisk.
När vi i full fart korsade skärgården mot stugan och hemresa så kände jag tydligt av det som kallas telepati.
Vi sade till varandra i tystnad:
- Hit skall vi tillbaka.
/joel
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
