Magnus ringde igår och frågade om jag ville fiska.
-Självklart, svarade jag och packade prylarna på direkten.
*
Vi åkte iväg och kom på att både spann och kastnät hade glömts hemma, men vi orkade
inte vända så vi skippade det. Vi hade ju metspö med oss så det skulle nog ordna sig och
en spann hängde redan i båten, den var till för annat men man kan alltid anpassa sig.
*
Väl framme kunde vi glatt konstatera att det var en riktigt skön eftermiddag/kväll och det gör
ju allt så mycket trevligare. Vi packade båten och åkte ut för att leta betesfisk och till slut
hamnade vi vid en vass där det var lite liv, tyvärr var det bara abborre och i lite för stor storlek
för att använda som bete. Men abborre på toppknutet är riktigt roligt när de är lite större.
*
Taskig bild men den får duga på en av abborrarna*
Vi fortsatte att leta betesfisk och hittade till slut en vass där vi kunde fånga ett gäng med mört
i bra storlek. Magnus krokade också något riktigt stort ett par gånger men med de små krokarna
som vi använde så lyckades han inte kroka fisken ordentligt. Det var synd, om det var abborre så
låg den säkert på mellan halvkilot och kilot.
*
När vi fått ihop tillräckligt med mört för att meta åkte vi bort en bit och ankrade upp, och bara
någon minut efter att jag fått i mina grejer så sjönk flötet som en sten. Vid mothugget kunde jag
känna fisken och den var med upp en bit men släppte innan jag kunde se den. Upp kom mörten
med klassiska abborrerivmärken på sidan. Det var synd, kunde varit en fin abborre.
*
Vi fortsatte att meta en stund utan resultat och bestämde oss för att förflytta oss och hitta ett
ställe att både meta och vertikalfiska på. Vi drog bort mot ön och kastade ut men utan resultat
där också under timmen vi satt där så då bestämde vi oss för utloppet för de sista timmarna.
*
*
Där kastade jag ut ett flötmete och nästan direkt sjönk det ännu en gång som en sten, men
jag kände ingenting vid mothugget och mörten var puts väck. Attans!
*
Efter det här var det helt dött resten av kvällen och snart hade mörkret lagt sig så vi bestämde
oss för att ge upp för den här gången. Det är inte lätt ibland att fiska, men det är ju charmen
med det. Allt ska inte vara lätt, då blir det tråkigt.
*
Nästa gång, då jäklar.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
-Självklart, svarade jag och packade prylarna på direkten.
*
Vi åkte iväg och kom på att både spann och kastnät hade glömts hemma, men vi orkade
inte vända så vi skippade det. Vi hade ju metspö med oss så det skulle nog ordna sig och
en spann hängde redan i båten, den var till för annat men man kan alltid anpassa sig.
*
Väl framme kunde vi glatt konstatera att det var en riktigt skön eftermiddag/kväll och det gör
ju allt så mycket trevligare. Vi packade båten och åkte ut för att leta betesfisk och till slut
hamnade vi vid en vass där det var lite liv, tyvärr var det bara abborre och i lite för stor storlek
för att använda som bete. Men abborre på toppknutet är riktigt roligt när de är lite större.
*
Taskig bild men den får duga på en av abborrarna
Vi fortsatte att leta betesfisk och hittade till slut en vass där vi kunde fånga ett gäng med mört
i bra storlek. Magnus krokade också något riktigt stort ett par gånger men med de små krokarna
som vi använde så lyckades han inte kroka fisken ordentligt. Det var synd, om det var abborre så
låg den säkert på mellan halvkilot och kilot.
*
När vi fått ihop tillräckligt med mört för att meta åkte vi bort en bit och ankrade upp, och bara
någon minut efter att jag fått i mina grejer så sjönk flötet som en sten. Vid mothugget kunde jag
känna fisken och den var med upp en bit men släppte innan jag kunde se den. Upp kom mörten
med klassiska abborrerivmärken på sidan. Det var synd, kunde varit en fin abborre.
*
Vi fortsatte att meta en stund utan resultat och bestämde oss för att förflytta oss och hitta ett
ställe att både meta och vertikalfiska på. Vi drog bort mot ön och kastade ut men utan resultat
där också under timmen vi satt där så då bestämde vi oss för utloppet för de sista timmarna.
*
*
Där kastade jag ut ett flötmete och nästan direkt sjönk det ännu en gång som en sten, men
jag kände ingenting vid mothugget och mörten var puts väck. Attans!
*
Efter det här var det helt dött resten av kvällen och snart hade mörkret lagt sig så vi bestämde
oss för att ge upp för den här gången. Det är inte lätt ibland att fiska, men det är ju charmen
med det. Allt ska inte vara lätt, då blir det tråkigt.
*
Nästa gång, då jäklar.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
