Har blivit en hel del fiske på sistone men de lite finare fiskarna har lyst med sin frånvaro. Förra Måndagen drog jag och Kalle till en för oss helt ny sjö och den såg riktigt lovande ut, speciellt för abborre då det fanns rikligt med fina stengrund. Vi hann dock inte mer än få ner båten och grundstöta lite lätt med en stor sten
innan vi hörde åskan långt borta. Eftersom den var så avlägsen fiskade vi av ett par vassar först men sen när det började regna kraftigt och åskan kom närmare styrde vi båten mot ett vindskydd som skoterklubben hade byggt, ett mycket uppskattat fynd i regnet och åskan. Med båten uppdragen halvt på land spenderade vi nog nästan en timme i och omkring vindskyddet när vi väntade på att åskan skulle dra vidare. När vi väl kom ut på sjön igen var det helt dött. Vi testade nog allt både på gädda och abborre men det var riktigt segt. Jag drog en liten gädda på Svartzonker SpinTin in en riktigt grund vik och vi hade båda någon följare i densamma sen tog Kalle två smågäddor på skeddrag sista metrarna på drogrodden på väg hem. Ganska kul sjö endå som vi lär återvända till, men hoppas på bättre väder då.
Dagen efter åkte jag och Kalle till Sandviken för att möta upp med Daniel för fiske på den mytomspunna Storsjön. En sjö där det knappt ska gå att sjösätta båten för alla feta gösar som huserar i vattnet, det är i alla fall så det verkar när man läser om fisket som många verkar ha i den sjön. Det blev då inget gösrace för oss i Team Skatbo inte, faen. Hade inte hittat på någon djupkarta över sjön innan så vi åkte som så många gånger förr runt helt på måfå. När vi var påväg ut till en större ö fick Kalle i alla fall napp och in till båten kommer en gös på ungefär 1-1,5 kg. Den hinner dock sprattla sig lös innan han får in den i båten.
Vi fortsätter åka mot ön och när vi åkt runt den ser vi att det finns en schysst rastplats där så vi går i land och avnjuter riktigt goda mackor med skagenröra och grejer som Daniel tillverkat dagen till ära. När vi kastar loss från bryggan och ger oss ut på vattnet igen så ska vädergudarna för andra dagen i rad djävlas med oss. Stora åskmoln syns borta på andra sidan sjön och vi får lägga om planerna lite och börjar dra oss mot där vi har bilen så vi snabbt kan komma i land om det sätter igång på riktigt. På vägen dit får Daniel hugg och kan veva in en av de minsta gösarna som finns i Storsjön, tar en bild på den eftersom det är enda fisken för dagen och låter den simma vidare. Sedan harvar vi ett par timmar runt kanterna i närheten av bilen innan vi ger upp för dagen. Riktigt surt att åskan ska komma och förstöra igen så man inte kan åka till de platser man vill. Men när man bara har en elmotor gäller det att planera lite i förväg för om åskan skulle slå till med full kraft mitt ute på sjön då sitter man i skiten då det tar ett bra tag innan man kommer i land. Allt som allt en riktigt dålig fiskedag men vi skyller ganska mycket på åskan och får återkomma en annan gång.
På Onsdagen var det åter igen jag och Kalle i hans båt och denna dagen var det abborrmete som stod på schemat. Vi for rätt ut i skogen och åkte vad som kändes som hundratals kilometer på små suspekta skogsvägar innan vi kom fram till sjön där Kalle och hans familj dragit storborrar sedan urminnes tider. Vi får i båten ganska smidigt och sjön är riktigt spegelblank och fin när vi åker för att försöka få lite betesfisk. Det går väl lite sådär men vi får ihop några små mörtar och abborrar. När vi far mot dagens första fiskeplats börjar det såklart blåsa lite och när vi ankrat utanför ett nedfallet (sågat?) träd blåser det såklart ännu lite mer. Vi börjar köra med vanliga metspön och jag sätter fast en fin liten mört på min krok och kastar ut.
