Andades in mörkret. Andades in kylan. Kände på vinden som forcerade fram mellan forsar, blankstryk och fina nackar.
Träden stod som övervakare i natten. De svarta träden speglade sig ner i den bläcksvarta ytfilmen.
Augustimörkret i det norrländska inlandet har en djup och lömsk ton av svart.
Man vet inte vad som finns där ute.
Man ser inte klart som på dagen då man kan följa naturens dynamik på ett annat sätt. På natten ser man allt som på en stor skärm. En statisk skärm.
På skärmen kunde jag se ett fastfruset blankstryk. Ett gäng svarta och orörliga stenar. En mur av volumösa granar. En flugfiskare. Det var brickorna på nattens spelplan.
Greppade spöet hårt. Bet ihop tänderna krampaktigt, oavsiktligt.
Iakttog vad som hände där nere på nacken i det nattliga skådespelet.
Skulle Jonas lyckas lura storöringen?
Allt var statiskt. Allt var fortfarande stilla.
Med undantag för mina händer som svettades och mitt hjärta som slog dovt men samtidigt i ultrarapid.
Det här var psykisk terror. Det här var något utöver det vanliga. Ett nattligt lidande. En dröm med alla inslag.
En passion så stark för öringen som fisk hade tagit oss hela vägen hit. Till den här blanka forsnacken. Som i natt flöt fram med en lömsk mystik.
När som helst kunde överraskningsmoment uppstå. En fladdermus som girade in framför en hetsigt, en älg i närkonfrontation eller kanske en uggla som skvallrade om urskogens dominans.
Ett tungt och piskande slag av en stjärtfena. En lina som stramades upp kvickt. En tung flämtning från vattnet.
Tecknen avslöjade att Jonas hade lyckats lura öringen i strömmen.
Formationerna på den statiskt nattliga vyn hade ändrats. Det var kaos på forsnacken.
Jägaren i mig vaknade till.
Kastade av mig den röda ryggsäcken. Tog fram håven lika fort som som en cowboy i duell. Buskarna schratchade rivande mot min nedre del av vadarbyxorna när jag instinktsmässigt rusade fram i terrängen.
Hörde Jonas från vattnet - "Stor fisk".
Bromsen på den storspoliga rullen rev upp natten när öringen bara gjorde som den ville.
"Den sticker ner, följer efter" sade Jonas med sammanbiten röst.
Likt en forsränning gled han över hala och osäkra stenar. Knäna gick som på en trasdocka. Klink, klank, klink, klank i snabbt tempo över stenarna.
Han parerade fiskens stök i kolmörkret.
Jag sprang efter. Ramlade, flera gånger. Blåmärkena på knäna och smalbenen blommade ut.
Jag var blöt men synen av Jonas spö gungande mot den svarta himmelen fick mig att glömma allt. Det här var ingen lek. Det var inget för dem oinvigda. Det här var storöring på riktigt.
Teamarbetet i mörkret gick bra. Fisken kunde tryggt håvas. I pannlampans sken skakade vi hand. En liten kvadrat av natten lystes upp av oss.
Mungiporna på nattens öringjägare visste inga gränser.
3,7kg öring i strömmande vatten.
En skepnad av gammalt kaos kunde spåras ute på forsnacken........
Som alla vet, ur kaos kommer förändring.
Vi hade väntat på den här storöringen i flera dygn.
Spenderat hundratals mil på vägarna. Rott i timtals över oförutsägbara sjöar med gnälliga träekor, för att nå outforskade sjönackar. Vandrat i timmar. Kastat tusentals kast.
Proppen gick ur den här natten. Fiskarna började hugga skoningslöst.
Vi hade uppnått det alla seriösa öringjägare strävar efter - Öringkarma.
__________________________________________________ _______
Storöring på fluga är ett extremt grymt fiske. Stora streamers som väcker aggressiviteten hos öringen på nackarna.
Det går fort. Det smäller big time. Det gäller att alltid vara 110% fokuserad.
Man får inte många hugg, men när du väl får det kan det vara din livs öring.
Vi jagade som sagt i många dygn.
Sömlösa nätter. Starkt kaffe. Kall, Bullens pilsnerkorv.
Belöningen kom tillslut. Belöningen kom i kilon och stenhårda fighter.
Med tanke på att ingen av oss egentligen är speciellt erfaren inom detta spännande område får dagarna anses som lyckade, men framförallt, extremt lärorika.
Utrustningarna vi användevar ett enhands klass-7 spö med storspolig rulle. Running line och flytklump. Tafsen var en polyleader i intermediate och som spets körde jag 0,35 nylon.
Jonas använde sig av ett Switchspö klass-7 med storspolig rulle. Runningline och intermediate klump. Som tafs körde han polyleader i intermediate och spets på 0,35 nylon.
Det finns ingen anledning till att köra med lätta grejer i det här fisket. Det gäller att kunna parera och samtidigt kunna pressa fisken hårt. Ger du fisken för mycket spelrum går du förlorad i fighten.
Öringen är urstark som fisk. En öring i strömmande vatten är ännu mer urstark. Styrkan hos öringen är i vissa lägen till och med obeskrivlig.
Träden stod som övervakare i natten. De svarta träden speglade sig ner i den bläcksvarta ytfilmen.
Augustimörkret i det norrländska inlandet har en djup och lömsk ton av svart.
Man vet inte vad som finns där ute.
Man ser inte klart som på dagen då man kan följa naturens dynamik på ett annat sätt. På natten ser man allt som på en stor skärm. En statisk skärm.
På skärmen kunde jag se ett fastfruset blankstryk. Ett gäng svarta och orörliga stenar. En mur av volumösa granar. En flugfiskare. Det var brickorna på nattens spelplan.
