Varje vår brukar jag försöka komma mig iväg till gammla klasskamrater från Forshaga söderut för att försöka meta upp nån ny art att anmäla till storfiskregistreringen, och i år siktade vi på id!
Storfiskregistreringen är en klubb för specimenjägare, där det går ut på att få stora exemplar av så många fiskarter som möjligt. 10 arter över regg vikten ger dig en guldnål och de är vad jag jagar. Jag har en bra bit kvar men med lite tur och mycket jobb ska de gå. Vikterna för storfiskregistrering kan ni hitta här:
I regel ligger reggvikterna på samma vikt som en guldnål från fiskejournalen, med några undantag förstås. För något år sedan sänktes viktgränsen på de lite mer obskyra arterna från minst 300 g till 250 g. De här medförde nya möjligheter att regga många nya arter som aldrig eller sällan når så “höga” vikter som 300 g.
Iallafall så var de nu dags för att fiska id! Och målet var då en fisk över reggvikten på 2700 g. Första gången jag besökte den här platsen var vi väldigt nära då min kompis Daniel lyckades kroka en fisk på 2630 g, endast 70 g ifrån regg. Så vi visste att här fanns några riktigt fina exemplar.
I början på fisket delade vi upp oss, jag fiskade feeder på botten medans Daniel fiskade med flöte längst strömkanterna. Starten var ritkigt bra, förutom storlekarna. Under de första 30 min hade vi nog landat 6 idar och någon brax så de känndes som vi gjorde nånting rätt iallafall. Men ju längre dagen gick så saktade det ner och någon stor fisk kom aldrig. Nån runt 2 kilo var störst.
Sedan kom Emil, vår klasskompis, och då började det hända saker. Det var tydligt att Emil fiskat här lite mer än oss för de nästan spröt upp fisk. 30 sek tog det nog innan han krokat första fisken och sen fortsatte det. Trots mycket landad fisk så kom de ingen riktigt tung pjäs, många strax under eller precis på 2 kg. Och när så mörkret började falla kunde vi sammanfatta ett 50 tal fiskar, braxar, idar, mörtar och abborrar. En brax fick jag som kunde ha hotat mitt pb men som fick gå tillbaka utan vägning. Slut på dag ett!
Dag två åkte jag och Daniel tillbaka och denna gång visste vi lite bättre vart och hur vi skulle fiska, så vi la ut mäsk bollar på de heta platserna och driftade flöten packade med maggot över ställena och resultaten lät inte vänta på sig. Nu fick vi fisk. Man märker ganska snabbt när man metar id att dom står väldigt precist på sina platser, ligger du en halvmeter fel kan du bli utan medans om du lägger betet exakt rätt så är de oftast inte en fråga om utan när de ska hugga. Stadigt trillar fiskarna in men de dröjjer innan något bättre kommer. Och när det kommer så är det Daniel som krokar. En tung fisk som håller mot strömmen och Daniel har nästan svårt att dra den genom strömmen. Tillslut är den landad och vägs till 2400 g. Inte riktigt där än men kul med en lite större fisk. Många av fiskarna vi fått är utlekta, medans andra fortfarande är ritkigt tjocka och träffar vi bara rätt så ligger reggan där. Så är det min tur att landa en större fisk, den ser så tjock ut och känns så kraftig när jag håller i den så jag håller tummarna innan vägning. Men icke. Nytt pb blir det iallafall på 2310 g och de får jag ändå vara nöjd med.
Sedan händer något, de blir alldels dött, och på en lång stund händer inget. Inte ett napp. Inte ens abborrarna nappar. Daniel lägger ut flötet i strömkanten och låter den dras med ut. Flötet kommer till några virvlar som drar flötet åt höger och vänster, sedan försvinner det. Daniel sätter in mothugget och spöt bugar sig, upp på vattenytan kommer de största idhuvud jag sett och är den här fisken bara inte helt utlekt så har vi ett regg. De är jag säker på. Jag gör iordning grejjerna för vägning så hör jag ett “Neeej!”. Flötet flyger som en torped genom luften och fastnar i trädet. Fisken är borta! Neeej! vrålar jag med när jag förstår vad som hänt. Den kom undan. Att jusst den här fisken skulle komma undan..
Nedslagna så förstsätter vi fiska men fisket är nu helt dött. Nån liten id kommer upp men vi bestämmer oss för att ge oss tidigt. Vi åker hem och halvvägs hemma hos Daniel så kliver ett rådjur ut på vägen. SMACK! Nytt pb på rådjur och jag får ta tåget hem på morgonen. En bra fiskedag blir snabbt en riktigt dålig dag. Suck.