Tar någon minut sen ser jag lite små knyck på flötet, väntar lite och sen ser jag hur det dras under ytan väldigt försiktigt så jag är ganska säker på att det är en mindre abborre som tagit mörten. När jag höjer spöt och sätter lite press blir det ett jäkla motstånd och under några sekunder verkar det som han ska simma rakt in i trädet och trassla in sig men som tur är klarar jag trädet. Upp i båten kommer så en väldigt sargad abborre på 0.8kg. Ser smal ut och när jag ska plocka ut min krok upptäcker jag en annan krokögla som sticker upp ur magmunnen, kanske inte så konstigt att han såg lite smal ut. Eftersom Kalle är en fiskätare av rang slås den ihjäl och hamnar så småningom på röken hemma hos honom. Precis när jag fått ut flötet igen efter avkrokningen så hör vi muller och när vi vänder oss om ser vi stora åskmoln genom trädkronorna. Typiskt, men vi sitter såpass bra till alldeles nedanför en stor häll och vi är långt nere i förhållande till all kringliggande vegetation så vi gör bedömningen att det är säkrare att sitta kvar än att ta sig tillbaka till bilen. Vi överlever åskan utan några problem men fiskarnas huggvilja kan man inte säga detsamma om. Vi får upp runt fem dugliga matborrar till på kanske fyra timmar och det är ju långt ifrån godkänt. Klarnade upp och blev fint sista två timmarna i alla fall, men fisket kom inte igång för det.
Torsdagen körde jag och Daniel på den lokala Storsjön och det kan väl bara summeras som ett gigantiskt misslyckande, mycket tack vara åska för fjärde satans dagen i rad, f j ä r d e! Resterande fisketurerna fram till nutid har alla varit på Bredsjön. Kalle drog och seglade och Daniel rymde utomlands så det har mest blivit ensamfiske. Har testat både tidig morgon och sen kväll med blandade resultat. Största abborren på dessa turer fick jag på morgonturen och den vägde in på 0.73kg och mätte 40 cm. Tog dessutom på dropshot och är därmed största abborren jag tagit på denna metod, riktigt skoj. Vattennivån i Bredsjön är ungefär en meter högre än normalt nu också så kan tänka mig att det försvårar en hel del. Nu är det snart dags för jobb igen men lär väl säkert inte dröja så länge innan man sitter på sjön igen. Avslutar med lite fler abborrbilder från senaste dagarna.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
innan vi hörde åskan långt borta. Eftersom den var så avlägsen fiskade vi av ett par vassar först men sen när det började regna kraftigt och åskan kom närmare styrde vi båten mot ett vindskydd som skoterklubben hade byggt, ett mycket uppskattat fynd i regnet och åskan. Med båten uppdragen halvt på land spenderade vi nog nästan en timme i och omkring vindskyddet när vi väntade på att åskan skulle dra vidare. När vi väl kom ut på sjön igen var det helt dött. Vi testade nog allt både på gädda och abborre men det var riktigt segt. Jag drog en liten gädda på Svartzonker SpinTin in en riktigt grund vik och vi hade båda någon följare i densamma sen tog Kalle två smågäddor på skeddrag sista metrarna på drogrodden på väg hem. Ganska kul sjö endå som vi lär återvända till, men hoppas på bättre väder då.
Dagen efter åkte jag och Kalle till Sandviken för att möta upp med Daniel för fiske på den mytomspunna Storsjön. En sjö där det knappt ska gå att sjösätta båten för alla feta gösar som huserar i vattnet, det är i alla fall så det verkar när man läser om fisket som många verkar ha i den sjön. Det blev då inget gösrace för oss i Team Skatbo inte, faen. Hade inte hittat på någon djupkarta över sjön innan så vi åkte som så många gånger förr runt helt på måfå. När vi var påväg ut till en större ö fick Kalle i alla fall napp och in till båten kommer en gös på ungefär 1-1,5 kg. Den hinner dock sprattla sig lös innan han får in den i båten.
