Havsöringsrace och en paus i vardagen | Salmotrutta.se

[Flinus]

[FONT=Trebuchet MS]Mycket sprattel i vattnet[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]Att våga ta chansen är kanske ett uttjatat begrepp, men ibland förundras jag över hur "feg" man kan vara. Man drömmer om vårens uppvärmda kuster och de första vitsipporna, men när de väl uppenbarar sig sitter man fast på kontoret i den digitala världen. Men efter helgens framgångsrika fiske var jag bara tvungen att bryta vardagen och ge mig iväg mot vågskvalp och blåstång. Efter ett tidigt och något ofokuserat kundmöte rullar bilen mot kusten. Ensam för en gångs skull, men med hunden som kompanjon. Jag har verkligen gått från att alltid fiska själv till att ofta ha sällskap, måste säga att jag föredrar det sistnämnda. När man sätter en upplevelse i en mänsklig kontext blir den större och glädjen kan delas. Då det var länge sedan jag var i Ystad stannar jag till hos Per-Olof på [/FONT]

Fiske och Sportboden

[FONT=Trebuchet MS]. Efter lite skvaller och några havsöringar på mobilen tackar jag för mig. Vinden ska ju öka kring lunch och då vill jag vara på plats. Givetvis blev det lite prylar också, bl.a. en röd/vit Polarmagnus som skulle visa sig vara dagens framgångsrecept. [/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]
[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]Per-Olof önskar skitfiske[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]Ganska snart står jag med fötterna i vattnet och funderar på om vädret kanske är lite väl fint idag. Havet är klart och solen tränger igenom det meterdjupa vattnet. Jag börjar med drag och inget händer. Jag fiskar mig längs kusten utan minsta känning. Jag lägger mig vid en sten och försöker njuta av sekunden istället. Som havsöringsfiskare måste man älska att bara vara, annars blir det jobbigt. För om man är resultatorienterad är kusten ett tufft landskap där man sällan blir vinnaren. Jag tacklar om till Bombarda. I mitt västra öga skådar jag några flytringsfiskare som närmar sig min position. Jag blir lite stressad och med vinden i ryggen sätter jag fart österut. Jag fiskar av längs stenkanten och samma sekund som vädret slår om till kraftig vind och mulen himmel suger det till i spöet. En glad blankfisk på ca kilot hoppar 30 m ut i de unga vågorna. Jag njuter av kontakten och gör kanske inte min bästa drilling. När jag fumlar efter håven släpper den. Finns det en finns det fler tänker jag och kastar mot samma yta. Mycket riktigt sitter där en fisk direkt igen. Samma skådespel men denna gången får jag lossa fisken. Jag tar några steg till och ganska omgående sprattlar det till i spöet. Denna fisk är något mindre och kan snabbt återutsättas. Därefter är det tyst! Varje vevtag görs med största koncentration då jag vet att det kan smälla när som helst. Det förblir tyst och först 100 m senare suger det till i spöet. En fisk på ca 1,5 kg ger en härlig kamp i vinden. Snabbt tillbaka och jag jobbar mig vidare längs revet. Plötsligt på en spölängds avstånd stormar en öring fram och tar min fluga. Vild och full av energi gör den motstånd. Jag låter den simma tillbaka och lugnet lägger sig över kusten. Jag tittar på klockan och inser att hela eftermiddagen har försvunnit i drömfiske. Jag låter mig njuta av stunden och vandrar tillbaka för en god kopp kaffe. Våren är här och öringen lika så. [/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]
[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]Silver[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]
[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]Polarmagnus[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]En paus i det gröna[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]Vänder snabbt i håven[/FONT]

[FONT=Trebuchet MS]I väntan på att vinden skulle nå över 10 m/sek[/FONT]

Läs mer...

(Detta inlägg har postats automatiskt)