Det blev en relativt lyckad premiär för mig och Linus, vi begav oss vid 11:00 tiden upp mot Kasa och även om vädret inte alls blev vad prognosen visat men det var ändå hållbart med 9 grader och rätt kraftig frånlandsvind.
Med oss på dagens tur var min sambo Therese, min 8 månader gamla dotter Ellen och min hund Zorro, och det är verkligen underskattat att ha med sig familjen på fisketuren, att ta en paus och sätta sig och grilla korv och bara umgås är något alla bör göra emellanåt.
Det började lite konstigt, redan på första kastet hade Linus en följare som missade den gula Minnow Spoon han hade i linänden, några kast senare så sög Linus fötter fast i gyttjan och blåleran och det slutade med ett rejält plask och blöta byxor, skor och strumpor. Han bet dock ihop och efter en 45 minuters kastande landades årets första gädda, en äkta snipa på strax över kilot, men vad spelar det för roll, 0:an är spräckt och förbannelsen är bruten!
Fisken returnerades så klart omgående och vi beslöt oss för att passa på att ta en fikapaus.
Vi grillade korv och Linus passade på att värma upp sina frusna lemmar, stärkta av korv, läsk och värmen gjorde vi ett sista ryck för att även Linus skulle få spräcka 0:an.
Tyvärr blev det jag som lyckades kroka även nästa fisk, en ståtlig skapelse närmare 0 än 1 kg som snabbt returnerades, vinden tilltog och Linus missade både hugg och följare ville inte bita, MEN! skam den som ger sig, till slut klev en snipa på även hans Minnow Spoon!
Snipan hade lyckats med konsttycket att kroka sig upp genom nosen och sedan ner igen och det krävdes en del meckande för att få lös den lilla skrölan men efter ett snabbt foto simmande den hem till viken.
Vinden blev ännu kraftigare och vi kände att det nu började bli nog för idag, huvudsyftet med dagens lilla trip var inte att fånga stort utan endast att komma ut en sväng i friska luften och fånga årets första spögädda, och i och med de landade fiskarna kan vi kalla detta en lyckad premiär, även om vi självklart siktar på att landa mycket grövre fiskar nu i sommar.
Håll till godo med några bilder som Therese fotade och på återseende!
Obs. jag är inte så fet som på bilden, det är de ihoprullade vadarbyxorna som fyller ut jackan!
Ellen var ytterst nyfiken på vad det var för konstigheter vi höll på med då vi svingade vår långa pinnar.
Årets första gädda simmar åter ut till friheten.
Tweet
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Med oss på dagens tur var min sambo Therese, min 8 månader gamla dotter Ellen och min hund Zorro, och det är verkligen underskattat att ha med sig familjen på fisketuren, att ta en paus och sätta sig och grilla korv och bara umgås är något alla bör göra emellanåt.Det började lite konstigt, redan på första kastet hade Linus en följare som missade den gula Minnow Spoon han hade i linänden, några kast senare så sög Linus fötter fast i gyttjan och blåleran och det slutade med ett rejält plask och blöta byxor, skor och strumpor. Han bet dock ihop och efter en 45 minuters kastande landades årets första gädda, en äkta snipa på strax över kilot, men vad spelar det för roll, 0:an är spräckt och förbannelsen är bruten!
Fisken returnerades så klart omgående och vi beslöt oss för att passa på att ta en fikapaus.
Vi grillade korv och Linus passade på att värma upp sina frusna lemmar, stärkta av korv, läsk och värmen gjorde vi ett sista ryck för att även Linus skulle få spräcka 0:an.Tyvärr blev det jag som lyckades kroka även nästa fisk, en ståtlig skapelse närmare 0 än 1 kg som snabbt returnerades, vinden tilltog och Linus missade både hugg och följare ville inte bita, MEN! skam den som ger sig, till slut klev en snipa på även hans Minnow Spoon!
Snipan hade lyckats med konsttycket att kroka sig upp genom nosen och sedan ner igen och det krävdes en del meckande för att få lös den lilla skrölan men efter ett snabbt foto simmande den hem till viken.Vinden blev ännu kraftigare och vi kände att det nu började bli nog för idag, huvudsyftet med dagens lilla trip var inte att fånga stort utan endast att komma ut en sväng i friska luften och fånga årets första spögädda, och i och med de landade fiskarna kan vi kalla detta en lyckad premiär, även om vi självklart siktar på att landa mycket grövre fiskar nu i sommar.
Håll till godo med några bilder som Therese fotade och på återseende!
Obs. jag är inte så fet som på bilden, det är de ihoprullade vadarbyxorna som fyller ut jackan!
Ellen var ytterst nyfiken på vad det var för konstigheter vi höll på med då vi svingade vår långa pinnar.
Årets första gädda simmar åter ut till friheten.Tweet
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