Vi fortsätter åka mot ön och när vi åkt runt den ser vi att det finns en schysst rastplats där så vi går i land och avnjuter riktigt goda mackor med skagenröra och grejer som Daniel tillverkat dagen till ära. När vi kastar loss från bryggan och ger oss ut på vattnet igen så ska vädergudarna för andra dagen i rad djävlas med oss. Stora åskmoln syns borta på andra sidan sjön och vi får lägga om planerna lite och börjar dra oss mot där vi har bilen så vi snabbt kan komma i land om det sätter igång på riktigt. På vägen dit får Daniel hugg och kan veva in en av de minsta gösarna som finns i Storsjön, tar en bild på den eftersom det är enda fisken för dagen och låter den simma vidare. Sedan harvar vi ett par timmar runt kanterna i närheten av bilen innan vi ger upp för dagen. Riktigt surt att åskan ska komma och förstöra igen så man inte kan åka till de platser man vill. Men när man bara har en elmotor gäller det att planera lite i förväg för om åskan skulle slå till med full kraft mitt ute på sjön då sitter man i skiten då det tar ett bra tag innan man kommer i land. Allt som allt en riktigt dålig fiskedag men vi skyller ganska mycket på åskan och får återkomma en annan gång.
På Onsdagen var det åter igen jag och Kalle i hans båt och denna dagen var det abborrmete som stod på schemat. Vi for rätt ut i skogen och åkte vad som kändes som hundratals kilometer på små suspekta skogsvägar innan vi kom fram till sjön där Kalle och hans familj dragit storborrar sedan urminnes tider. Vi får i båten ganska smidigt och sjön är riktigt spegelblank och fin när vi åker för att försöka få lite betesfisk. Det går väl lite sådär men vi får ihop några små mörtar och abborrar. När vi far mot dagens första fiskeplats börjar det såklart blåsa lite och när vi ankrat utanför ett nedfallet (sågat?) träd blåser det såklart ännu lite mer. Vi börjar köra med vanliga metspön och jag sätter fast en fin liten mört på min krok och kastar ut.
Tar någon minut sen ser jag lite små knyck på flötet, väntar lite och sen ser jag hur det dras under ytan väldigt försiktigt så jag är ganska säker på att det är en mindre abborre som tagit mörten. När jag höjer spöt och sätter lite press blir det ett jäkla motstånd och under några sekunder verkar det som han ska simma rakt in i trädet och trassla in sig men som tur är klarar jag trädet. Upp i båten kommer så en väldigt sargad abborre på 0.8kg. Ser smal ut och när jag ska plocka ut min krok upptäcker jag en annan krokögla som sticker upp ur magmunnen, kanske inte så konstigt att han såg lite smal ut. Eftersom Kalle är en fiskätare av rang slås den ihjäl och hamnar så småningom på röken hemma hos honom. Precis när jag fått ut flötet igen efter avkrokningen så hör vi muller och när vi vänder oss om ser vi stora åskmoln genom trädkronorna. Typiskt, men vi sitter såpass bra till alldeles nedanför en stor häll och vi är långt nere i förhållande till all kringliggande vegetation så vi gör bedömningen att det är säkrare att sitta kvar än att ta sig tillbaka till bilen. Vi överlever åskan utan några problem men fiskarnas huggvilja kan man inte säga detsamma om. Vi får upp runt fem dugliga matborrar till på kanske fyra timmar och det är ju långt ifrån godkänt. Klarnade upp och blev fint sista två timmarna i alla fall, men fisket kom inte igång för det.
Torsdagen körde jag och Daniel på den lokala Storsjön och det kan väl bara summeras som ett gigantiskt misslyckande, mycket tack vara åska för fjärde satans dagen i rad, f j ä r d e! Resterande fisketurerna fram till nutid har alla varit på Bredsjön. Kalle drog och seglade och Daniel rymde utomlands så det har mest blivit ensamfiske. Har testat både tidig morgon och sen kväll med blandade resultat. Största abborren på dessa turer fick jag på morgonturen och den vägde in på 0.73kg och mätte 40 cm. Tog dessutom på dropshot och är därmed största abborren jag tagit på denna metod, riktigt skoj. Vattennivån i Bredsjön är ungefär en meter högre än normalt nu också så kan tänka mig att det försvårar en hel del. Nu är det snart dags för jobb igen men lär väl säkert inte dröja så länge innan man sitter på sjön igen. Avslutar med lite fler abborrbilder från senaste dagarna.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)