Vilket väder! Strålande sol, nästan vindstilla o en handfull minusgrader. Norsabborrejakt på Sommen var dagens uppgift. Jag ville bryta mönstret och gå söderut till ett område med grundtoppar, stickande från 18 meter upp till 13. Upp till tretton! Ha, ha...den var oavsiktlig, faktisk. Göteborgsränderna går visst aldrig ur?
Där kan det vara bra ibland, förra hösten var det fullt med 3-4 hektos på bottnarna där. Idag var det värre. Vi drog oss ner mot ett grund som slutar endast fem meter under ytan men fick vända pga osäker is. Asmin ville gärna upp till vårt gamla vanliga ställe så det var bara att börja knalla. Uppskattningsvis tre km att gå. Föralldel lättpromenerat men fy fan vad trött i bena jag blev.
Vi stannade ett par gånger för att slå ett hål. Det sjöng å det grövsta i isen och det ökade hela tiden. Rätt som det var brakade det till som bara fan, isen höjde sig och ruskade till under våra fötter. Vattnet skvätte upp ur borrhålet och pulserade sen upp och ner en bra stund.
-Fi fan Benni! Vad var det?? sade Asmin.
-Sket du ner dig nu?
-Nei... men det var nära...
Efter den stora smällen var det nästan tyst i isen i nån timme innan det eskalerade igen. Ytterligare en braksmäll senare tystnade isen helt.
Vi hittade till sist några Abborrar, lite grundare än vi är vana vid på Sommen. Efter fikat drog vi oss ut på sjön och på 15 meter fick jag en liten stackare på en Brumpirk, nästa nedsläpp sög det i rejält och upp halar jag en fining på 34 cm. Ner igen, -Bonk! en på 32 cm. Sen var det bara smått för hele pengen.
Måste bekänna dagens klantighet... när vi gick på land upp mot bilen tappade jag fiskpåsen... märkte det först hemma när jag plockade ur bilen. Nästan fyra mil till Sommen gör att det inte blir någon hämtning. Grattis räven, smaklig måltid...
.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Där kan det vara bra ibland, förra hösten var det fullt med 3-4 hektos på bottnarna där. Idag var det värre. Vi drog oss ner mot ett grund som slutar endast fem meter under ytan men fick vända pga osäker is. Asmin ville gärna upp till vårt gamla vanliga ställe så det var bara att börja knalla. Uppskattningsvis tre km att gå. Föralldel lättpromenerat men fy fan vad trött i bena jag blev.
Vi stannade ett par gånger för att slå ett hål. Det sjöng å det grövsta i isen och det ökade hela tiden. Rätt som det var brakade det till som bara fan, isen höjde sig och ruskade till under våra fötter. Vattnet skvätte upp ur borrhålet och pulserade sen upp och ner en bra stund.
-Fi fan Benni! Vad var det?? sade Asmin.
-Sket du ner dig nu?
-Nei... men det var nära...
Efter den stora smällen var det nästan tyst i isen i nån timme innan det eskalerade igen. Ytterligare en braksmäll senare tystnade isen helt.
Vi hittade till sist några Abborrar, lite grundare än vi är vana vid på Sommen. Efter fikat drog vi oss ut på sjön och på 15 meter fick jag en liten stackare på en Brumpirk, nästa nedsläpp sög det i rejält och upp halar jag en fining på 34 cm. Ner igen, -Bonk! en på 32 cm. Sen var det bara smått för hele pengen.
Måste bekänna dagens klantighet... när vi gick på land upp mot bilen tappade jag fiskpåsen... märkte det först hemma när jag plockade ur bilen. Nästan fyra mil till Sommen gör att det inte blir någon hämtning. Grattis räven, smaklig måltid...
.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)