Greppade spöet hårt. Bet ihop tänderna krampaktigt, oavsiktligt.
Iakttog vad som hände där nere på nacken i det nattliga skådespelet.
Skulle Jonas lyckas lura storöringen?
Allt var statiskt. Allt var fortfarande stilla.
Med undantag för mina händer som svettades och mitt hjärta som slog dovt men samtidigt i ultrarapid.
Det här var psykisk terror. Det här var något utöver det vanliga. Ett nattligt lidande. En dröm med alla inslag.
En passion så stark för öringen som fisk hade tagit oss hela vägen hit. Till den här blanka forsnacken. Som i natt flöt fram med en lömsk mystik.
När som helst kunde överraskningsmoment uppstå. En fladdermus som girade in framför en hetsigt, en älg i närkonfrontation eller kanske en uggla som skvallrade om urskogens dominans.
Ett tungt och piskande slag av en stjärtfena. En lina som stramades upp kvickt. En tung flämtning från vattnet.
Tecknen avslöjade att Jonas hade lyckats lura öringen i strömmen.
Formationerna på den statiskt nattliga vyn hade ändrats. Det var kaos på forsnacken.
Jägaren i mig vaknade till.
Kastade av mig den röda ryggsäcken. Tog fram håven lika fort som som en cowboy i duell. Buskarna schratchade rivande mot min nedre del av vadarbyxorna när jag instinktsmässigt rusade fram i terrängen.
Hörde Jonas från vattnet - "Stor fisk".
Bromsen på den storspoliga rullen rev upp natten när öringen bara gjorde som den ville.
"Den sticker ner, följer efter" sade Jonas med sammanbiten röst.
Likt en forsränning gled han över hala och osäkra stenar. Knäna gick som på en trasdocka. Klink, klank, klink, klank i snabbt tempo över stenarna.
Han parerade fiskens stök i kolmörkret.
Jag sprang efter. Ramlade, flera gånger. Blåmärkena på knäna och smalbenen blommade ut.
Jag var blöt men synen av Jonas spö gungande mot den svarta himmelen fick mig att glömma allt. Det här var ingen lek. Det var inget för dem oinvigda. Det här var storöring på riktigt.
Teamarbetet i mörkret gick bra. Fisken kunde tryggt håvas. I pannlampans sken skakade vi hand. En liten kvadrat av natten lystes upp av oss.
Mungiporna på nattens öringjägare visste inga gränser.
3,7kg öring i strömmande vatten.
En skepnad av gammalt kaos kunde spåras ute på forsnacken........
Som alla vet, ur kaos kommer förändring.
Vi hade väntat på den här storöringen i flera dygn.
Spenderat hundratals mil på vägarna. Rott i timtals över oförutsägbara sjöar med gnälliga träekor, för att nå outforskade sjönackar. Vandrat i timmar. Kastat tusentals kast.
Proppen gick ur den här natten. Fiskarna började hugga skoningslöst.
Vi hade uppnått det alla seriösa öringjägare strävar efter - Öringkarma.
__________________________________________________ _______
Storöring på fluga är ett extremt grymt fiske. Stora streamers som väcker aggressiviteten hos öringen på nackarna.
Det går fort. Det smäller big time. Det gäller att alltid vara 110% fokuserad.
Man får inte många hugg, men när du väl får det kan det vara din livs öring.
Vi jagade som sagt i många dygn.
Sömlösa nätter. Starkt kaffe. Kall, Bullens pilsnerkorv.
Belöningen kom tillslut. Belöningen kom i kilon och stenhårda fighter.
Med tanke på att ingen av oss egentligen är speciellt erfaren inom detta spännande område får dagarna anses som lyckade, men framförallt, extremt lärorika.
Utrustningarna vi användevar ett enhands klass-7 spö med storspolig rulle. Running line och flytklump. Tafsen var en polyleader i intermediate och som spets körde jag 0,35 nylon.
Jonas använde sig av ett Switchspö klass-7 med storspolig rulle. Runningline och intermediate klump. Som tafs körde han polyleader i intermediate och spets på 0,35 nylon.
Det finns ingen anledning till att köra med lätta grejer i det här fisket. Det gäller att kunna parera och samtidigt kunna pressa fisken hårt. Ger du fisken för mycket spelrum går du förlorad i fighten.
Öringen är urstark som fisk. En öring i strömmande vatten är ännu mer urstark. Styrkan hos öringen är i vissa lägen till och med obeskrivlig.
Aggressiv öring som proppat i sig småfisk.
.JPG)
Jonas storöring på 3,7kg - 70cm lång.
Vi "säckade" fisken ett par timmar för att vänta in första ljuset, den högg som sagt i den mörkaste natten.
Grov rygg. Vilken kondition!
Arg hane. Högg för att mörda. 65cm - 2,5kg
Återigen, vilken kondition. 56cm - 2,8kg.
Fin och vacker hona. Grym kondition. 56cm - 2,4kg.
.JPG)
Vilken fisk, 3,5kg - 63cm. Brutalt.
.JPG)
Svarta silhuetter ger hugg i natten.
Magisk fisk. 3,5kg.
3,7kg - 70cm
3,5kg - 66cm
3,5kg - 63cm
2,8kg - 56cm
2,5kg - 65cm
2,4kg - 56cm.
Medelvikt - 3,06kg.
Samtliga öringar fick simma tillbaka till friheten.
Tackar Jonas för en supertrevlig och intensiv öringjakt. Skönt att det lossnade tillslut.
Ska bli kul att se vad nästa år för med sig.
Med den här kunskapen i bagaget är det inte orealistiskt att landa en 5kg+ öring.
/ John
Ska bli kul att se vad nästa år för med sig.
Med den här kunskapen i bagaget är det inte orealistiskt att landa en 5kg+ öring.
/ John
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
