För mig började betesbyggandet för runt fem år sedan. Jag hade precis fått upp ögonen för de stora ”In line spinnerbaits” som användes för att dra upp stora muskies i USA, och speciellt Musky Mayhem med sina Double Showgirl och Double Cowgirl fångade min uppmärksamhet. Snart beställde jag min första Showgirl och fick genast en ny spännande ingrediens i mitt fiske. Eftersom en inlinespinnare slutar att arbeta vid ett vevstopp, är det konstant rörelse som gäller. Detta ger fullständig kontakt med betet under hela invevningen och brutala tvärnitar vid varje hugg som följd. Jag kände direkt att detta var något för mig och började scanna av marknaden efter modeller som verkade intressanta. Tillverkarna var många och modellerna tusentals, men min favorit förblev min allra första Showgirl med guldkjol.
Som alla sportfiskare köper jag på mig mer beten än jag behöver. Efter att ha tittat på några av de inlinespinnare jag inte använde så ofta, bestämde jag mig för att förbättra. Förbättra innebar i mitt fall detsamma som att ta sönder. Bort med en sked, byt krok, klipp till kjol och sätt dit extra jiggtail. Jag lärde mig snabbt betets grundkonstruktion genom mitt klippande, och dessutom fick jag en hel del material som tidigare suttit på andra beten. Genom att söka runt på nätet kunde jag hitta butiker som sålde ytterligare material och jag bestämde mig för att testa att montera ihop ett bete från grunden istället för att bara ta isär dom. Nu åkte min kära Showgirl fram igen och fick stå modell för mitt första bygge. Samma kjol skulle bindas. Samma kropp och samma blad. Helst skulle jag få till samma vikt också.
Resultatet blev över förväntan och sånär som på några gram samt det snygga klistermärket på ett av orginalets coloradoblad, hade jag lyckats skapa en kopia av en Showgirl. På första försöket! Sporrad av min framgång började jag bygga fler. Först åt mig själv och sedan åt de kompisar som jag kunde truga att ta emot en. Tilltron till stora inlinespinnare var aldrig speciellt stor hos de andra i fiskegänget i början, men alla tog solidariskt emot för att motivera. Min egen låda fylldes snabbt på av mer eller mindre lyckade modeller och jag lärde mig mer och mer om betet. Vilka skedar som arbetar bra i par, vilka fördela som kan finnas med att endast ha ett spinnarblad, hur avståndet mellan skedarna och vikten skapar balans i betet och hur kjolar i olika material beter sig i vattnet. Jag har turen att bo 100 meter från en fin grynna så rutinen blev att bygga ett bete och, om hustru och barn tillät, testfiska det samma kväll.
Inlinespinnare från Sf lures, personlig favorit på 73 gramNu för tiden bygger jag sällan inlinespinnare. Lådan är redan full och täcker av den ganska korta period då jag tycker det är intressant att fiska med betestypen. Men tillfredställelsen att få fisk på ett bete man byggt själv var så stor att betesbyggandet bara har fortsatt. Just nu blir det uteslutande spinnerbaits, men vem vet? Kanske väcks inlinespinnaren till liv igen. Nu var de ju ett tag sedan gäddorna såg dom senast.
Skitfiske!
Jakob Fagerlund// Sf lures
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
Som alla sportfiskare köper jag på mig mer beten än jag behöver. Efter att ha tittat på några av de inlinespinnare jag inte använde så ofta, bestämde jag mig för att förbättra. Förbättra innebar i mitt fall detsamma som att ta sönder. Bort med en sked, byt krok, klipp till kjol och sätt dit extra jiggtail. Jag lärde mig snabbt betets grundkonstruktion genom mitt klippande, och dessutom fick jag en hel del material som tidigare suttit på andra beten. Genom att söka runt på nätet kunde jag hitta butiker som sålde ytterligare material och jag bestämde mig för att testa att montera ihop ett bete från grunden istället för att bara ta isär dom. Nu åkte min kära Showgirl fram igen och fick stå modell för mitt första bygge. Samma kjol skulle bindas. Samma kropp och samma blad. Helst skulle jag få till samma vikt också.
Resultatet blev över förväntan och sånär som på några gram samt det snygga klistermärket på ett av orginalets coloradoblad, hade jag lyckats skapa en kopia av en Showgirl. På första försöket! Sporrad av min framgång började jag bygga fler. Först åt mig själv och sedan åt de kompisar som jag kunde truga att ta emot en. Tilltron till stora inlinespinnare var aldrig speciellt stor hos de andra i fiskegänget i början, men alla tog solidariskt emot för att motivera. Min egen låda fylldes snabbt på av mer eller mindre lyckade modeller och jag lärde mig mer och mer om betet. Vilka skedar som arbetar bra i par, vilka fördela som kan finnas med att endast ha ett spinnarblad, hur avståndet mellan skedarna och vikten skapar balans i betet och hur kjolar i olika material beter sig i vattnet. Jag har turen att bo 100 meter från en fin grynna så rutinen blev att bygga ett bete och, om hustru och barn tillät, testfiska det samma kväll.
Inlinespinnare från Sf lures, personlig favorit på 73 gramSkitfiske!
Jakob Fagerlund// Sf lures
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