Tweet
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Storfiskregistreringen är en klubb för specimenjägare, där det går ut på att få stora exemplar av så många fiskarter som möjligt. 10 arter över regg vikten ger dig en guldnål och de är vad jag jagar. Jag har en bra bit kvar men med lite tur och mycket jobb ska de gå. Vikterna för storfiskregistrering kan ni hitta här:
I regel ligger reggvikterna på samma vikt som en guldnål från fiskejournalen, med några undantag förstås. För något år sedan sänktes viktgränsen på de lite mer obskyra arterna från minst 300 g till 250 g. De här medförde nya möjligheter att regga många nya arter som aldrig eller sällan når så “höga” vikter som 300 g.
Iallafall så var de nu dags för att fiska id! Och målet var då en fisk över reggvikten på 2700 g. Första gången jag besökte den här platsen var vi väldigt nära då min kompis Daniel lyckades kroka en fisk på 2630 g, endast 70 g ifrån regg. Så vi visste att här fanns några riktigt fina exemplar.
I början på fisket delade vi upp oss, jag fiskade feeder på botten medans Daniel fiskade med flöte längst strömkanterna. Starten var ritkigt bra, förutom storlekarna. Under de första 30 min hade vi nog landat 6 idar och någon brax så de känndes som vi gjorde nånting rätt iallafall. Men ju längre dagen gick så saktade det ner och någon stor fisk kom aldrig. Nån runt 2 kilo var störst.
Sedan kom Emil, vår klasskompis, och då började det hända saker. Det var tydligt att Emil fiskat här lite mer än oss för de nästan spröt upp fisk. 30 sek tog det nog innan han krokat första fisken och sen fortsatte det. Trots mycket landad fisk så kom de ingen riktigt tung pjäs, många strax under eller precis på 2 kg. Och när så mörkret började falla kunde vi sammanfatta ett 50 tal fiskar, braxar, idar, mörtar och abborrar. En brax fick jag som kunde ha hotat mitt pb men som fick gå tillbaka utan vägning. Slut på dag ett!
Dag två åkte jag och Daniel tillbaka och denna gång visste vi lite bättre vart och hur vi skulle fiska, så vi la ut mäsk bollar på de heta platserna och driftade flöten packade med maggot över ställena och resultaten lät inte vänta på sig. Nu fick vi fisk. Man märker ganska snabbt när man metar id att dom står väldigt precist på sina platser, ligger du en halvmeter fel kan du bli utan medans om du lägger betet exakt rätt så är de oftast inte en fråga om utan när de ska hugga. Stadigt trillar fiskarna in men de dröjjer innan något bättre kommer. Och när det kommer så är det Daniel som krokar. En tung fisk som håller mot strömmen och Daniel har nästan svårt att dra den genom strömmen. Tillslut är den landad och vägs till 2400 g. Inte riktigt där än men kul med en lite större fisk. Många av fiskarna vi fått är utlekta, medans andra fortfarande är ritkigt tjocka och träffar vi bara rätt så ligger reggan där. Så är det min tur att landa en större fisk, den ser så tjock ut och känns så kraftig när jag håller i den så jag håller tummarna innan vägning. Men icke. Nytt pb blir det iallafall på 2310 g och de får jag ändå vara nöjd med.
Sedan händer något, de blir alldels dött, och på en lång stund händer inget. Inte ett napp. Inte ens abborrarna nappar. Daniel lägger ut flötet i strömkanten och låter den dras med ut. Flötet kommer till några virvlar som drar flötet åt höger och vänster, sedan försvinner det. Daniel sätter in mothugget och spöt bugar sig, upp på vattenytan kommer de största idhuvud jag sett och är den här fisken bara inte helt utlekt så har vi ett regg. De är jag säker på. Jag gör iordning grejjerna för vägning så hör jag ett “Neeej!”. Flötet flyger som en torped genom luften och fastnar i trädet. Fisken är borta! Neeej! vrålar jag med när jag förstår vad som hänt. Den kom undan. Att jusst den här fisken skulle komma undan..
Nedslagna så förstsätter vi fiska men fisket är nu helt dött. Nån liten id kommer upp men vi bestämmer oss för att ge oss tidigt. Vi åker hem och halvvägs hemma hos Daniel så kliver ett rådjur ut på vägen. SMACK! Nytt pb på rådjur och jag får ta tåget hem på morgonen. En bra fiskedag blir snabbt en riktigt dålig dag. Suck.
Tweet
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
