Det har varit en lång vinter. Det är inget ovanligt, vintrar är långa. Jag har fiskat lite från isen denna vinter och det har varit roligt. Det är inte samma sak som fiske på öppet vatten men det ger samma typ av gemenskap och spänning. Vatten är vatten och fruset vatten är is. Jag vill vara på vatten.
Detta fiskeår började som det förra slutade kan man säga. Jag och Henke i samma båt, sökandes efter stora gäddor i Voxnans sjöar. Vi testade en riktigt grund sjö denna dag. En sjö som levererar stora gäddor varje år från isen och varför skulle det inte fungera nu när isen är borta.
På jakt efter storgädda.
Plask……* När första betet landade så kändes det spännande som det alltid gör. Trettio kast senare stod vi som vanligt utan hugg och undrade vad som var fel. Fisken finns ju i vikarna, de fanns ju där för någon vecka sedan när isen låg. Henke hade ett hugg tillslut och hoppet steg en aning. Efter några timmars dängande gav vi tillslut upp den grunda sjön och tog en tur nedströms ån till nästa sjö. Vi ville bara kolla läget lite men vi upptäckte att isen var helt borta även där. Vi sökte snabbt upp en brant och släppte ned ankaret på fyra meter.
Jag fiskade hem mitt bete väldigt långsamt med små korta knyckar och flertalet vevstopp då det plötsligt slackade. Jag satte in ett ringrostigt mothugg och fisken satt.* Efter en kort och intensiv fight så låg den i håven. Årets första gädda på öppet vatten pressade vågen till 4,6kg.
Tillslut lockade en Log Lady denna till hugg. 4,6kg. Den röda mössan är förhoppningsvis tillfällig.
Nu kändes det helt annorlunda. Vi gjorde ett par ankringar till innan Henke också fick en fisk. Under kilot men vi säger många tack även till den fisken som hade lust att hugga och göra så att vi fick en varsin gädda denna premiärdag på öppet vatten. Vatten är vatten!
/joel
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Detta fiskeår började som det förra slutade kan man säga. Jag och Henke i samma båt, sökandes efter stora gäddor i Voxnans sjöar. Vi testade en riktigt grund sjö denna dag. En sjö som levererar stora gäddor varje år från isen och varför skulle det inte fungera nu när isen är borta.
På jakt efter storgädda.
Plask……* När första betet landade så kändes det spännande som det alltid gör. Trettio kast senare stod vi som vanligt utan hugg och undrade vad som var fel. Fisken finns ju i vikarna, de fanns ju där för någon vecka sedan när isen låg. Henke hade ett hugg tillslut och hoppet steg en aning. Efter några timmars dängande gav vi tillslut upp den grunda sjön och tog en tur nedströms ån till nästa sjö. Vi ville bara kolla läget lite men vi upptäckte att isen var helt borta även där. Vi sökte snabbt upp en brant och släppte ned ankaret på fyra meter.
Jag fiskade hem mitt bete väldigt långsamt med små korta knyckar och flertalet vevstopp då det plötsligt slackade. Jag satte in ett ringrostigt mothugg och fisken satt.* Efter en kort och intensiv fight så låg den i håven. Årets första gädda på öppet vatten pressade vågen till 4,6kg.
Tillslut lockade en Log Lady denna till hugg. 4,6kg. Den röda mössan är förhoppningsvis tillfällig.
Nu kändes det helt annorlunda. Vi gjorde ett par ankringar till innan Henke också fick en fisk. Under kilot men vi säger många tack även till den fisken som hade lust att hugga och göra så att vi fick en varsin gädda denna premiärdag på öppet vatten. Vatten är vatten!
/joel
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
